Facebook, Snapchat, Instagram  dina selfies och andra bilder lagras i molnet. Men datalagringen orsakar lika stora klimatutsläpp som flyget.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Flygets påverkan på klimatet har blivit en snackis och att minska sitt flygande är ett sätt för enskilda personer att minska sina koldioxidutsläpp.

Mindre omdebatterat är att vårt behov av internet och kommunikationstjänster ständigt ökar och nu är lika stora som utsläppen från flygindustrin. Med andra ord drygt två procent av de globala koldioxidutsläppen. Då har inte flygets extra påverkan genom att utsläppen sker på hög höjd räknats in.

Samtidigt växer molnet snabbt och alltmer av den information vi använder på nätet lagras i gigantiska datalagringscentraler, så kallade hyperscale center, runt om i världen. De här datacentralerna kan beskrivas som enorma lagerlokaler för dataservrar. Definitionen är att de har över 5 000 dataservrar.

I dag finns det drygt 400 sådana centraler, och i och med att molntjänsterna bara växer, så väntas en slags datacenterrevolution. Många av de gigantiska datacentralerna ligger i länder som saknar förnybar energi, och i flera fall drivs de med dieselbränsle, vilket orsakar stora utsläpp av koldioxid.

Men det pågår ett intensivt arbete för att hålla nere elförbrukningen i de energikrävande jättarna. Att kyla ner dem kräver drygt 50 procent av den totala energianvändningen. Hur kan datacenter bli mer hållbara?

Klotet besöker den nedlagda norska gruvan i Målöy där man använder fjordvatten för att kyla ner dataservrarna och tar reda på hur energikrävande den 120000 kvadratmeter stora anläggningen är.

Programledare är Niklas Zachrisson.

Programmet är en repris från 27 februari.