Gustav III:s ryska krig 1788-90 var drivet av monarkens ärelystnad. Han såg sig som arvtagare till hjältekonungarna Gustav Vasa och Gustav II Adolf. För att kringgå kravet på godkännande från ständerna iscensatte kungen ett ryskt anfall mot Finland med svenska soldater i ryska uniformer.

Kriget var impopulärt och dåligt förberett. Under inledningen av kriget gjorde ett antal officerare i Finland i Anjalaförbundet uppror. Något som den politiskt skicklige kungen kunde utnyttja till sin fördel. Men kampen mot adeln skulle stå kungen dyrt.

I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Hugo Nordland, historiker och förlagsredaktör som arbetar på en bok om Gustav III.

I slutändan vann Gustav III kriget genom några djärva sjöstrider som det viborgska gatloppet och slaget vid Svensksund. Kriget gjorde det också möjligt för Gustav III att stärka enväldet.

Sedan freden i Åbo 1743 efter hattarnas misslyckade angreppskrig på Ryssland fick Ryssland ett stort inflytande på svensk inrikespolitik. Det var denna inblandning, vid sidan om att återvinna territorium, som Gustav III ville uppnå med kriget.

I inledningen av kriget bildades Anjalaförbundet i Finland. Det var en revolt bland officerare som motsatte sig Gustav III:s krigspolitik och ville istället sluta fred med Ryssland. De ansåg att kriget var meningslöst och att det endast ledde till onödigt lidande och förlust av människoliv.

Vid förbundets första möte i Anjala i Finland skrev man ett brev till Rysslands kejsarinna Katarina II, där förbundet uttryckte sin önskan om fred. I brevet förklarade de att de inte stödde Gustav III:s krigspolitik och bad om att få sluta fred med Ryssland.

Gustav III lät gripa flera av ledarna. Men trots Gustav III:s försök att stoppa förbundet fortsatte de att verka i hemlighet och försökte fortsätta sina förhandlingar med Ryssland. Anjalaförbundet anses vara en föregångare till den finska nationalismen och självständighetsrörelsen som senare skulle leda till Finlands självständighet från Ryssland.

Lyssna också på Gustav III:s statsvälvning 1772 satte stopp för frihetstiden

Bild: Porträtt av Gustaf III klädd i svenska dräkten, bärandes Svärdsorden och Vasaorden kring halsen, Serafimerordens ljusblå band och kraschan, sittandes i en rikt möblerad interiör, hållande i höger hand brev, på det förgyllda skrivbordet en byst av Gustav II Adolf - sittande knäbild, Public Domain

Musik: String Arpeggios av Boris Skalsky, Storyblock Audio

Klippare: Emanuel Lehtonen

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.