P1 Dokumentär

Asbesten har skördat många liv i Sverige. När ämnet förbjöds för fyrtio år sedan var tanken att faran skulle vara över. Det är den inte. En av dem som hanterat det farliga materialet är Simon.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Asbest sågs som världens bästa material. Det användes överallt, men förbjöds när det stod klart att det kan orsaka obotliga cancersjukdomar.

Anders fick lungsäckscancer

– Det är ju en plåga ju. Man kvävs ju om man säger, nästan. Man kan ju inte andas mer. Men vad fan, det går bra för mig nu. Jag har ju levt ett år mer. Det säger Anders Larsson, som utsattes för asbest före förbudet, när han arbetade på Karlskronavarvet och som nu har lungsäckscancer.
– Jag fick ju sex månader när de skrev ut mig och nu har jag levt i tolv, tretton månader. Så det är ju rätt bra. Och jag är nöjd. Är det slut, så är det slut.

Allvarliga brister i asbesthanteringen idag

Nu rivs och renoveras många av de bostäder, skolor och andra byggnader som innehåller asbest. Ekots granskning visar att trots dagens hårda regleringar finns det allvarliga brister i hur asbesten hanteras. Folk, i synnerhet byggarbetare, utsätts för asbest gång på gång.

En av dem som hanterat det farliga materialet långt efter förbudet, är Simon Rönnbäck som arbetat som asbestsanerare.
– Det är ingenting som jag går och tänker på dagligdags och hur det ska påverka mig sen. Men däremot så har jag ju barn och så här. För henne vore det kanske inte så bra om man skulle försvinna iväg lite tidigare på grund av en sån där grej, säger han.

I den granskande dokumentären visas också hur de som har företag som rivit asbest på så farliga sätt att de förbjudits att hantera asbest ändå kan fortsätta – och att arbetare riskerar att utsättas igen.

Dokumentären är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär, från november 2024.

Reportrar: Camilla Ziedorn och Sven Carlsson 
Producent: Håkan Engström 
Slutmix: Jacob Gustavsson

Faysa Idle har sett gängkonflikterna i Järvaområdet inifrån. Nu bryter hon tystnaden om hur det är att växa upp nära kriminella unga män.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Faysa Idles storebror drogs in i kriminaliteten tidigt. Flera av hennes vänner har skjutits ihjäl, och i de miljöer hon rört sig har hon sett både vapen, knark och kontanter i väskor.

Kriminella syskon sätter spår

Det är en vardag där alla måste förhålla sig till gängkriminaliteten, även de som inte är en del av den. Man måste lära sig de oskrivna reglerna om vem som är vän och vem som är fiende, och hålla reda på när det plötsligt är tvärtom.

– Att vara en syster i en kriminell miljö sätter spår, säger Faysa Idle. Först nu, när jag fyllt 25, ser jag hur skadad jag blivit av det jag varit med om.

Gängen pressar de anhöriga

I den här världen försöker de kriminella killarna ofta pressa tjejer och andra anhöriga att göra tjänster åt dem, som att förvara vapen eller narkotika. Men framför allt: att hålla tyst om det de ser.

Nu vill Faysa Idle vara en röst, särskilt för tjejer som har liknande erfarenheter som hon själv.

Dokumentären är gjord 2023

Reporter: Randi Mossige-Norheim
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson

 

Modou och Medin är stjärnor i ungdomslaget. När de blir uppflyttade till seniorerna hamnar den ene i startelvan och den andre vid sidan av.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

IFK Malmö är inte den största fotbollsklubben i stan, men spelarna siktar mot toppen. Under elljusen i Pildammsparken springer de intervaller för att vässa formen inför säsongen.

– Jag vill inte jobba, jag vill bli en fotbollsspelare och tjäna pengar på det jag gillar, säger Medin som är 16 år.

– Jag tror att jag kommer att lyckas, säger 17-årige lagkaptenen Modou.

Prestationskrav inom ungdomsfotbollen

Med en visselpipa runt halsen står lagets tränare, Medins pappa, Osman Sudic.

– Det är absolut inte fel att sätta press på spelarna. Det är bra att de lär sig det i en tidig ålder. Målet är att de ska nå elitnivå, säger han.

Vad innebär det att ge allt för drömmen att lyckas som fotbollsspelare? Och om allt ändå inte är nog – när ger man upp?

Ett program av Sven Holmberg från 2024.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Jacob Gustavsson

Ur jorden på kyrkogården träder röster fram. Röster från människor som Bengt Bok tidigare mött och som nu ligger begravda på den lilla lantkyrkogården. De berättar om sina liv för honom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Alla i den här historien är döda. Alla utom han som berättar, han är inte död men han fasar inför den.  En dokumentär berättelse där ingen nåd ges men kanske en viss förtröstan.

Dokumentären är gjord 2016.

Reporter: Bengt Bok
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Fredrik Nilsson

Saher, 16 år, skulle ha varit i skolan den här dagen. Nu sitter han i lägenheten i Gaza City och tittar på nyheterna, när en bomb spränger väggen. Det är den 7 oktober 2023 och ett krig har börjat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter Hamas terrorattack mot södra Israel den sjunde oktober 2023 svarar Israel med intensiva attacker mot Gazaremsan.  
Saher och hans två systrar, 14 och 4 år gamla, som är födda och uppvuxna i Sundsvall, hamnar mitt i de urskiljningslösa striderna mellan terrorstämplade Hamas och Israel.

När Sahers bästa kompis Noor dödas i ett israeliskt flyganfall förstår  Saher att det här kriget inte liknar de tidigare krigen i Gaza. Han och familjen flyr från sitt välbärgade bostadsområde och söker, som tusentals andra, skydd på Al-Amal-sjukhuset i södra Gaza. I över hundra dagar bor syskonen där.

Kriget lämnar djupa spår i syskonen som samlar alla sina krafter för att överleva vardagen i det belägrade sjukhusområdet i hopp om att till slut lyckas ta sig ut ur Gaza och åka vidare till mamma, som väntar i Sundsvall. 

En dokumentär från 2024 av Lama Alshehaby

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Tor Sigvardsson

Lyssningstips: Tidigare avsnitt av P1 Dokumentär

Sjunde oktober och Israels trauma

Vår man i krigets Gaza - Sami Abu Salem

Skräddaren i Gaza

Sprickan i Israel

Jerusalem, staden alla vill äga

Anna misstänker att hon är ett av många stulna barn från Chile. Hon adopterades på 70-talet och nu lämnar hon dna på en släktforskningssajt. När hon kommer till Chile gör hon en oväntad upptäckt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Jag har ju alltid vetat att jag är adopterad. Och jag kände mig efterlängtad, säger Anna Bohrn.

Hon kom till Arlanda i ett plan från Santiago den 5 december 1977, tillsammans med 20 andra små barn som adopterats till Sverige från Chile.

Hon togs emot av sin svenska familj från Lidingö. De fick inte veta så mycket mer än att hon var ett år gammal och skulle ha hittats övergiven.

– Men det är ju något som inte stämmer i det här. Du ser ju hur välmående jag är, säger Anna och visar ett foto från ankomsten.

– Jag pratade ju och hade fullt med tänder.

Stulna barn i Chile

Det finns många luckor i historien om vad som hände Anna innan hon kom hit. I adoptionspapper står att hon ska ha hittats på en trafikerad gata, i en stadspark och på ett sjukhus. Historierna varierar och går inte ihop.

När skandalen med stulna barn i Chile briserar i mitten av 2010-talet börjar Anna intressera sig för sin allra tidigaste barndom, som hon inte vet något om. När hon tar dna till hjälp börjar hennes historia rullas upp.

Dokumentären gjordes 2024 av Esfar Ahmad.

Producent: Lotta Malmstedt

Slutmix: Mattias Miselli

Pelle Hedberg behöll sin hemlighet för sig själv i 35 år. Han berättade inte ens för Claes, sin bäste vän. Varför sa han inget, vad var han rädd för?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Pelle och jag har seglat vilse i tjock dimma utanför Portugal. Vi har dykt bland rockor och barracudor vid korallrev utanför Venezuela.

Och nu sitter vi här. Jag är klädd i en leopardmönstrad tunn klänning, pärlhalsband och en lång svart peruk med självfall. Pelle har en uringad mörk jumper med öppen rygg, svart läderkjol; i det blonda självlockiga håret dinglar två vita örhängen. Och det skarpskurna ansiktet är öppet och inbjudande.

Min bäste vän Pelle vaknade upp en dag och konstaterade att livet inte var så jävla långt, så varför ska han gå här och undertrycka sina känslor och önskemål?

En dokumentär av Claes JB Löfgren.

Producent Håkan Engström.
Slutmix Fredrik Nilsson.
Programmet sändes första gången 30 mars 2014.

Dokumentären bakom filmen. Efter att ha larmat i media anklagas vårdbiträdet Stine för illojalitet mot bolaget Attendo. Samtidigt är andra vågen av corona på väg mot Sverige och de gamla är i fara.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På äldreboendet Sabbatsbergsbyn kommer coronaviruset in på fem avdelningar. Många av de boende smittas och dör under våren 2020. I ett försök att rädda liv slår vårdbiträdet Stine Christophersen tillsammans med några av sina kollegor larm i media.

Äldreboendet där Stine jobbar drivs av Attendo – Nordens största vårdbolag. Cheferna ger Stine en erinran för illojalitet som hon vägrar att skriva under. Med dolda inspelningar, mitt under brinnande pandemi, väcker P1 Dokumentärs "Det illojala vårdbiträdet" frågor om vilket skydd vårdpersonal egentligen har när de väljer att slå larm i media.

I dokumentären möter du även Maria Berg vars man Jack Berg dog under sin tid på Sabbatsbergsbyns äldreboende. Maria berättar att när hon till slut får komma in och träffa Jack är han okontaktbar, i hans rum står ett droppställ som inte är inkopplat.

Efter dokumentären står tre anställda på Attendo åtalade för brott mot lagen om meddelarskydd. Rättegång planeras inledas den 26 september 2022.

Efter att dokumentären sänts åtalades regionchef Helena Winter, enhetschef Petra Lindhe och medarbetaren på Attendos personalavdelning för brott mot lagen om meddelarskydd (i vissa enskilda verksamheter). Petra Lindhe friades, de andra två dömdes till böter i tingsrätten och hovrätten.

Hösten 2024 väntas Högsta domstolen komma med ett slutgiltigt avgörande.

Attendos VD Martin Tivéus har offentligt bett visselblåsaren Stine Christophersen om ursäkt. Han har kallat det som hände henne på huvudkontoret oacceptabelt. Enligt Attendo har både chefer och personal, efter P1 dokumentärs och Ekots granskning, fått utbildning om lagen om meddelarskydd och rätten att slå larm i media.

Reporter: Johanna Sjövall
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Fredrik Von Der Pahlen

Det illojala vårdbiträdet är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2021.

Dokumentären bakom filmen. Flera dör i corona på äldreboendet som Stine jobbar på. När hon larmar i media anklagas hon för illojalitet mot företaget. Hör hennes hemliga inspelning med cheferna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Covid-19 sprider sig som en löpeld i Sverige. På Sabbatsbergsbyns äldreboende i Stockholm dör flera personer när smittan tar sig in på fem avdelningar.

När Stine uttalar sig i media kallas hon till huvudkontoret på vårdföretaget Attendo. I hemlighet spelar hon in mötet.

Hör också Mia Grane som förlorar både sina föräldrar på boendet.

I P1 Dokumentären "Det illojala vårdbiträdet" tar reportern Johanna Sjövall reda på vad som faktiskt hände på Sabbatsbergsbyns äldreboende våren 2020.

Efter dokumentären står tre anställda på Attendo åtalade för brott mot lagen om meddelarskydd. Rättegång planeras inledas den 26 september 2022.

Efter att dokumentären sänts åtalades regionchef Helena Winter, enhetschef Petra Lindhe och medarbetaren på Attendos personalavdelning för brott mot lagen om meddelarskydd (i vissa enskilda verksamheter). Petra Lindhe friades, de andra två dömdes till böter i tingsrätten och hovrätten.

Hösten 2024 väntas Högsta domstolen komma med ett slutgiltigt avgörande.

Attendos VD Martin Tivéus har offentligt bett visselblåsaren Stine Christophersen om ursäkt. Han har kallat det som hände henne på huvudkontoret oacceptabelt. Enligt Attendo har både chefer och personal, efter P1 dokumentärs och Ekots granskning, fått utbildning om lagen om meddelarskydd och rätten att slå larm i media.

Reporter: Johanna Sjövall

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Fredrik Von Der Pahlen

Det illojala vårdbiträdet är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2021.

Max Valentin ska delta i inofficiella OS för kampsport i Saudiarabien. Till vardags jobbar han med demokratifrågor. Nu måste han göra allt för att undvika diktaturens sportwashing.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Max Valentin är en av världens främsta utövare i sporten Canne de Combat, en fransk kampsport som kan beskrivas som pinnfäktning. Nu har han fått en inbjudan att tävla i ”World Combat Games” i en av världens största diktaturer, i Riyadh i Saudiarabien. Uttagningen till spelen är en barndomsdröm som går i uppfyllelse, men den krockar med hans professionella identitet och starka värderingar om mänskliga rättigheter och demokrati. 

Han måste göra något för att visa sin solidaritet med de lokala motståndarna mot Mohammed Bin Salman och diktaturen. I jakten på ett dödshotat death metal-band från Saudi möter han istället en karismatisk person som inte alls passar in i hans förutfattade meningar om Saudiarabien.

Dokumentären gjordes 2024 av Samuel Sjöblom.

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Jacob Gustavsson