Övergödningen av Östersjön är snudd på ett evigt problem. Ändå har reningsverk, jordbruk och industrier blivit renare. Är det dags att använda tekniska metoder för att få bukt med övergödningen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De gödande utsläppen av framför allt fosfor och kväve ligger idag på samma nivå som på 1950-talet.

Trots det är stora delar av Östersjöns bottnar döda eller drabbade av akut syrebrist. Övergödningen fortsätter. Och det beror på att stora mängder fosfor ligger bunden i havsbotten, visar senare års forskning. När bottenvattnet blir syrefritt så släpps fosforn fri och sätter igång en kraftig tillväxt av alger, som äts av smådjur som i sin tur äts av fiskar. När de dör och faller ned på botten så bryts de ner och då går det åt syre. Och på det viset fortsätter övergödningen, som en ond spiral.

Går det att få stopp på den onda cirkeln? Ska reningsverken renas ännu mer, och ska jordbruket göra ytterligare minskningar av sina utsläpp? Eller ska tekniska lösningar som kan stoppa fosforläckaget från bottnarna användas i stor skala?

Några metoder har testats i mindre pilotprojekt - som att pumpa ner syre till de syrefria bottnarna, eller att binda fast fosforn på kemisk väg så att den inte läcker ut.

De här frågorna debatterades vid ett samtal som spelades in under Östersjöfestivalen.

Programledare: Marie-Louise Kristola