Dagens program kommer att kräva flygförmåga, knivskarpt intellekt och en förkärlek för kadaver. - De är oerhört smarta djur och både oerhört lika och olika oss människor, men med tanke på deras stora hjärnor så är de fågelvärldens "Homo Sapiens", säger kognitionsforskare .

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På sin gård i Brunnslöv mitt i Skåne har Mathias Osvath 12 korpar i en jättelik bur (Voljär) som han studerar och testar i experiment. Dessa fåglar har ett medvetande och kan föreställa sig saker i huvudet precis som vi har det visat sig.

Min första utmaning för att tränga in i korparnas värld är att ta en tugga av den sen flera dagar döda tuppen inne i Korphägnet. När jag vägrar detta (det flyger många gröna flugor kring resterna) så undrar Mathias Osvath om jag inte istället ska stirra in i solen en minut för det klarar också korpar. Men jag har ju i tidigare program testat blindhet så jag avstår även detta.

Osvath ger mig då ett problem som kråkfåglar löser på några sekunder. Jag ombes få upp en god larv som flyter på vatten mitt inne i ett smalt rör som i sin tur sitter fast. Det är minst 15 cm ned till larven och röret är bara några cm i diameter. För mig tar det flera minuter via pinnar och andra blindskott. Slutligen ombeds jag lära mig flyga som en korp. De kan flyga högt, högt och släppa en pinne för att sen störtdyka ikapp och fånga den med näbben innan den slår i backen tex.

Jag tar mig till Salanda (ett litet flygfält vid Sala) och ber trikepiloten Per Hede ta mig upp i det blå med sin ultralätta flygmaskin. Det känns som en hissnande berg- och dalbanefärd. Som tur var tar han sig inte för några av de värsta stolleproven som korpar brukar stila med i luften, men det är verkligen häftigt att känna vinden blåsa mot hela kroppen medan man flyger runt och blickar ned på marken långt där nere.

En katt kan vänta i timmar vid ett sorkhål, den kan slicka sig överallt utom uppe på huvudet och klättrar lätt upp i lodräta träd utan grenar. Men vad döljs egentligen bakom de outgrundliga gröna ögonen? Vad vill dessa ensamlevande rovdjur oss?- Man kan tänka sig att de ser oss människor som sina systrar och bröder och att de därför skapar nära band till oss, säger kattforskaren Jenny Loberg vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Etologen Jenny Loberg hur 15 katter trivs ihop som inte är släkt och inte valt att leva med varandra (som vildkatter kan göra ibland). Idag är det tillåtet att hålla dem på endast 15 kvadratmeter, men Jenny testar också 30 m2 och 60 m2. Så här långt verkar det som om katterna på den lilla ytan mest ligger still och försöker undvika varandra.

Jenny håller inte med en del kollegor som anser att innekatter är att jämföra med livstidsfångar. Det finns utekatter som lever skitliv anser Jenny och bara innekatten får leva ut sina naturliga jakt- och klätterbehov så är det OK. Men det krävs isåfall nya leksaker hela tiden som triggar dem att jaga, även en katt tröttnar snart på en ny grej. En av de mer innovativa som hon hört om är ett spel för katter till en I-pad där möss pilar fram och så fort katten sätter tassen på skärmen så försvinner musen och en ny dyker upp.

Jenny har älskat katter sen hon var liten och har nu tre egna, Aslan som är 16 år och Hilda och Molly som kom till familjen i höstas. Tyvärr har Jenny utvecklat kattallergi så hon kan inte gosa med sina katter lika intensivt som förut.

I programmet delar Jenny med sig av sin stora kunskap om katter, men nedan följer några ytterligare frågor som inte fick plats i radioversionen.

Reportern Johan Bergendorff utsätts också för nya prövningar i sin jakt på kattens rätta jag. Att slicka sig på ryggen är inte att tänka på, men trädklättringen uppför en björk går bättre, även om det blir en del skråmor på vägen ned.

Vetenskapsradions reporter Johan Bergendorff ger sig idag ut på djupt vatten när han ska försöka begripa sig på delfiners tänkande. Utan ekolod, fenor eller förmåga att hålla andan under vattnet mer än en minut blir det inte lätt.- Det syns inte på utsidan när en delfin pratar och därför vet vi inte vem i flocken som säger vad, berättar forskningschefen på Kolmården Mats Amundin. Han sätter dock sitt hopp till den nya pekskärmen som han och lundaforskaren Josefin Starkhammar tagit fram och som delfinerna kan välja bilder på med sin sonar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En delfin klarar att dyka ned till flera hundra meters djup och stanna under ytan 10 minuter innan de måste upp och andas. Denne radioreporter klarar 4 meter och 1 minut. 1-0 till delfinerna alltså. Men testet ger ändå en viktig insikt. En tanke som hela tiden mal under ytan är JAG VILL HA LUFT. Och faktum är att delfiner tänker det samma, därför kan de aldrig sova, då skulle de drunkna berättar Mats Amundin.

Mats Amundin längtar efter den dag han ska kunna fråga med hjälp av sonarpekskärmen vad delfinerna har lust att göra just nu, istället för att de ska vara hänvisade till tränarnas tankar. Ännu intressantare vore kanske tycker han att få höra vad de sju delfinhonorna tycker om hannen Pichi som är döv.

Kognitionsforskaren Mathias Osvath vid Lunds Universitet tror också att den nya tekniken kan öppna för forskning som kan ge en större förståelse för delfiners tänkande. 

Delfintränaren Jenny Eastham Nordenberg kommunicerar med hjälp av handrörelser och visselpipa och bara delfinerna får en fisk då och då och vänliga klappar så går de för det mesta med på att visa sina konster.

I det här programmet försöker Vetenskapsradions reporter Johan Bergendorff tränga in i sinnet på en fladdermus. För att klara det krävs nattarbete, avancerade fladdermusdetektorer och en synskadad kollega bland annat.- De lever mycket i en ljudvärld och eftersom hörsel och synintryck processas på ungefär samma ställe i hjärnan så gör de troligen bilder av ljuden, berättar fladdermusforskaren Johan Eklöf.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Längs skogsstigar någon mil från Ulricehamn i Västergötland tar Johan Eklöf oss med på jakt efter dessa flygande däggdjur som bara väger mellan 5-40 gram. Han har doktorerat på fladdermöss och skriver på en på nätet och en egen .

Vi besöker också Taberg i Småland där Sveriges första fladdermuscenter ska öppna i oktober. I gruvan samlas fladdermössen om vintern för att gå i dvala.

I det här programmet blir Johan Bergendorffs utmaning att försöka orientera sig bara med hjälp av hörseln och för att klara det tar han hjälp av radiokollegan Katarina Hahr som inte ser.