Ett giftermål, att bli retad, ny språkgemenskap eller en ny könsidentitet det finns många anledningar till namnbyte. Men alla namn är inte tillåtna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men man får inte byta namn hursomhelst.

– Ett namn får inte väcka obehag eller anstöt. Det kan vara ett namn som ser oskyldigt ut men som kanske betyder bajskorv på skånska, säger Lena Wenner är forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminnen och sitter med i den grupp som Skatteverket rådfrågar när det kommer till namn.

Därför får man inte heta Pilsner

– Man får heller inte ta namn som anspelar på droger eller alkohol. Namnet Pilsner har vi fått några gånger men det anses alltså olämpligt, säger Lena Wenner.

Transpersoners namnbyte – en positiv upplevelse

Lena Wenner har även gjort en studie om hur transpersoner resonerar när de väljer ett nytt namn. Studien visar att många vill ha ett ganska vanligt namn, ofta med samma initial som det tidigare.

– Många beskrev namnbytet som något väldigt roligt och en positiv del av processen. Att få hitta ett namn som verkligen passar.

Språkfrågor om namn och namnbyten

Namnet ”Lotfi” blir ofta ”Lofti” på svenska. Är ”tf” en ovanlig kombination av bokstäver i det svenska språket?

Hur vanligt är det att byta förnamn på grund av att namnet rimmar på eller betyder något opassande?

Hur vanligt är det att man byter namn vid giftermål och hur vanligt är dubbelefternamn nuförtiden?

Vilka regler gäller för att hitta på egna efternamn?

Vem bestämmer egentligen vad man heter i vardagen?

Mer om namn och namnbyten

Läs om att välja och byta namn från ISOF (från 2025).

Läs om försvenskade uttal av invandrade namn i Studia Anthroponymica Scandinavica 2016 - Tidskrift för nordisk personnamnsforskning. Här finns en sammanfattning av samma studie.

Läs om efternamnsbyten i en historisk kontext från ISOF, (från 2019).

Läs om efternamnsbyten vid giftermål från ISOF, (från 2023)

Läs namnlagen Lag (2016:1013) om personnamn.

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Lena Wenner, forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminnen. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Bakom lekfulla uttryck döljer sig gammal språkhistoria spår av hur svenskan formats av humor och kreativitet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Många tänker att språket är ett kommunikationsmedel, och det är det ju. Men vi använder språket till så mycket annat – framför allt att leka med, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

När språket blir lek – från hej och hå till mums filibabba

– Mums filibabba låter som ett nonsensord, men ordet filibabba finns faktiskt i Svensk ordbok, med första belägg redan 1934, säger Henrik Rosenkvist.

Språklig kreativitet uppstår ofta i hemmen och bland familjen, med hjälp av rim och allitteration.

– Det är så roligt att alla kan skapa ord. Man kan börja med ett enkelt ord och bygga vidare – hafs blir hafseslafs, säger Henrik Rosenkvist.

Språkfrågor om nonsensord och nonsensspråk

Vad betyder orden ”hå”, ”tjim” och ”knåp” i uttrycken "hej och hå”, ”tjo och tjim” och ”knep och knåp”?

Vad kommer uttrycket ”mums filibabba” ifrån?

Vad menas när någon svarar ”huvudet upp och fötterna” ner?

Finns det någon förklaring till ramsan ”du är en kneckedek, en tjolofes och en liten tafs”?

Hur har gamla ordspråk som ”akta ögonen barn, sa kärringen som fes i askan” eller ”mycket skrik och lite ull” blivit till språkligt nonsens?

I uttrycket tripp, trapp, trull – vilket ord är egentligen störst, och varifrån kommer de tre orden från början?

Dessutom: Vilket är Henrik Rosenkvists bästa nonsensord?

Mer om nonsensspråk

Läs Sara Lövestams språkkrönika om mums filibabba från SvD (från 2025).

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.

Professorn myser när lyssnarna ställer grammatikfrågor och han får berätta om den senaste forskningen. Ibland finns det kanske inte ens ett svar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det råder högt fokus i studion när lyssnarnas komplicerade grammatikfrågor skall få svar och vi reder ut begreppen kring bland annat vår inre grammatik, satsbyggnad och dialektala egenheter.

– Det som är svårt med svensk grammatik är de här dolda, underliggande strukturerna som vi använder till vardags utan att fundera på det. Vi kan jämföra det med hur en läkare ser på ett knä och hur en vanlig människa ser på ett knä, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Språkfrågor om krånglig grammatik

Hur fungerar den inre och yttre grammatiken?

Är verb och predikat samma sak?

Hur går The Rich Agreement Hypothesis ihop med dialekten i Venjan?

Har frågan ”Varför tror du att Martin Ponsiluoma vann sprintguldet?” fel syntax?

Är påståendet ”Jag dricker en flaska vatten.” en metonym, eller något annat?

Mer om krånglig grammatik

Läs akademiska artikeln The Rich Agreement Hypothesis Rehabilitated från Linguistic Inquiry (från 2014).

Läs akademiska artikeln om The Rich Agreement Hypothesis och Älvdalska av Henrik Rosenkvist.

Läs Svenska Akademiens grammatik.

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.

Att uttrycka artighet i språket förändras över tid. Det som lät artigt förr kan låta högtravande idag. Hör om vilka artighetsfraser som används nu.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En Språket-lyssnare har uppmärksammat att yngre personer i serviceyrken säger ”vi” istället för ”ni” - och just det var programledare Emmy Rasper med om när hon åkte tåg härom veckan.

– Jag skulle köpa en kaffe och då sa hon som stod där: ”Vill vi ha kvitto?”. Till mig, det vara bara jag där.

– Man kan säga att det är en sorts pragmatiskt vi. Man föreslår ett slags relation mellan den som talar och den som blir tilltalad. Vi har en närhet här, förklarar Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

– Men det kan också vara ett sätt att undvika att behöva välja mellan ett ”du” och ett ”ni”.

Hör också om varför vi envisas med att avsluta mejl med vårt namn - trots att det är uppenbart från vem mejlet kommer, och hur något som är trevligt i ett språk kan uppfattas som otrevligt i ett annat.

Språkfrågor om artighetsfraser

Varför säger yngre personer i serviceyrken ”vi” istället för ”ni”? Till exempel ”Vill vi ha kvitto?”

Hur skiljer sig artighet i olika språk åt?

Varför avslutas samtal med ett gemensamt långt ”heeej”?

Är uttrycket ”väl mött” på väg tillbaka?

När slutade man säga ”var så artig” och började säga ”var så god”?

Finns det ett ord för när man tackar nej av artighet, men egentligen vill säga ja?

Har användandet av namn i mejl blivit en artighetsgrej och i så fall, kommer det att försvinna i framtiden?

Mer om artighet i språket

Politeness: some universals in language usage / Penelope Brown and Stephen C. Levinson

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Lite rysligt blir det, men framför allt lärorikt. Vi pratar om zombier och spöken, men också om hur man böjer färgen orange i plural.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hösttider betyder halloweentider. Många barn gör sig redo att gå på godisrundor och fråga ”bus eller godis?”.

I veckans avsnitt pratar vi om olika ord som har med halloweenhelgen att göra. Firandet är ju dessutom relativt nytt i Sverige och alla är inte helt överens om när det firas.

– Tidigt 00-tal verkar det som att det är etablerat. I den mån det är etablerat, för det finns ju oklarheter, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Japanska spöken

I avsnittet diskuterar vi även höstlovet, som började som potatislov men nu allt oftare kallas för halloweenlov.

Det blir också en genomgång vad spöken säger på olika språk. Här i Sverige säger de som bekant ”bu”, men på andra språk kan det låta lite annorlunda. Japanska spöken sticker ut med helt annat vokabulär än andra.

Lyssnarfrågor om halloween

Varför säger vissa ”sklett” istället för ”skelett”?

Varför säger spöken ”bu”? Är det samma ursprung som när man buar ut någon? Vad säger spöken på olika språk?

Hur säger man ”zombie” i plural? ”Zombier” eller ”zombies”?

Varför säger folk ”orange” istället för ”brandgul” nu för tiden?

Vilken ”orange” kom först, frukten eller färgen?

Hur böjer man färgen orange i plural?

Mer om allhelgona

Lyssna på allhelgonaavsnittet om döden (från Språket 28 oktober 2019).

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Standardsvenska eller rikssvenska är välkända begrepp. Men hur ska ett standardiserat talspråk låta och när bör det användas?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Tanken med den talade standardsvenskan är att den ska vara ickeregional och ha en ganska hög stil, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Rikssvenska eller standardsvenska som den också kallas, har utvecklats successivt sedan 1600-talet.

Lär dig också om varför det är ovanligt med dialekt i formell skrift, varför en del lyssnare kan störa sig på skånska i radio och hur det kommer sig att dialekter ibland skuffas undan i film och på tv.

– Det kan handla om budget, okunskap eller att en serie går bra utomlands. Då kanske man inte är lika benägen att satsa på en svensk variation, förklarar Oscar Juhlin, dialektcoach.

Språkfrågor om rikssvenska

Varför talas det inte mer rikssvenska i Sveriges Radio? Är det striktare i andra länder?

En lyssnare tycker att det talas för mycket skånska i P1. Ska det inte vara rikssvenska som huvudregel?

Bör man inte tala dialekt i privata sammanhang men standardsvenska i mer offentliga?

I södra Sverige skrivs förra året som ”i fjor” i mer formell text, medan det längre upp i landet skrivs som ”i fjol”. Finns det fler sådana exempel?

Varför skuffas dialekterna undan i film och tv?

Mer om rikssvenska

Läs artikeln Boksvenska och talsvenska av Gun Widmark, utgiven av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet.

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Oscar Juhlin, dialektcoach. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Under medeltiden ändrades vokalerna i det svenska språket. I veckans avsnitt ger vi exempel på hur orden lät innan vokalerna förändrades.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vokalskiftet i yngre fornsvenska. Så kan det också kallas, men vi väljer det roligare namnet: Den stora vokaldansen.

Under 1300- och 1400-talet händer inträffar nämligen ett skifte i uttalet vokaler i svenskan.

– Det som händer då det är att vi får de moderna vokaler som vi har idag, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Moderna vokalförskjutningar

Även i modern tid finns det förskjutningar av vokaler. Yngre personer har ofta anammat ett nytt sätt att uttala vissa vokaler.

Vad har till exempel unga tjejer i Göteborg gemensamt med bohuslänningar och Lidingöbor? Svaret: En specifik vokal.

Gäst i avsnittet är Lena Wenner, forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminne.

– Det sker en variation i språket hela tiden, framförallt vokalerna är lite flyktiga. En ljudförändring som pågår just nu är de långa ä- och ö-ljuden, men det har hållit på i några decennier, säger hon.

Språkfrågor i avsnittet

Är det Blekingedialekt att säga ”sjytton”, ”sjyttio” och ”skjytsa”?

Vi har bara ett långt a-ljud i svenskan, förutom i ordet ”fan”. Varför är det så?

Mer om vokalförändringar

Läs Stora vokaldansen av Gun Widmark (från 1998).

Läs blogginlägget Vokaler i förändring av Lena Wenner (från 2020).

Läs doktorsavhandlingen När lögnare blir lugnare av Lena Wenner (från 2010)

Läs studentuppsatsen Främre realisation av kort /u/ i nordvästra Skåne av Lisa Borglin (från 2025).

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Språk är inte alltid seriöst, det kan också vara skoj. I detta avsnitt undersöker vi ordlekens attraktion och om man blir bättre på språk av korsord.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ordspel, vitsar, korsord och till och med rim. Människan uppskattar verkligen lekar med ord.

– För att något ska vara lite avkopplande behöver det ha någon grad av meningslöshet, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Men hur meningslöst är det egentligen att lösa korsord? Detta tar vi reda på i veckans avsnitt.

Lekfulla språkfrågor

När uppfanns ordleken? Finns det länder som saknar lekar med ord?

Vad är skillnaden mellan kryss och korsord?

Vad är skillnaden mellan att leka och att spela?

Får man lägga ordet ”färdad” i Wordfeud?

Mer om lek med ord

Lyssna på avsnittet om korsord (från 2020)

Spela Connections i New York Times.

Hitta ord som får användas i Alfapet i Svenska Akademiens ordlista.

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Ett intressant avsnitt med en kompetent expert som svarar på kluriga frågor från nyfikna lyssnare. Det är dags för ett avsnitt om ordklassen adjektiv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vissa adjektiv är väldigt svåra att böja: ”Ett rädd barn” till exempel. I veckans avsnitt av Språket pratar vi mycket om kluriga exempel ur ordklassen.

– Adjektiv är en ordklass som har väldigt många medlemmar och som kan få nya medlemmar hela tiden, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

August Strindberg böjer adjektiv

Vi pratar också om hur författaren August Strindberg använde ordklassen i sitt författarskap. Det skiljer sig mot hur en del av dagens språkbrukare skulle välja att göra.

Språkfrågor om adjektiv

Finns det en neutrum för adjektivet ”lat”? Till exempel: ”Ett latt beteende”.

Är det korrekt att säga ”kändast” istället för ”mest känd”?

Ska man säga ”nöjdast” eller ”mest nöjd”?

Varför känns det fel att säga ”intelligentare”, ”kompetentare” och ”intressantare”?

Finns det en regel för när man ska använda ändelser eller ”mer/mest” vid komparation?

Är det korrekt att beskriva ett körfält som ”det vänstraste/högraste”?

Kan man böja ordet ”ny” till ”nyare”?

Kan man säga ”renare” och ”renast”?

Varför säger man ”min beskärda del” och inte ”min beskurna del”?

Mer om adjektiv

Hur komparerar man adjektiv? från Frågelådan, ISOF.

Lyssna på Språket om adjektiv (från 2024).

Läs språkkrönikan Därför böjs ”bra” ”bättre” och inte ”braare” av Sara Lövestam, SvD (från december 2020).

Språket har vunnit ett pris!

Läs mer om det här.

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Varför säger barn jag älskar inte det om mat de inte tycker om? Och varför tar man kaffe på maten? Gapa stort och hugg in i detta matiga avsnitt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att något är lökigt kan betyda många olika saker, bland annat att något är störigt eller sunkigt. Vi reder också i mysteriet kring ursprunget för jordärtskocka och kronärtskocka.

– De är överrepresenterade växter i språkvårdssammanhang, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

– Det är lite svårt att förstå hur ordet ”ärtskocka” uppbyggt. Svaret är att det har lånats in, antagligen från arabiskan. Och det är rätt etymologiskt trassligt! Dessutom är de inte släkt med varandra. Jordärtskockan är släkt med solrosen och kronärtskockan är en sorts tistel.

– Det här var några av de mest komplicerade orden vi har tagit upp! tycker Emmy Rasper, programledare.

Språkfrågor om mat

Varför säger barn ”jag älskar inte det” när de inte tycker om maten? Så uttryckte sig väl barn inte förr?

Hur kommer det sig att ordet korv inte har någon gemensam rot

Vad betyder lökigt och har det med växten lök att göra?

Varför säger man ”kaffe på maten”?

Hur har de obesläktade arterna jordärtskocka och kronärtskocka blivit ”ärtskocka” på svenska? Betyder ärtskocka något?

Varifrån kommer ordet ”bynkesam” som betyder ungefär falskt blygsam?

Mer om språk i maten

Hör även Henrik Rosenkvists etymologiska förklaring av ordet korv, från Språket 30 augusti 2021.

Läs om Matkultur i språket till exempel om olika dialektala ord för potatis från Matkult.se.

Läs blogginlägg Restaurangfranskan gör maten godare men språket svårare av Alexander Katourgi (från 2019).

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde