P1 Specialprogram

I fredags var det säsongspremiär för det populära TV-programmet På Spåret som ju spelats in i förväg och där de inblandade redan vet hur det har gått, varför är det ingen som läcker något?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad är det som gör att det så sällan läcks när en grupp människor känner till en hemlighet som kommer att offentliggöras senare?

Anders Diamant ställde sig frågan för sju år sen i programmet Godmorgon världen, en fråga som fortfarande är aktuell, även om några av de som medverkar i reportaget har fått andra titlar.

Först till Börshuset i Gamla Stan där vinnaren av Nobels litteraturpris skulle presenteras 2017...

Hör På Spåret-vinnaren Kristin Lundell, Nobelmuseets Olov Amelin, På Spårets projektledare Christina von Sydow och Heléne Thomsson, doktor i psykologi.

reporter: Anders Diamant
[email protected]

Ullakarin Nyberg möter Lillian, 77, som fick cancerbeskedet på sin sista mammografi

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

- Jag kunde inte tro att det var sant, säger Lillian. Jag hade ju ätit bra och levt sunt i hela mitt liv, inte kunde väl jag ha cancer?

Det var sommar och varmt och Lillian bröt ihop, totalt. I trädgården stod en hammock och i den låg hon, hela sommaren, under en stickad, rutig filt.
- Jag förmådde inte göra någonting alls, berättar Lillian. Jag blev som ett barn. Och filten, den blev min trygghet.

I sista avsnittet av Cancerresan hör du Lillians berättelse, om den första förlamande chocken som sedan, med stöd och hjälp av anhöriga och vänner, vändes till en ganska ljus upplevelse, fylld av tillit och nya lärdomar.

Varje dag får omkring 25 kvinnor i Sverige diagnosen bröstcancer. I Cancerresan möter Ullakarin Nyberg fyra av dem, i drabbande samtal om att tappa hår och förlora bröst, om orkeslöshet och kraftfullhet, om förtvivlan och om tröst.

För dig som själv är drabbad eller anhörig och behöver någon att prata med så kan du ringa Cancerlinjen på 010 -199 10 10, eller Cancerrådgivningen på 08-123 138 00. Är du ung och drabbad finns föreningen Ung Cancer och Bröstcancerförbundet erbjuder också stöd i olika former.

Producent: Siri Ambjörnsson
Klippan Produktion
[email protected]

Ullakarin Nyberg möter Sandra Westerberg, som stod mitt i livet när hon upptäckte en knöl i sitt ena bröst.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sandra och hennes pojkvän hade precis flyttat in i sin första gemensamma lägenhet. De planerade barn och en framtid tillsammans. På vårdcentralen fick hon höra att det nog inte var någon fara, att hon var för ung. Men på ultraljudet syntes den tydligt – tumören i Sandras ena bröst. Hon var 27 år och vuxenlivet skulle just börja.  
- Det kändes så orättvist, säger Sandra. Jag som levt så sunt, jag som var så ung. Varför just jag?
Sandra har under de sju år som gått fått mer än 150 cancerbehandlingar. Och hon har fått en dotter. För hennes skull kämpar Sandra vidare, trots att sjukdom blivit kronisk.

Varje dag får omkring 25 kvinnor i Sverige diagnosen bröstcancer. I Cancerresan möter Ullakarin Nyberg fyra av dem, i drabbande samtal om att tappa hår och förlora bröst, om orkeslöshet och kraftfullhet, om förtvivlan och om tröst.

För dig som själv är drabbad eller anhörig och behöver någon att prata med så kan du ringa Cancerlinjen på 010 -199 10 10, eller Cancerrådgivningen på 08-123 138 00. Är du ung och drabbad finns föreningen Ung Cancer och Bröstcancerförbundet erbjuder också stöd i olika former.

Producent: Siri Ambjörnsson
Klippan Produktion
[email protected]

Ullakarin Nyberg möter Therese Khamany, som gjorde allt för att dölja sin sjukdom

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

 Therese Khamany var 29 år, hade tre små barn och ammade ett fjärde, när hon upptäckte ett sår på sitt ena bröst. Det visade sig vara bröstcancer.
- Jag vågade inte berätta för någon att jag fått cancer, berättar Therese. I min kultur tror man att cancer är ett straff från gud. Jag skämdes och var helt ensam.

I Cancerresan möter Ullakarin Nyberg, psykiater och cancerläkare som själv fick bröstcancer, kvinnor som gjort samma resa som hon. Fyra drabbande samtal om att tappa hår och förlora bröst, om orkeslöshet och kraftfullhet, om förtvivlan och om tröst.

För dig som själv är drabbad eller anhörig och behöver någon att prata med så kan du ringa Cancerlinjen på 010 -199 10 10, eller Cancerrådgivningen på 08-123 138 00. Är du ung och drabbad finns föreningen Ung Cancer och Bröstcancerförbundet erbjuder också stöd i olika former.

Producent: Siri Ambjörnsson
Klippan Produktion
[email protected]

Ullakarin Nyberg möter Anna Eklund Tarantino, operasångerskan som drabbades dubbelt av cancer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Anna Eklund Tarantino satt vid sin dödssjuke sons säng när hon fick besked om att också hon hade cancer. För att klara av att både finnas vid sin sons sida och samtidigt genomgå en cancerbehandling behövde Anna all kraft i världen. I kulvertar, garage och korridorer, på väg mellan barncanceravdelningen och radiumhemmet - överallt sjöng hon. Hör henne berätta om hur sången hjälpte henne genom krisen.

I Cancerresan möter Ullakarin Nyberg, psykiater och cancerläkare som själv fick bröstcancer, kvinnor som gjort samma resa som hon. Fyra drabbande samtal om att tappa hår och förlora bröst, om orkeslöshet och kraftfullhet, om förtvivlan och om tröst.

För dig som själv är drabbad eller anhörig och behöver någon att prata med så kan du ringa Cancerlinjen på 010 -199 10 10, eller Cancerrådgivningen på 08-123 138 00. Är du ung och drabbad finns föreningen Ung Cancer och Bröstcancerförbundet erbjuder också stöd i olika former.

Producent: Siri Ambjörnsson
Klippan Produktion
[email protected]

Den generativa AI:n har gett de kriminella ett användbart verktyg. Din röst kan kapas och lura någon anhörig att skicka pengar, bara ett exempel av många.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den generativa AI:n har blivit en ny guldgruva för de kriminella, bedrägerierna ökar.

Hur ska du göra när du inte längre vet vem det är du talar med i telefon, till exempel?

Och hur ska rättsväsendet förhålla sig till teknisk bevisning som till exempel foton och SMS-konversationer när det inte är så självklart att det är äkta?

”Först tror jag inte på SMS:n men när jag hör rösten, då svänger jag totalt! Jag blev så engagerad när jag hörde rösten.”
Ann-Lis Hake, som trodde att det var dottern som ringde men det var det inte

”Man tjänar normalt inte något på att misstänka andra men jag tror att behovet av att verifiera interaktion med någon kommer att öka jättemycket.”
Lars-Olof Johansson, professor i psykologi vid Göteborgs universitet, som fördjupat sig i varför människor blir lurade.

”Vi har fått in anmälningar om AI-genererade röster men vi har inte kunnat fastslå att det är så, men med tanke på den tekniken som finns är det ju inte otroligt att det skulle kunna vara så.”
Lotta Mauritzson, brottsförebyggare på Polisens nationella bedrägericentrum i Stockholm.

”Vi har nog i Sverige en av världens mest digitaliserade kriminella.”
Charlotta Kronblad, doktor i digital transformation. Forskar om gränslandet mellan juridik och teknologi vid avdelningen för informatik vid Göteborgs Universitet Har jobbat som, jurist i flera år.

”Kan man längre lita på den tekniska bevisningen, det som hittills varit fundamentet i bevisprövningen.”
Henrik Olsson Lilja, försvarsadvokat

”Allt har plötsligt ändrats i grunden, nu kan alla göra det här mot alla andra. Den tekniska utvecklingen har demokratiserat det här.”
Stefan Axelsson, professor i digital forensik och cybersäkerhet vid Stockholms universitet

”Om man allt oftare ifrågasätter äkthet då belastar man forensiska laboratorier med fel uppgifter, och det är i slutänden ett hot mot demokratin.”
Lena Klasén, professor i digital forensik vid Linköpings universitet och direktör på nationella operativa avdelningen hos Polismyndigheten.

Producent och reporter: Anders Diamant
[email protected]

AI i journalistiken: Så har chatbottarna kommit att förändra journalisternas arbete

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medier har kommit olika långt i hur mycket de vill använda sig av den generativa AI:n. Olika publicistiska måttstockar har redan lett till en viss variation, från att ett nummer av Nöjesguiden helt gjordes av ChatGPT till en mer återhållen linje för att inte riskera det viktigaste man har: trovärdigheten.

”Det är skönt att ha en AI-kompis som hjälper en lite på traven.”
Elin Wieslander, redaktör på Aftonbladets AI-nav

”Jag har blivit en mycket effektivare journalist än vad jag var tidigare, men jag kommer aldrig att kopiera något rakt av.”
Kalle Kovacs, digital redaktör på Sveriges Radios digitala hubb, P4 Blekinge

”Ironiskt nog blev det här numret av Nöjesguiden som helt gjordes av AI ett av de mest uppmärksammade numrena.”
Frasse Levinsson, chefredaktör för Nöjesguiden

”Gränserna har väl flyttats genom att vi har visat vad som går att göra men också kanske vad som inte går att göra.”
Jonas Källgren, ansvarig utgivare för Nöjesguiden

”Vi ska vara nyfikna, vi ska vara innovativa men samtidigt kritiska och skeptiska mot en del saker.”
Olle Zachrison, chef för AI och nyhetsstrategi på Sveriges Radio

”Förtroendet är det främsta kapitalet som mediebranschen har och därför är man mer försiktig än många andra branscher när man använder sig av AI.”
Jenny Wiik, driver ett forskningsprojekt om journalistik och AI knutet till en innovationsplattform som heter Media och demokrati, vid Lindholmen Science Park i Göteborg

producent och reporter: Anders Diamant
[email protected]

När den generativa AI:n blev tillgänglig för alla kunde vem som helst skriva in en text och få fram en bild på bara någon sekund. Det har nu radikalt förändrat förutsättningarna för illustratörerna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Så förändrar AI verkligheten för illustratörerna och animatörerna.

Josefine Engström, ordförande Svenska Tecknare: ”AI-plattformarna använder våra verk för att sen producera snarlika verk, det är ju fel, vi konkurreras ut! Bakom varje bild ligger det ju år av utbildning, blod svett och tårar.”

David Sandström global marknadschef på betalningstjänsten Klarna: ”Det här kommer att förändra världen! Vi ska undvika att försöka vara bättre än AI på det en AI är bra på.”

Arvid Tappert, animatör som använder AI: ”Jag ser fram emot att fler animatörer vågar testa. Jag är mittemellan AI-hatarna och AI-älskarna.”

Jonathan Dahl, animatör som inte använder AI: ”Om allt ska gå så snabbt hela tiden så förlorar man glädjen i att skapa saker.”

producent och reporter: Anders Diamant
[email protected]

AI i skolan: Hur ChatGPT förändrar elevernas lärande

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lärare och elever har börjat använda sig av så kallade chattbotar, som t ex ChatGPT, både i skolan och privat.
Det finns många fördelar men även en del farhågor med den nya tekniken.
Vad får det för konsekvenser för själva lärandet och vad är egentligen bildning för något?

Hör elever, lärare, biträdande rektor, Skolverket och en forskare.

”Det är väl kanske inte jättebra men jag ska vara ärlig och säga att jag använder mig mycket av den texten som man får av GPT. Många gör det idag.”
Viggo, som nyss tagit studenten.

”Ska du kunna tänka svårare tankar då måste du ha kunskap att bygga de på, annars blir det bara löst tyckande.”
Annelie Stupalo, biträdande rektor vid Kungsholmens västra gymnasium i Stockholm.

”Vi som lärare har utbildat oss i ett system som inte var i närheten av AI, och om skolan ska stå för det här då krävs det rejält med fortbildning. Vad ska skolan lära ut egentligen?”
Anders Dahlin, engelskalärare på Kungsholmens västra gymnasium

”Alla verktyg vi använder, använder vi för att slippa anstränga oss själva. Vi kan komma att bli sämre på att analysera och resonera, något som gör oss mer utlämnade till tekniken.”
Johan Falk, undervisningsråd på Skolverket

”Problemet med den här typen av teknik är att eleverna kanske gör ett fint skolarbete men de har inte lagt ner så lång tid på det och då har de inte lärt sig någonting.”
Erik Winerö forskar vid Göteborgs universitet om hur lärarnas bedömningspraktik påverkas av generativ AI

producent och reporter: Anders Diamant

[email protected]

Utan svampar hade vi inte överlevt på jorden. Men är det svampar som kommer rädda oss från jordens undergång, eller kommer de att förinta oss?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Svamparna har funnits sedan långt innan vi människor befolkade denna jord. De har en enastående förmåga att överleva. Till och med i radioaktiva miljöer där allt annat dör kan de ta över. Oftast är den inget hot mot oss människor men i ett varmare klimat kan även svampen förändras och då finns inget som hindrar dem från att ta över våra kroppar - och våra hjärnor.