I femtio år har det kristna hårdrocksbandet provocerat den svenska frikyrkan. Från bibelstudier i Livets Ord till spelningar för Sverigedemokraterna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Ulf Christiansson är i 20-årsåldern blir han frälst och byter helt liv. Han grundar sitt band Jerusalem och för in hårdrocken i frikyrkan. Och bidrar till att modernisera hela den kristna musikscenen. Sveriges första kristna hårdrocksband dundrar in i den svenska frikyrkan 1978 och fortsätter sedan att provocera och utmana.

Redan från början möter bandet motstånd. Hårdrock betraktades av många inom kyrkan som djävulens musik.

Under några år i början av 80-talet växer bandets popularitet även utanför kristna kretsar, och de gör stora turneér runt om i världen.

Men när bandet är på toppen av sin popularitet lägger de plötsligt ner och flyttar till Uppsala för att gå Livets Ords bibelskola. Där blir Ulf och de andra i bandet kvar i nästan tio år. De blir vänner med Carola och Runar Sögaard och inleder ett samarbete med Carola.

Men långsamt förändras tillvaron för bandet i Livets Ord. Ulf Ekman och Livets Ord, som från början varit väldigt välkomnande till Jerusalem, kritiserar nu långt hår och skinnbyxor. Man predikar att rockmusik kommer från Satan och uppmanar församlingen till bränna sina skivor på bål.

Jerusalems bandmedlemmar känner tydligt att de inte är välkomna och 1993 lämnar 34 personer Livets Ord. Alla med kopplingar till Jerusalem.

I mitten av 10-talet skapar de rubriker igen. På Sverigedemokraternas sommarfest 2016 hoppar de bokade artisterna av, en efter en, när de inser vem som står värd för festen. Alla utom Ultima Thule. Och Jerusalem.
– Jag kan spela i helvetet om det är så, säger Ulf Christiansson.

Jerusalem - hårdrock mot Helvetet handlar om hur ett av världens största kristna hårdrocksband i över 50 år använt sin musik för att missionera om gud och Jesus. Hur dom mot alla odds lyckades bli ett av sveriges största hårdrocksband, och om hur dom gång på gång hamnar i konflikt med den svenska frikyrkan. 

Reporter: Bo Sjöqvist

Producent: Håkan Engström

Slutmix: Andre Ljungberg

Mars 2025

Salmaan flyr till Somalia för att komma bort från gängkriminaliteten. Men gänget i Sverige vill locka tillbaka honom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Mohamud Kollane i Husby i Stockholm upptäcker att hans tonåriga son Salmaan säljer narkotika och umgås med kriminella och försöker rädda honom flera gånger. Tillsammans åker de till Somalia för att komma bort från gängen i Sverige. Sommaren 2020 misshandlas Salmaan Kolane till döds i Tensta, han blev 21 år. Mordet är fortfarande olöst.

I Järvaområdet gör desperata föräldrar allt för att skydda sina barn från att dras in i kriminalitet. Ibland flyttar hela familjer utomlands, i förebyggande syfte. Andra gånger splittras familjer, när ett syskon ska räddas från ett liv i kriminalitet och behöver komma bort från Sverige.

Områdespolisen Rissa Seidou har tät kontakt med oroliga anhöriga till ungdomar som är på väg att dras in i kriminalitet. Rissas telefon ringer dygnet runt. Hon och hennes kollegor måste ligga steget före, rädda liv som hon uttrycker det.

Reporter: Randi Mossige-Norheim

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Tor Sigvardson

Vi som dör är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2022. Här kan du lyssna på första delen "Mördad i mammas bil".

Mats Karström är skogsräddare. I 35 år har han sökt upp gammelskogar som inte avverkats och saknar skydd. När han räddat 200 skogar ska han sluta.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Han är hjärnan bakom den metod som skogsfolk och biologer använder för att avgöra om en skog har höga biologiska värden och han har grundat skogsgruppen Steget före. Mats Karström har vigt sitt liv åt att ge gammelskogar ett formellt skydd. Hans önskan nu är att myndigheter och skogsägare tar sitt ansvar och att han kan sluta vakta på de värdefulla skogarna. Nu vill han bli en sorglös fältbiolog igen.

Reporter: Jenny Berntson Djurvall.

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Tor Sigvardson

Ett program från 2022.

I flyttbilen delar de allt: trasig barndom, erfarenheter av missbruk och kantstötta relationer. Tills Pygge svänger av på en helt ny väg.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Uffe och Pygge är flyttgubbar och bästa kompisar. De är lika gamla och har båda jobbat inom flytt sedan tonåren. De delar också boende sedan lång tid tillbaka, en etta med kokvrå i Malmö.

Båda växte upp med alkoholiserade föräldrar och började själva missbruka tidigt. De har lärt sig allt de kan i livets hårda skola, säger de.

Ester Roxberg träffade Uffe och Pygge första gången när de flyttade åt henne. Pygges ögon var rödsprängda och Uffe hostade slem. De verkade båda slitna. Ändå fortsatte de att lyfta och bära, timme efter timme, med glatt humör - som om möbler och kartonger vore gjorda av luft.

Uffe och Pygge märker hur effektiviseringen i samhället också förändrat jobbet. Förr kunde flyttgubbar bli bjudna på mat under en flytt, idag erbjuds de knappt ett glas vatten. Medan samhället effektiviseras förändras också förväntningarna på de människor som utför våra tjänster.

I programmet följer vi med flyttgubbarna Uffe och Pygge genom Malmö i flyttbilen, på puben, på parkbänken och hemma. Genom barndomen, drömmarna och det stora beslutet: att pröva en helt ny väg i livet.

Uffe och Pygge - flyttgubbar forever är en dokumentär av Ester Roxberg från 2025.

Producent: Lotta Malmstedt

Slutmix: Viktor Tjernell

1957 börjar Britta Aronsson som hushållerska hos familjen Collin och blir kvar i 53 år. Lotten Collin söker svar på varför hon blev kvar så länge.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Farfar ska snart fylla 90. Han pillar med sina frimärken och tillbringar eftermiddagarna på den exklusiva herrklubben Sällskapet. Och så planerar han för vad som ska hända med hans hushållerska Britta när han dör. Hon lagar mat, bakar och putsar kristallkronorna i sexrumsvåningen där de bor tillsammans. Men vem är hon egentligen – och varför har hon stannat i 53 år? 

Britta stiger av bussen i Bromma hösten 1957. Då har familjen Collin två barn. Ett år senare föds minstingen Fabian. Han ser till att Brittas kjolfåll inte sticker ut under rocken under promenaderna i Humlegården och handlar helgmaten med henne i Östermalmshallen. Han följer med henne till Västergötland på somrarna när hon åker tillbaka till gården för att hjälpa till med skörden. ”Fabian blev Brittas son”, säger farfar. Det blir en historia om hur två familjer flätas samman. Vem är det till slut som tar hand om vem?

 
– När jag började spela in min farfar och hans hushållerska Britta 2008 hade RUT-reformen precis införts, berättar Lotten Collin. Pigdebatten rasade för fullt. Jag började fundera mer på Britta. Vem var hon egentligen? Varför hade hon stannat hos min farfar och farmor hela sitt liv? Britta var barnvakt även åt mig när jag var liten. Hon har lagat pannkakor till mig, borstat mina tänder, dragit min barnvagn. Ändå visste jag knappt vad hon hette i efternamn. Hon var bara Britta. Hon hade alltid varit där, och det kändes som att hon skulle stanna för alltid.

Reporter Lotten Collin

Producent Håkan Engström

Slutmix Tor Sigvardsson 

Produktion Stockholm 2023

Familjen kallar det den stora katastrofen. 100 år senare återvänder Filip och hans pappa Niko till platsen släkten fördrevs från i tidernas största folkutbyte. Turkarna tror att de letar efter guld.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För 100 år sedan genomfördes historiens största organiserade folkutbyte. De moderna staterna Grekland och Turkiet växte fram ur en blodig konflikt som slutade med att 1,2 miljoner greker deporterades från Turkiet till Grekland – och 400 000 turkar skickades i motsatt riktning. En nation, ett folk, var tanken.

Men i de drabbade familjerna lever minnet av hemlandet kvar i generationer.

När Niko för första gången återvänder till släktens hemtrakter bland de höga bergen i dagens Turkiet har han en handritad karta med sig som visar var hans grekiska familj bodde innan de fördrevs. De gamla fienderna, turkarna, visar sig vara överraskande vänliga. Men samtidigt börjar guldfebern sprida sig.

Greken som reste hem till Turkiet är en dokumentär av Filip Kotsambouikidis från 2025.

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: André Ljungberg

Emirhan hittas skjuten några månader innan han ska ta studenten. I sin sorg söker hans mamma Tülün svar på vem som dödat hennes son.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tülün Tas hade en överenskommelse med sin son. Han skulle alltid, alltid svara på hennes sms eller samtal. Den där kalla januarikvällen 2022 får hon inget svar. I stället hör hon ljudet av en motor som rusar.

I sin egen bil på parkeringsplatsen vid radhuset i Norsborg hittar hon sin son. Dränkt i blod hör hon honom ta två tunga andetag innan ambulansen kommer. Emirhan blev 18 år.

Emirhans framtidsplaner var att flytta hemifrån och läsa vidare till flygingenjör. På studentdagen är familj och vänner på plats med Emirhans studentplakat. Lillasyster har hans studentmössa på sig och tar emot hans blommor runt halsen.

Åtta månader efter mordet har polisen nu pausat utredningen. Men mamma Tülün fortsätter söka svaret på vem som sköt hennes son.

Reporter: Randi Mossige-Norheim

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Elin Hagman

Vi som dör är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2022.

I en liten jämtländsk by ville några välmenande socialarbetare skapa paradiset.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Här, på Rätansgårdens behandlingshem, skulle man bota narkotikamissbruk och asocialt beteende och skapa nya välfungerande medborgare – genom social träning och gruppterapi.

Det är 70-tal i Sverige, och allt är möjligt.

Leffe Jonsson, en smågangster från Midsommarkransen, är dokumentärens huvudperson. Han var på väg att gå under i missbruk men återuppstod på Rätansgården. Genom hans minnen och arkivinspelningar får vi en nära inblick i behandlingen.

I gruppterapin pressades unga missbrukare att avslöja sina djupaste hemligheter. Sessionerna kunde pågå i 48 timmar i sträck – så kallad maratonterapi. En metod som räddade vissa men bröt ner andra.

Flera av dem som genomgick behandlingen blev senare själva terapeuter och startade egna behandlingshem. Leffe var en av dem. 

Februari 2025

Reporter: Josephine Schneider

Producent: Håkan Engström

Slutmix: Jakob Lalér

Originalmusik: Teodor Wolgers och Johan Arrias

Tobias uppväxt präglades av Waldorfskolan och antroposofins stränga ideal. Var det egentligen en sekt han växte upp i?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Tobias fru påstår att han vuxit upp i en sekt börjar han ifrågasätta hela sin uppväxt.

Hans mormor, Karin Ruths Hoffman, var en hängiven antroposof från Tyskland. Hon hade i sin ungdom gått på den allra första Waldorfskolan som startats i Stuttgart av antroposofins grundare Rudolf Steiner 1919. När det blev dags för Tobias och hans syskon att börja skolan på 1970 -talet bestämdes det att de också skulle gå i Waldorfskola. Tidigt förstod Tobias att han och alla de andra waldorfbarnen var annorlunda än andra barn.  

Vi levde som i ett parallellsamhälle med konstiga lagar och regler som vi tvingades anpassa oss efter, berättar Tobias.

Tobias berättar att han och hans klasskompisar på Kristofferskolan inte fick lära sig faktakunskaper, spela fotboll, titta på tv eller ta del av nyheter från omvärlden utan att de istället skulle ägna sig åt andlighet, fantasi och sagor.

För de vuxna var vi upphöjda och speciella som ställde oss utanför det fördärvade och materialistiska samhället, men för mig blev det ett utanförskap som senare i livet medförde kunskapsluckor och en känsla av att slitas mellan två oförenliga värdesystem, säger Tobias.

Reporter: Tobias Aspelin

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Jacob Gustavsson

Från 2023.

Babak växer upp i den islamiska republiken Iran. Allt är reglerat kläder, musik och åsikter. Men i metalmusiken hittar han en spricka av frihet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Barndomsvännen Ehsan är gitarrist, lillebror Behrooz spelar trummor och Benjamin spelar bas. Och Babak, han skriker. Det är som att all frustration och ilska över ofriheten i Iran under 80- och 90-talet när Babak växer upp kommer ut i bandet Traumetas musik och låttexter. Tvärtemot regimens regler har bandet jeans och långt hår, tittar på MTV-inspelningar och umgås med tjejer. Och sjunger om helvetet och demoner. Med sin musik vill dom trotsa och förändra samhället.

Efter ett presidentval i juni 2009 bryter stora demonstrationer ut. Inte sedan 1979 har så många letat sig ut på Teherans gator för att protestera. En hel generation längtar efter förändring. Är det nu den kommer, och Babaks band kan spela sin musik fritt? Men regimen sätter in militär mot demonstranterna. Under det år protesterna pågår dör, fängslas och försvinner folk. Och hoppet om en annorlunda verklighet dör.

Samma år åker Babak till Sverige för att plugga. Nu är han 40 år, har fru, barn och jobb. Livet pågår. Han flyttar aldrig tillbaka till Iran och någon musikkarriär verkar det inte bli. Han har tappat kontakten med bandet och livet som grawlande sångare i ett metalband känns avlägset. Det gör också hoppet om förändring av det fortsatt repressiva samhället i Iran. Han är mest trött.

Men så ser han att ett av hans favoritmetalband, Opeth, ska ha konsert i Istanbul. Han vet att unga iranska metalheads kommer komma dit i busslaster. Kanske kan en resa dit väcka något i Babak igen?

Hårdrocksrevolten i Iran är en dokumentär av Babak Parham från 2025.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Christian Jangegård