Vissa personer säger ingen fara som svar på tack. Varför är det så? Och är det en generationsfråga?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är framför allt när ”ingen fara” används av servicepersonal som har fått Språkets lyssnare att höra av sig.

Men varför säger yngre personer helt enkelt inte ”ingen orsak” istället?

– ”Ingen orsak” är möjligtvis på väg att bli lite föråldrat, säger språkvetare Susanna Karlsson.

Klassiska språkfrågor i Sommarspråket

I Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.

Det var så lite så

Det finns fler sätt att svara på ett ”tack”, men vilket passar i vilken situation?

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde. Redigering: Gustav Ingerhage.

En del uttalar egentligen på ett annat vis: Ejenkligen. Vi reder ut varför, och om det är okej att säga så.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det finns en föreställning om att ju längre skriftbilden man är, desto bättre och mer bildat är ett uttal. Jag tycker ofta att det är lite tvärtom, säger språkvetaren Ylva Byrman.

Så är det egentligen så farligt att säga ”ejenkligen”? Ylva klargör.

Historian bakom ”ejenkligen”

Det finns flera anledningar till att vissa av oss använder sig av ordet ”ejenkligen” istället för egentligen. Ylva Byrman går igenom stavelserna i ordet och hur konsonanterna krockar.

Som bonus får vi veta lite mer om uttalet ”interjuv”. Vi får också ett tips på hur man kan undersöka sina egna fonetiska egenheter.

Klassiska språkfrågor i Sommarspråket

I Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.

Frågor om ordet ”ejenkligen”

Ordet egentligen uttalas ofta både på radio och tv och av allt fler som ”ejenkligen”. Hur har det blivit såhär?

Är inte ”ejenkligen” ett ord som småbarn använder?

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Alexander Fogde

När ska man använda hans, hennes och sin egentligen? Vi snackar possessiva pronomen och hur de ska användas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det finns faktiskt meningar där det inte går att avgöra om det är ”hans/hennes” eller ”sin” som ska användas.

– Ingenting hjälper, båda låter fel. Det finns inget sätt att veta vilket av dem man ska välja, säger språkvetaren Sofia Tingsell.

Klassiska språkfrågor i Sommarspråket

I Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.

Vill ni ha det som i England, eller vadå?

Vi pratar om hur Sverige skiljer sig från andra länder. I engelskan klarar man sig till exempel utan reflexiva possessiva pronomen.

Språkvetare: Sofia Tingsell.

Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Vi tänker allt mer och tycker allt mindre eller så verkar det ofta vara i alla fall. Jag tycker, jag tror och jag menar byts mot jag tänker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varför är det så att vi använder frasen ”jag tänker” allt oftare? Och när passar det att använda? Det reder vi ut i detta avsnitt.

Att använda ”tänker” istället för till exempel ”tycker” kan vara ett sätt att visa att man inte är så övertygad.

– Det öppnar upp för att man redogör sin tankeprocess, säger språkvetare Susanna Karlsson.

Klassiska språkfrågor i Sommarspråket

I Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.

Engelskans ”think”

En vanlig tanke är att engelskans ”think” är det som påverkar. Frågan är om det stämmer.

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde. Redigering: Gustav Ingerhage.

Slang är ett ämne vi får många frågor om, därför har vi grävt i arkivet och tagit fram våra favoritfrågor och -svar om just slanguttryck.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Många sådana här ord som vi tycker är moderna slangord kan ha väldigt gamla historier, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Ungdomsslang sprids mycket snabbare nu

Slangord kan ofta vara kopplade till en specifik plats och tar sedan successivt och långsamt plats i det allmänna språket. De kan då spridas från stad till stad, vilket kallas för ”city hopping”. I dag går detta ofta väldigt mycket snabbare än det gjort tidigare.

– Det tar ju mycket längre tid än om du har en hel generation tolvåringar som sitter framför Youtube samtidigt i hela världen. Så spridningen blir ju enorm, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Språkfrågor om slangord och -uttryck

När började man använda ordet ”fräsig” – och vad kommer det ifrån?

När slutade ordet ”cool” att vara just coolt att använda?

Hur gammalt är ordet ”ball”?

Hur fick ordet ”baxa” betydelsen att stjäla något?

Är man ”fena” på något eller är man ”en fena” på något?

Vad kommer uttrycket ”yes box” från – och vad betyder det?

”Demure”, ”slay” och ”legend” säger biskopen i en viral video – vad hade han sagt på 1930-talet?

Lär dig mer om slangord, uttryck och ungdomsspråk

Läs kapitlet Snobbar och pyjamastyper Ungdomskultur, ungdomsspråk och gruppidentiteter i Stockholm av Ulla-Britt Kotsinas från antologin Ungdomskultur i Sverige (från 1994.)

Läs artikeln Slang då och nu från TTELA (oktober 2012).

Se videon när biskop Johan Dahlman visar Strängnäs domkyrka.

Läs boken Vrålbedåriskt: en bok om flickslang av Ulla-Britt Kotsinas från Norstedt (från 1994).

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Gustav Ingerhage.

Från 2023. Ett språk med många främre vokalljud, tystnader och du-tilltal det är några svar på frågan Vad är det bästa med svenskan?.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

• "Vokalljud, är det bästa med svenskan, som ger sånt jäkla fint tryck i svordomar när det behövs 'faaaaaan' är ett ypperligt exempel."
  Lyssnaren Simon.

• "Svenskan är så lekfull, man kan sätta ihop nästa vilka ord som helst och så blir det nya ord, det är något fint med det. Men det absolut bästa med svenskan för mig är att det är mitt modersmål."
  Lena Lind Palicki, tillträdande chef för Språkrådet.

• “Svenskan är ett nyansrikt och specifikt språk, samtidigt som det är avskalat och effektivt, vilket gör att somliga felaktigt drar slutsatsen att det är simpelt. Det är också ett lekfullt språk där man enkelt kan hitta på nya ord och göra om befintliga. “
  Lyssnaren Dan.

• "Vi har så otroligt lätt för att bilda ny verb. Vi kan skapa verb av nästan vad som helst. Det är inget konstigt att säga 'instagramma' eller 'joxa'. Dessutom har vi de inkoativa verben som 'gulna' och 'tröttna'."
  Fredrik Lindström, författare och komiker.

• “Det är ett gammalt kulturspråk och är så nyanserat. Jag är glad att jag har svenskan som modersmål, men hade jag haft danska som modersmål hade jag kanske uppskattat det lika mycket, men det tror jag ändå inte.”
  Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Språkfrågor om svenska språket

Vad utmärker den svenska språkmelodin?

Varför böjer inte svenskan verb efter person?

Påverkar du-tilltalet synen på jämlikhet i Sverige?

Hur viktigt är modersmålet?

Hur lät svenskan på Gustav Vasas tid?

Hur många pluggar svenska på universitet utomlands?

Läs mer om svenskans språkmelodi

Bok: Kontrastiv prosodi av Eva Gårding (från 1974)

Bok: Allmän och svensk prosodi / Gösta Bruce. (från 2012)

Tomas Riad, professor i nordiska språk, Stockholm universitet

Svenskans fonologi på 30 meningar, resursmaterial för uttalsundervisning av Tomas Riad och Roger Nyborg, Intensivsvenska, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet (från 2020)

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäst: Dominika Skrzypek, professor i nordiska språk i Poznan i Polen.
Personer som svarar på enkäten: Fredrik Lindström, författare och komiker. Theodor Kallifatides, författare. Lena Lind Palicki, universitetslektor i svenska vid Stockholms universitet, chef för Språkrådet. Sara Lövestam, språkvetare och författare.
Programledare Emmy Rasper.

Programmet publicerades första gången 2023

På jobbet används en hel del märkliga uttryck, både intern jargong och fackspråk. I veckans avsnitt utforskar vi arbetsplatslingot.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Jargongen gör bäst i att inte lämna kontoret, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Ändå har i stort sett alla yrken jargong, ett språk för att visa att vi är vana vid att jobba ihop och förstår varandra.

Floskler på jobbet

Det finns också en mängd floskler som nästan bara används på jobbet, åtminstone om man får tro författaren Fredrik Kullberg. I en artikel i tidningen TLNT listar han de 35 värsta flosklerna och i topp hamnar:

• Vi är värderingsdrivna

• Vi jobbar agilt

• Här är det högt i tak

Språkfrågor om jobbsnack

Är ordet ”pragmatisk” positivt eller negativt laddat?

Vad betyder egentligen ordet ”begrepp”?

Vad finns det för bra svenskt ord för ”feedback”?

”Kollega”, ”arbetskamrat” eller ”medarbetare”? Vad ska man säga och när?

Varför heter det ”personligt brev” – det är ju inte särskilt personligt?

Mer om arbetets språk:

Läs artikeln Här är jobbets värsta floskler om olika modeord på arbetsplatsen (från 2024).

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Gustav Ingerhage, Alexander Fogde.

Sex är kanske det största tabuområdet av alla och det märks i språket. Följ med på en lektion i sex och språkvetenskap.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ska vi ligga, knulla eller ha samlag? Det är svårt att veta hur man egentligen ska prata om sex. Dessutom kan det ju vara lite pinsamt.

Olika ord för sex

Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, reder ut vilka ord man kan använda i sänghalmen och vilka som passar bättre i kontakt med läkaren.

Sen finns det fraser som kan vara lite tvetydiga, som betyder en sak för någon och något helt annat för andra, som ”Ska vi dricka te?”

– Jag har testat den frasen på min man som inte förstod vad jag menade, säger Susanna Karlsson.

Pömsig – sexuellt laddat eller inte?

Vi går till botten med om ordet pömsig är ett sexuellt ord eller om det helt enkelt bara betyder att man är lite trött.

Språkfrågor om sex

Vad ska man säga när man vill ha sex med någon?

Varför är vissa sexuella ord mer laddade än andra?

Varifrån kommer orden ”älska” och ”älskog”?

Vad betyder egentligen ordet ”pömsig”?

Vad betyder uttrycket ”förhandla under täcket”?

Vad betyder ”pillemarisk”?

Finns det en sexuell laddning i ordet ”vårkänslor”?

Mer om sex i språket

Läs nätupplagan av Fula ordboken om ordet ”pömsig”.

Se Jubelsommar där ordet ”pömsig” förekommer (från 1960).

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Alexander Fogde.

Körsånger fungerar oväntat bra på svensklektionerna. Dessutom reder vi ut om musikalitet hänger ihop med språkförståelse.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sara Lövestam tolkar Nils Ferlin

Nils Ferlin som svensklärare? Det låter kanske besynnerligt, men sångerna gör sig alldeles utmärkt som undervisningsmaterial på sfi-lektionerna.

– Det är ganska tråkigt att sitta och läsa samma text i talkör varje gång man ses, men det är ganska mysigt att sjunga samma låt gång på gång säger språkvetaren och författaren Sara Lövestam.

Med en bakgrund som sfi-lärare har hon en hel del erfarenhet av undervisning. Nyligen har hon testat att undervisa genom körledning. Eleverna lär sig svensk grammatik och uttal genom klassiska sånger, och har dessutom ganska roligt på kuppen.

Musikalitet och språkkunskap

Ylva Byrman, universitetslektor i svenska, berättar om hur kunskaper kring språk och musik hänger ihop.

– Det är skillnad på att höra och att göra. Det finns folk som har bra gehör, men som ändå har svårt att sjunga rent själva, säger Ylva Byrman.

Språkfrågor om musikalitet och språkinlärning

Har musikaliska personer lättare att lära sig språk utan brytning?

Vad är skillnaden på att sjunga falskt och att sjunga fel?

Varför säger vi att något låter högt när vi menar att det låter starkt?

Hur kommer det sig att ordet crescendo används fel?

Mer om språk och musikalitet

Läs krönikan Sången visade vägen till språket av Sara Lövestam i Språktidningen (från 2025).

Lyssna på Nils Ferlins I folkviseton framförd av Lotta Engberg och Jarl Carlsson (från 2006).

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst i avsnittet: Sara Lövestam, språkvetare och författare. Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Alexander Fogde.

Gruppen KAJ intar i maj Eurovision med sin bastupop och har under våren satt österbottniska Vörådialekten och finlandssvenskan på kartan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Till och med små barn har börjat prata med varandra om hur folk talar på olika orter, så medvetenheten om språklig variation har ökat, vilket vi är väldigt glada över, säger Therese Leinonen, docent i nordiska språk i Helsingfors.

Nu sjunger alla om ”båoti” och ”vedin”

Vörådialekten har bevarat flera språkliga drag från fornsvenskan, som till exempel kasusböjningar (klockon, ångon) och gamla diftonger som båti. Det gör dialekten till ett tydligt exempel på hur fornsvenskt språkbruk lever kvar i de finlandssvenska dialekterna.

Språkfrågor om finlandssvenska

Vad har uttrycken ”vedin”, ”klockon” och ”båoti” i KAJ:s låt ”Bara bada bastu” för bakgrund?

Hur ser historien och användandet av uttrycket ”ännu” ut i finlandssvenskan?

Har uttrycken ”rosk” (skräp) och ”ämbar” (kärl) sitt ursprung i rikssvenskan?

L-ljudet kan uttalas på många olika sätt, i den österbottniska dialekten i Månsala finns tre olika sätt att uttala L, men varför är det så?

Finns det skillnader på diskursmarkörer mellan kulturer som pratar samma språk, till exempel finlandssvenska och sverigesvenska?

Hur hittade ordet ”semla” till finlandssvenskan?

Mer om finlandssvenskan och KAJ-effekten

Sök i Finlandssvensk ordbok från Institutet för de inhemska språken.

Sök i Ordbok över Finlands svenska folkmål från Institutet för de inhemska språken.

Läs artikel Nog är det tillräckligt! av Jan Lindström och Catrin Norrby från Språktidningen (från 2016).

Se tv-inslag Vörådialekten hetare än någonsin – efter KAJ:s mellosuccé från SVT.

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Therese Leinonen, docent i nordiska språk Institutet för de inhemska språken i Helsingfors och redaktör för Ordbok över Finlands svenska folkmål. Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Mina Benaissa.