Klimatekot

Elnäten är hårt belastade och värre väntas det bli. Särskilt under vissa av dygnets timmar, då många använder mycket el samtidigt. Från och med 1 januari 2027 kommer du att få betala en extra avgift om du använder mycket el just då, en så kallad effekttaxa. Det här har väckt stor oro, starka reaktioner och en diskussion om att effekttarifferna riskerar att slå helt fel. I det här avsnittet reder vi ut vad som är spekulationer och vad vi faktiskt vet. Vi pratar om hur du kan undvika höga effekttariffer och vilken påverkan det kan få för olika hushåll.

Gäst är Torgny Forss, energi- och klimatrådgivare på Umeå kommun.

När är något egentligen tillräckligt? Det funderar vi kring i det här poddavsnittet där forskaren Maria Håkansson på RISE har undersökt vad vi anser som just tillräckligt. I projektet Nog?! har hon undersökt energitillräcklighet, både kopplat till den egna energianvändingen, men också i förhållande till allt annat vi konsumerar och nyttjar. Kan vi människor få nog och bli nöjda? Går det att hitta en balans mellan vad som är tillräckligt, rättvist och fortfarande inom de planetära gränserna?

⁠Här hittar du livsstilsmagasinet som vi refererar till i avsnittet. ⁠

⁠Vill du veta mer om projektet NOG?! kan du delta i det här seminariet den 9 juni 2025⁠

När är egentligen något tillräckligt? Det funderar vi kring i det här poddavsnittet där forskaren Maria Håkansson på RISE har undersökt vad vi anser som tillräckligt. I projektet Nog?! har hon undersökt energitillräcklighet, både kopplat till den egna energianvändingen, men också i förhållande till allt annat vi konsumerar och nyttjar. Kan vi människor få nog och bli nöjda? Går det att hitta en balans mellan vad som är tillräckligt, rättvist och fortfarande inom de planetära gränserna?

Här hittar du livsstilsmagasinet som vi refererar till i avsnittet.

Vill du veta mer om projektet NOG?! kan du delta i det här seminariet den 9 juni 2025

Mossa är grunden till all annan växtlighet. Den är fenomenal på att bilda koldioxid och hjälper annan växtlighet att få fäste i ett område. Nu har Umeåforskaren och entreprenören Daniel Pacurar utveklat en moss-smoothie som sprayas på marken för att återställa växtlighet i skadade ekosystem, så som efter gruvbrytning, ökenutbredning eller skogsbränder. Här är allt du inte visste om mossa!

Umeå Eco Industrial Park ska bli ett eget litet ekosystem. Genom cirkulära lösningar ska avfallet från en verksamhet användas som råvara i en annan verksamhet på området. På så vis skapas det som kallas för industriell symbios. Bland annat ska koldioxid samlas in och återanvändas, förorenad jord kan bli planteringsjord och en stor modern sorteringsanläggning för bland annat plast och textilier ska byggas.

För att det här ska lyckas krävs ett helt nytt sätt att se på affärer och projektet är i stort behov av nytänkande etableringar. I slutändan ska industriområdet, som ligger på Dåva i Umeå, bidra till att göra Umeå kommun klimatneutralt till 2040.

Gäster: Karin Måwe, projektledare Umeå Eco Industrial Park och Nina Rismalm, näringslivsutvecklare på Umeå kommun.

Att starta en energigemenskap med grannarna kan vara ett smart och ekonomiskt sätt att dela på egenproducerad el. Det behöver varken bli speciellt dyrt eller krångligt, men självklart beror det på vilken lösning du väljer. Energigemenskaper kan också visa sig bli viktiga inslag i både den civila beredskapen, men också i den offentliga. I det här avsnittet reder vi ut vad som klassas som en energigemenskap, vad som är möligt och om kommuner kan tänkas stå för en del av investeringen.

Gäst: Torgny Forss, energi- och klimatrådgivare på Umeå kommun

Han var techentreprenören som oväntat sa upp sig som VD på Booli, för att ägna sig helhjärtat åt klimatfrågan. Idag har Kalle Nilvér inte bara ställt om sitt eget liv, utan även hjälpt tusentals företag i deras omställningsresa. Vi pratar om det avgörande ögonblicket när han på riktigt förstod att klimatkrisen redan är ett faktum, om vem som bör göra vad i omställningsarbetet, om low effort och high impact, klimatkompensation och personlig CO2 budget. Och vad är det egentligen som gör att Kalle fortsätter känna pepp för att vi ska klara detta?

För första gången i Sverige har ett område med 150 stugor och hem fått besked att det blir för dyrt att klimatsäkra området och istället ska samtliga fastigheter rivas. I världen beräknas det totala fastighetsvärdet sjunka med 25 triljoner dollar på grund av framtida klimatkatastrofer. Det är hög tid att klimatsäkra både hem och samhälle. Viktoria Vingmarker jobbar som klimatanpassningsstrateg och i det här avsnittet diskuterar vi hur vi ska förhålla oss till detta. Vad som är kommunens ansvar och vad som är vårt eget. För om du inte ser över ditt hem, investerar stora pengar i en fastighet eller renovering utan att kalkylera in klimatförändringarna, så kan du plötsligt stå där med skägget i brevlådan. Försäkringsbolagen vill inte försäkra ditt hem, vilket gör att du inte får belåna fastigheten, och kanske blir det hopplöst att försöka sälja.

Det som idag är drömmen för många svenskar kan i framtiden bli mardrömmen.

22 procent av Sveriges CO2 utsläpp kommer från bygg- och fastighetssektorn. Men genom ett mer cirkulärt tänkande inom byggindustrin kan både klimatpåverkan och resursanvändningen minska. I det här avsnittet besöker vi nyöppnade Byggåterbruket i Umeå. Hit kan byggföretag leverera material som annars skulle ha kastats, sedan kan privatpersoner köpa virke, dörrar, lister och så vidare till en bråkdel av nykostnadspriset. Gäst är en av initiativtagarna, Lars Fredriksson, vd på OF Bygg.