Forskarpodden – en podd från Uppsala universitet

Vi kan vänta oss fler pandemier efter covid-19. Med ständigt nya kontaktytor mellan människor, djur och miljö, kan virus mutera och hitta nya arter att infektera. Samtidigt kan läkemedelsrester i naturen påverka resistensutveckling hos bakterier, så att antibiotika och andra läkemedel inte fungerar, berättar Josef Järhult, professor i infektionssjukdomar. För att göra något åt dessa globala problem krävs ett helhetsgrepp på vår hälsa, som forskarna kallar ”One Health”.

Läs en transkribering av avsnittet

ALS, tvångssyndrom, lupus, cancer… Genom att kartlägga djurs dna kan vi få en djupare förståelse av biologin bakom sjukdomar. Det internationella forskningsprojektet Zoonomia har undersökt arvsmassan hos 240 olika däggdjur. Kerstin Lindblad-Toh, professor i komparativ genomik, berättar om alla olika upptäckter som forskarna gjort.

Läs en transkribering av avsnittet

Hur det tidiga universum såg ut är fortfarande inte helt klarlagt. I teorin borde det till exempel bland annat ha funnits extremt mycket massivare stjärnor än idag. Erik Zackrisson, docent i astronomi, hoppas nu att med hjälp av det nya, avancerade James Webb-teleskopet för första gången kunna observera de här monsterstjärnorna. En annan fråga som han också söker svar på är om det finns avancerade civilisationer där ute i rymden.

Läs en transkribering av avsnittet

Med specialtränade AI-algoritmer blir det lättare att ställa diagnos vid hjärtsjukdomar, tack vare tvärvetenskaplig forskning. Det är bara en av alla nya möjligheter med den nya AI-tekniken. Men forskarna behöver också väga möjligheter mot risker, berättar Johan Sundström, hjärtläkare och professor i epidemiologi, och Thomas Schön, professor i artificiell intelligens.

Läs en transkribering av avsnittet

Vi har under de senaste åren sett hur folk i muslimska länder protesterar mot sina regimer och kräver mänskliga fri- och rättigheter. Samtidigt ser vi i den här delen av världen ett spirande intresse för miljö- och klimatfrågor där religiösa tänkare finner stöd i den muslimska skapelseberättelsen för att tala om människans skyldighet att förvalta vår jord på ett ansvarsfullt sätt för kommande generationer. Vad är det egentligen som händer i den muslimska världen just nu? Medverkande: Mohammad Fazlhashemi, professor islamisk teologi och filosofi vid teologiska institutionen vid Uppsala universitet.

Läs en transkribering av avsnittet

Hur påverkar den nya AI-tekniken arbetsmiljön och vårt engagemang på jobbet? Åsa Cajander är professor i människa-datorinteraktion och har forskat i tjugo år om digitalisering och arbetsmiljö. Nu ska hon studera hur AI används på olika arbetsplatser. För att lyckas med digitalisering på arbetet krävs kunskap inte bara om tekniken utan också om människor.

Läs en transkribering av avsnittet

Vad är det som gör att vissa personer klarar motgångar och kriser bättre än andra? Det handlar mycket om självregleringsförmåga. Det vill säga förmågan att medvetet kunna kontrollera sina tankar, känslor och beteenden. Det handlar också om att ha psykologisk flexibilitet. Det vill säga kunna anpassa sig efter den aktuella situation man befinner sig i. Men går det här att träna upp? Intervju med Karin Brocki, professor i psykologi.

Läs en transkribering av avsnittet

Övervikt hos barn blir allt vanligare. Vad kan man göra som förälder för att hjälpa sitt barn till en mer hälsosam vikt? Det är enklare att börja tidigt med små förändringar än att göra insatser i tonåren, berättar Paulina Nowicka, professor i kostvetenskap. Föräldrarna behöver ha "svart bälte" i tålamod och involvera hela familjen – även mormor, förskolan och grannen.

Läs en transkribering av avsnittet

Att bakterier blir resistenta mot antibiotika är ett växande problem i hela världen. För att få fram nya fungerande antibiotika och ge mer träffsäker behandling behövs både forskning och samarbete med industrin. Möt Dan I Andersson, professor i medicinsk bakteriologi, och Anders Karlén, professor vid institutionen för läkemedelskemi. De forskar båda om antibiotikaresistens, fast ur olika perspektiv.

Läs en transkribering av avsnittet.

Under de senaste åren har det allt oftare hörts varningar om att demokratin i världen är hotad. I flera länder, även i Europa, har oberoende medier fått allt svårare att verka, auktoritära ledare tar kontroll över domstolarna och det görs inskränkningar i de mänskliga rättigheterna. Men skulle det kunna hända även här i Sverige? Hur skyddad är egentligen vår demokrati? Patrik Bremdal, docent i konstitutionell rätt, berättar.

Läs en transkribering av avsnittet