Hur ska vi komma tillrätta med resistenta bakterier? Just nu utvecklas ny antibiotika, men lika viktigt är att få ner användandet av den antibiotika som finns i omlopp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För 77 år sedan dog Albert Alexander efter att ha skrapat sig på en rosentagg. Såret ledde till blodförgiftning, och Alexander hade extrem otur. Den nya medicinen penicillin höll just på att utvecklas, och till en början lyckades läkarna tvinga tillbaka infektionen. Men sedan tog lagret av experimentmedicinen penicillin slut, och Albert Alexander dog.

Att ett litet skrapsår skulle kunna leda till döden känns nästan obegripligt idag. Men genom vår överanvändning av antibiotika kan läkemedlen bli verkeslösa, och det här bli en historia om framtiden istället för dåtiden.

Med: Gustaf Klarin, vetenskapsjournalist, och Ulrika Björkstén, chef för vetenskapsredaktionen, SR.

[email protected]

Det finns fler rovdjur i Sverige i dag än på över hundra år. Inte bara varg och lo har spridit sej söderut, utan även järven, trots att järven ansetts vara ett klimatkänsligt djur.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En annan trend är att skogen breder ut sej alltmer i Europa, då kan det bli mer plats för bland annat rovdjur. Alla kanske inte gillar rovdjur. Men är det inte positivt att vi människor nu har möjligheten att ge plats för dem?

Med: Gustaf Klarin, vetenskapsreporter, och Ulrika Björkstén, chef på vetenskapsredaktionen SR.

[email protected]

Vi blir allt bättre rustade mot naturkatastrofer, men kommer det räcka när klimatet förändras?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den senaste kraftiga jordbävningen i Taiwan. Ekot rapporterade om minst sex döda, men mer än så blev det inte. Varför inte det? Det har hänt något här.

Jordbävningen i Taiwan den 6:e februari är ett bra exempel på att allt färre människor dör i naturkatastrofer. Vi har blivit bättre på att förebygga katastroferna med bättre byggteknik och varningssystem. Vi blir allt fler människor i världen, ändå kräver all världens naturkatastrofer allt färre dödsoffer. Positivt, eller hur?

Med: Gustaf Klarin, vetenskapsreporter, och Ulrika Björkstén, chef på vetenskapsredaktionen SR.

[email protected]

Havsbottnarna ska karteras och skikten i haven undersökas. Ny kunskap ska rusta oss för ett hav i förändring. Men hinner vi göra de rätta insatserna?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

År 2030 ska havsbottnarna vara karterade, en viktig pusselbit till att förstå hur strömmarna rör sig över jordklotet. Klimatförändringen anses till exempel påverka Golfströmmen, med varmare luft som stör utbytet av kallt och varmt vatten i haven, och som får strömmarna att mattas av.

Samtidigt säger vissa klimatforskare att Arktis riskerar att vara isfritt sommartid redan 2050. Hinner vi använda ny kunskap om haven i tid, för att på sikt rädda det?

Med: Gustaf Klarin, vetenskapsreporter, och Ulrika Björkstén, chef på vetenskapsredaktionen SR.

[email protected]

Nanopartiklar finns numera i allt från smink till ytbeläggningar och luftreningsprodukter. Men vi vet fortfarande väldigt lite om riskerna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Användningen av nanomaterial har formligen exploderat det senaste decenniet. I veckan stod den första versionen av en europeisk "säkerhetsplattform" för nanomaterial färdig.

Nanotekniken lovar nya miljövänliga produkter, som superglatta ytor och effektivare avsaltningssystem som kan ge oss rent dricksvatten.

Möjligheterna är fantastiska, men det finns också utmaningarna med att förstå riskerna med partiklar som ändrar egenskaper så fort man ändrar form på dem. De reagerar lätt med omgivningen, och det är själva definitionen av ett giftigt ämne.

Med Gustaf Klarin, vetenskapsreporter, och Ulrika Björkstén, chef på vetenskapsredaktionen SR.

Just nu pågår en rättegång i Tyskland som kan leda till ett förbud mot smutsiga dieselbilar. Hur ser det ut i världen har luften blivit bättre att andas?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fortfarande eldar tre miljarder människor inomhus med ved, dynga eller kol, vilket är en orsak till många av dödsfallen på grund av inandningsluft. Men dödssiffrorna sjunker stadigt.

I den rika världen blir stadsluften allt bättre, men i Asien, kanske framför allt i Indien där städerna industrialiseras och utvecklas snabbt, är läget på sina håll mycket illa. Förhoppningsvis kan vi se en överföring av miljövänlig teknik till platser på jorden som just nu behöver den mest.

Med: Gustaf Klarin, vetenskapsreporter, och Ulrika Björkstén, chef på vetenskapsredaktionen SR.

[email protected]

Raketen Falcon Heavy har skickats ut i rymden för att sätta en bil i omloppsbana kring solen. Vad är poängen med dessa dyra rymdresor?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Är man optimist ser man möjligheter att utveckla skydd undan meteoriter, och kanske upptäcka vänner därute i rymden.

Men vad är det som säger att dessa organismer skulle vara våra vänner? Pessimisten menar att civilisationer mer avancerade än vår skulle kunna förslava oss.

Med Gustaf Klarin, vetenskapsreporter och Ulrika Björkstén, chef på vetenskapsredaktionen SR.

De globala kurvorna för barns och ungdomars hälsa ser allt bättre ut. Men den psykiska ohälsan bland unga svenskar ökar. Hur går vårt välstånd ihop med att allt fler ungdomar mår psykiskt dåligt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sett ur ett globalt perspektiv blir förhållandena allt bättre för barn och ungdomar. Barnadödligheten minskar, statistiken för hälsa och utbildning ser allt bättre ut.

Men i Sverige syns en oroväckande utveckling, med ökande psykisk ohälsa bland unga.

Hur ska man få ihop bilden av hur barn och ungdomar egentligen mår? Optimisten Gustaf Klarin, vetenskapsreporter, och pessimisten Ulrika Björkstén, chef för vetenskapsredaktionen SR, försöker jämka ihop perspektiven.

[email protected]

Står vi inför en ny massutrotning av jordens djur, eller har vi kommit så långt att människan kan vända skutan?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi ser en återhämtning av flera djurarter som tidigare varit utrotningshotade på grund av jakt och miljöpåverkan. Men är det en droppe i havet jämfört med alla arter som samtidigt försvinner?

Tidigare i historien har arter massutrotats i flera omgångar. Det finns tecken på att klimatförändringar har spelat en roll, och på senare tid även människans utbredning.

Pessimisten ser att vi befinner oss i en sådan situation nu: planeten värms upp samtidigt som människans dominans ökar. Arter försvinner i oroande takt.

Optimisten tycker det är för tidigt att säga. Dessutom är det väl mer konstruktivt att se på de goda exemplen som faktiskt finns? Vi människor får allt större kunskap och välstånd och kan därför värna om djuren på ett sätt som inte tidigare gjorts.

Med optimisten Gustaf Klarin, vetenskapsreporter, och pessimisten Ulrika Björkstén, chef för vetenskapsredaktionen SR.

[email protected]