Klimatekot

Odlingssäsongen är på gång, men vad är bäst att odla för att slå ett slag för ökad hemberedskap? Susanne Hjort är permakulturdesigner och håller just nu utbildning kring beredskapsodling. I det här avsnittet ger hon sina bästa tips och tricks för att planera sina odlingsplatser, lära känna sin matjord och hur man gör för att ta frö från sina egna plantor - en ofta bortglömd del, men ack så viktig ur beredskapssynpunkt.

Beredskap handlar om så mycket mer än att ha varma filtar och att lagra konserver. Värden står inför flera parallella kriser och de riskerar att förstärka varandra. Hur bygger vi egentligen ett samhälle som tål smällarna?

I säsongens första Klimatekot gästas vi av säkerhetsexperten Patrik Oksanen. Vi pratar om de dolda kopplingarna mellan ekologisk och biologisk kollaps, klimatkris och säkerhetspolitik. Men också om hävstångspunkterna - det vill säga som förändringar som ger stora effekter på många områden.

Jon Moen är professor vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet. Han har länge intresserat sig för det hållbara samhället och hur det kan se ut. I det här avsnittet hjälper han oss att knyta ihop säsongens framtidsspaningar. Kan vi människor hantera flera kriser samtidigt? Vad händer när vi passerar tipping points, kan tekniken rädda oss och hur känns det att vara hållbarhetsforskare med vetskap om allt som är så nära att kollapsa. Häng med på säsongens sista avsnitt av Klimatekot.

Hur ser framtidens stad ut och vad krävs för att den ska ge minsta möjliga avtryck på naturen? I det här avsnittet gästas vi av arkitekten och forskaren Cornelia Redeker från Arkitekthögskolan i Umeå. Under årens lopp har hon studerat allt från översvämningar i Nederländerna, vattenbrist i Kairo till hur byggnader och platser kan utformas för att jobba med naturen istället för mot den.

Demokratin är på tillbaka gång i världen och samtidigt har klimatkrisen seglat upp och blivit en ödesfråga för vår framtid. Hur hänger egentligen klimat och demokrati ihop och kan ett demokratiskt samhälle lösa klimatkrisen?

Daniel Lindvall är författare och demokratiforskare vid Uppsala universitet och han forskar bland annat om vilka mekanismer som hotar respektive förstärker demokratier, och hur klimatkrisen påverkar demokratiska samhällen.

Hur ser framtidens resvanor ut och vilka insatser krävs för att klimatsäkra vår infrastruktur? I det här avsnittet av Klimatekot djupdyker vi i transportsektorns utmaningar – en sektor som står för en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Trots snabb elektrifiering återstår fortfarande mycket arbete för att nå nollutsläpp, och de senaste årens extremväder har visat på sårbarheten i den svenska transportinfrastrukturen. Hundratals mil väg och järnväg ligger i riskområden och endast en liten del är klimatanpassade, enligt en ny granskning från Dagens Nyheter.

Tillsammans med Jonas Westin, transportforskare vid forskningsenheten CERUM, på Umeå universitet, diskuterar vi hur vi både kan förändra våra resvanor och anpassa vår infrastruktur för att nå klimatmålen – och samtidigt rusta oss mot framtidens extrema väderhändelser.

Hur ser våra matvanor ut idag och hur har de förändrats över tid? Vilka trender formar framtidens matval? Och framför allt, hur måste vi förändra våra sätt attproducera och äta mat för att nå klimatmålen och leva inom planetens gränser?

Gäst är Elin Röös, forskare vid SLU i Uppsala och expert på mat och livsmedelsproduktion. Tillsammans ska vi blicka framåt och föreställa oss hur en hållbar livsmedelsproduktion kan se ut år 2050 om vilyckas ta rätt beslut idag. Hur äter vi då, vilka förändringar har gjorts, ochvem har egentligen drivit omställningen?

Framtidsforskaren Pontus Strimling gästar Klimatekot för att prata om hur AI kan förändra våra liv och vårt samhälle. Vi frågar oss om det verkligen är rimligt att AI ska lösa Klimatkrisen, om energin kommer att räcka, om det blir fler eller färre åsiktskorridorer och filterbubblar och vad krävs för att AI-tekniken ska utvecklas till något som gynnar oss i framtiden.

Gäst: Pontus Strimling, forskningsledare för Institutet för framtidsstudiers tema "Nya teknologier och mänsklighetens framtid".

I säsongens första avsnitt av Klimatekot möter Elin Leyonberg forskaren Elin Nilsson för ett öppet samtal om svensk konsumtion – varför vi säger att hållbarhet är viktigt, men ändå väljer vi oftast det billigaste alternativet? Det blir en djupdykning i konsumtionsvanor, vanans makt, varför prislappen oftast styr våra val, och hur konkurrensen från aktörer som Temu och Shein påverkar både miljön och svenska företag. Lyssna till nya insikter om hur e-handeln förändrat vår shopping, vilka mekanismer som får oss att kompromissa med våra värderingar, och vad som krävs för att vi år 2050 verkligen ska konsumera hållbart inom planetens gränser. Avsnittet avslutas med en framtidsvision där konsumenter, företag och politiker gemensamt bidrar till en mer etisk och ansvarsfull handel – och där goda val faktiskt blir det enkla valet i vardagen

Hösten 2025 blickar vi framåt i Klimatekot. Var är vi just nu, vart är vi påväg om inget ändras, vart ska vi och hur tar vi oss dit. Vi ska bland annat prata konsumtion, demokrati, ekonomi, mat, hälsa och digitalisering. Hur ser livet ut 2050 om vi lyckats med en hållbar och rättvis omställning? Häng med oss på en framtidsresa där allt är möjligt.