Många av världens städer har förvandlats till regelrätta värmeöar, bland annat på grund av en ständigt ökande användning av elektriska apparater i till exempel bostäder och industrier.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Värst är det i megastäder som Tokyo, Shanghai och Peking, här kan temperaturen i stadskärnan, när energikonsumtionen är som högst, vara mellan sex och åtta grader högre än på den omgivande landsbygden.

Men även i en stad som Göteborg kan termometern landa på två till tre grader mer i stadskärnan, än i närområdet utanför staden, enligt professor Deliang Chen från Göteborgs Universitet, som är en av forskarna bakom studien.

Orsaken till den extra uppvärmningen är att alla maskiner och elektriska apparater, till exempel kylskåp, anläggningar för luftkonditionering och industrirobotar, som används i en stad, utstrålar värme, direkt till atmosfären.

Den här uppvärmningen ska läggas till den som orsakas av utsläpp av växthusgaser, och i takt med att energikonsumtionen ökar kommer problemet att växa.

Att spillvärme från apparater och maskiner ökar på klimatförändringen har man känt till tidigare, men nu har forskare, bland annat från Göteborgs Universitet, för första gången gjort en detaljerad global kartläggning av problemet, som också visar den regionala spridningen på ett nytt sätt, i en studie som publicerats i tidskriften Nature Scientific Data sommaren 2019.

Och det visar sig mer omfattande än man tidigare trott. Den ökade energin, så kallad radiative forcing, till följd av spillvärme motsvarar ungefär tio procent av den energiökning i atmosfären som orsakats av utsläpp av växthusgaser de senaste 50 åren, enligt studien.

De senaste 50 åren har värmestrålning från energianvändning tredubblats enligt studien, och den förväntas fortsätta att öka kraftigt de kommande decennierna.

Lokalt och regionalt kan det här påverka klimatet i städer som blir till värmeöar; förutom att det helt enkelt är varmare kan det resultera i fler åskväder och mer regn, enligt Deliang Chen.

Försök görs för att minska energianvändningen, och därmed värmeutstrålningen, till exempel med gatubelysning som slås av och på med sensorer, när någon är i närheten. På så sätt kan man undvika att belysning står på även om ingen person passerar.

Klotets reporter har varit på Kungsholms Strand i Stockholm där sådana här lampor testas, och Trafikverket har planer på fler försök senare i år.

Det blir också samtal om hur klimatet i städer egentligen påverkas och hur energikonsumtionen skulle kunna begränsas.

Programledare: Marie-Louise Kristola