Inflyttningen till Stockholm var omfattande vid sekelskiftet 1900. Staden hade växtvärk och bostadsbristen var stor. Vi blickar ut över en stad med stora kontraster – från fashionabla kvarter vid adresser som Hamngatan och Strandvägen, till kåkstäderna i Stadshagen och Årstadal. Hur tänkte man kring klass och boendestandard, vilka vägar till boende fanns, och hur tog sig staden ur situationen?

Medverkande: Emelie Höglund och Azmara Nigusse från Hallwylska museet, samt Anna Furumark från Stadsmuseet i Stockholm.

Bild: beskuren skämtteckning från 1898 av Oskar Andersson (1877-1906), Stadsmuseet i Stockholm.

Telefonen bredde snabbt ut sig i Stockholm på 1890-talet, så pass att staden blev den mest telefontäta i världen och himlen förmörkades av telefonledningar. Vad innebar telefonens inträde för vårt sätt att kommunicera? Vilka möjligheter öppnades? Hur fungerade det, och hur kunde det låta när man ringde upp? 

Medverkande: Emelie Höglund och Samuel Norrby från Hallwylska museet, och Anders Lindeberg-Lindvet från Tekniska museet.

Att klä sig rätt var en konst att behärska om man ville ta del av societetslivet kring sekelskiftet 1900. Vad som fungerade i vilket sammanhang var styrt av etikett och outtalade regler kända av den egna gruppen. Den som var enkelt eller för fint klädd avslöjade att den inte hörde till de invigda. I detta avsnitt djupdyker vi i klädkodernas värld. 

Medverkande: Miriam Runold och Emelie Höglund från Hallwylska museet, samt författaren och journalisten Lotta Lewenhaupt.

För 100 år sedan var det ännu olagligt att häda i Sverige, även att kritisera  kyrkan. Vad betydde religionen då och vilken roll spelade kyrkan i det samhället? Hur såg man på att vara kristen, och vad innebar det att trots förbud våga kritisera? Hur har vi rört oss mot det sekulära samhälle vi har idag, och hur tätt knuten är den berättelsen till yttrandefriheten?

Medverkande: Emelie Höglund och Julia Lundström från Hallwylska museet och David Thurfjell, professor i religionsvetenskap, Södertörns högskola.

Mellandottern Ellen väckte skandal när hon skiljde sig från sin make, med en uppslitande konflikt inom familjen som följd. Att skilja sig var en mycket laddad fråga, och även om paret själva var överens var det inte säkert att rätten godkände det.

Medverkande: Emelie Höglund, Azmara Nigusse och Gösta Sandell från Hallwylska museet.

Snabba samhällsförändringar och omvälvande innovationer vid sekelskiftet 1900 gav en känsla av att världen höll på att omformas. De gamla historiska stilarna passade inte längre - det krävdes ett helt nytt uttryck, och Art Nouveau tog form. Hemmiljöer blev som tablåer att kliva in i – formgivna och dekorerade av konstnärer – miljöer som skulle förbättra människan.

Medverkande: Emelie Höglund och Samuel Norrby från Hallwylska museet, samt samlaren och Rörstrandskännaren Markus Dimdal

Sekelskiftets världsutställningar var stora händelser som drog mångmiljonpublik. Framtidstron och förväntan på nya landvinningar var stor och många ville se de senaste tekniska lösningarna, uppfinningarna och estetikens utveckling. I Sverige hölls nationella utställningar på olika håll, med inspiration från kontinentens mer omfattande arrangemang.

Medverkande: Emelie Höglund och Julia Lundström från Hallwylska museet, och Anders Houltz, forskningschef vid centrum för Näringslivshistoria.

Bild: Stockholmsutställningen 1897, sedd från Strandvägen (handkolorerat fotografi, Nordiska museet).

Vårvinter betyder högsäsong för middagsbjudningar! Hos paret von Hallwyl var de visserligen sällsynta, men när de väl gick av stapeln gjordes det enligt konstens alla regler. Det var stora arrangemang, omgärdade av traditioner och förväntningar. Hur gick det till? Vi fördjupar oss i allt från vett och etikett, inbjudningar, menyer och bordsarrangemang.

Medverkande: Emelie Höglund och Clara Strömberg från Hallwylska museet, samt Charlotte Birnbaum, författare och ledamot i Gastronomiska akademien.

Att sätta in en kontaktannons kan vara första steget till ett nytt liv. Formuleringar och önskningar i dem speglar samhällets mest intima värderingar. De berättar om sin tids syn på relationer och den ideala partnern. I museets arkiv vilar ett ovanligt dokument - en samling svar på uppdiktade kontaktannonser inbundna i ett litet häfte, som Wilhelmina en gång fick i gåva. Vad kan vi utläsa ur denna samling brev?

Medverkande: Emelie Höglund och Azmara Nigusse från Hallwylska museet, och Josefin Englund, från Gymnastisk- och idrottshögskolan.

När Wilhelmina von Hallwyl var hon en del av en internationell trend – hon var en av västvärldens alla storsamlare. I en tid när framtiden tedde sig som något radikalt annorlunda mot det kända växte intresset för historia. Förmögna industrialister började intressera sig för den gamla världens artefakter som skulle samlas och bevaras. Hur mönstergill var Wilhelminas samling, och vilka andra stora samlarpersonligheter var hennes likar?

Medverkande: Annika Williams, Samuel Norrby och Emelie Höglund från Hallwylska museet