Språket

Det finns många ord som inte uttalas som de stavas. I det här avsnittet får du lära dig mer om stavningshistoria!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Man började skriva med latinska bokstäver på 1300-talet och ganska länge var det så att man skrev som det lät. Så stavningen skilde sig ganska mycket åt mellan olika skribenter eftersom man hade olika dialekter och så, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Men i takt med att människor lärde sig läsa så blev det viktigt att ha lite ordning och reda. På 1600- och 1700-talen diskuterades frågor om stavning mycket och det fanns fyra principer som vägde mot varandra.

Den alfabetiska principen är att man stavar som det låter. Den etymologiska principen innebär att man ska kunna se var ordet kommer ifrån. Det finns också en princip om att man ska stava som man brukar stava. Och så en princip som som har med konsekvens och samhörighet att göra: man ska känna igen ordet även om det är böjt i olika former.

– Om vi tar ordet hav. Det heter hav, men det heter havsörn. Havsörn stavas med v, även om det uttals som f eftersom man vill att det ska framgå att hav och havsörn hör ihop, förklarar Henrik Rosenkvist.

Argumenterade den tidiga arbetarrörelsen för att förenkla stavningen?

Varför dubbeltecknas inte m och n i slutet av ord, även när vokalen innan är kort?

Varför stavas inte ”relativt” som det uttalas?

Är det okej att skriva dej, mej och sej?

Hur ska bokstavskombinationen ”eu” uttalas?

Varför stavas j-ljud på olika sätt?

Läs "Slaget om svenskans stavning" i Språktidningen (2026)

Läs Carl Gustaf af Leopolds avhandling om stavning (1801)

Läs Natur och onatur i fråga om svensk rättstavning (1886)

Läs Om svensk rättstafning

Lyssna på hur ord uttalas här.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

”Bli tagen på sängen”, ”ria runt” och ”i ett nötskal” är exempel på uttryck vi använder, men inte alltid förstår betydelsen av.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– En del av det vi ska prata om är idiom, och en del är ord som blivit ogenomskinliga för oss. De kanske var genomskinliga för 200 år sedan, men idag minns vi helt enkelt inte vad de betyder, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

En del menar att uttrycket ”håll till godo” betyder att det finns mycket av något, till exempel mat, och att man därför kan ta för sig ordentligt. Medan andra menar att det tvärtom betyder att det inte finns så mycket, och att man därför ska vara lite sparsam.

– ”Håll tillgodo” betyder ”ta för dig, låt dig väl smaka”, men ”att hålla till godo med” kan också betyda att man inte fick det bästa och därför får hålla tillgodo med något lite sämre, säger Susanna Karlsson.

Lär dig också om varför man säger att det är ”någon i ett nötskal” och vad man menar med att ”bli tagen på sängen”.

Vad betyder uttrycket ”håll till godo”?

Vad betyder ”vara i faggorna”?

Varifrån kommer uttrycket ”ria runt” och vad betyder det?

Vad menar man när man säger att man ”blir tagen på sängen”?

Var kommer uttrycket ”i ett nötskal” ifrån?

Slå upp ogenomskinliga ord och uttryck i SAOB

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

En lyssnare ska hjälpa sitt barnbarn med grammatik men känner inte igen begreppen. Vart tog dativobjekt och ackusativobjekt vägen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I dagens grammatik används termerna ”direkt objekt” och ”indirekt objekt” i stället för ackusativobjekt och dativobjekt.

– En sak som gör grammatiken onödigt svår, det är att det råder sån här term- och begreppsförvirring, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska.

Enligt Ylva Byrman är namnbyten inom grammatiken inget nytt fenomen. Konkurrerande termer har använts parallellt under lång tid, och debatten går tillbaka till 1800-talet.

Ylva Byrman menar samtidigt att själva termvalen ibland får för stor uppmärksamhet.

– Min personliga hållning är att det inte är så himla viktigt. Jag tycker att man kanske lägger onödigt stort fokus på det. Det är viktigare att kunna känna igen en huvudsats, avgöra om ett verb är finit eller inte, ta ut subjekt och objekt och hitta adverbial, säger hon.

Vad är skillnaden mellan normativ och deskriptiv grammatik, och varför har synen på grammatik förändrats?

Varför har grammatiska termer som ackusativobjekt och dativobjekt ersatts av direkt objekt och indirekt objekt?

Varför säger vi ofta ”det sitter tre katter på fönsterbrädan” i stället för ”tre katter sitter på fönsterbrädan”, och vad gör ”det” med informationen i meningen?

Varför kan bisatser ibland stå som egna meningar trots att man lär sig att de inte ska göra det?

Läs Svenska Akademiens grammatik (SAG).

Läs Koncentrerad nusvensk formlära och syntax av Ulla Stroh-Wollin, utgiven av Studentlitteratur (1998).

Läs Från satsdel till satsled. En översikt av orden för satsens delar 1806–1999 av Maia Andréasson (2001).

Läs Svenska skrivregler från Språkrådet (2017).

Läs Språkriktighetsboken utgiven Norstedts akademiska förlag (2005).

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Svenska språket är i ständig förändring och Språkets lyssnare är bra på att upptäcka nya konstruktioner, ordval och uttryck.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Våra lyssnare har en väldigt finkalibrerad språkkänsla, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

En lyssnare som undervisar i SFI lär sina elever att ”också” används i jakande satser, medan ”inte heller” används i nekande. Men på senare tid har hon hört allt fler exempel på uttrycket ”också inte” i radio och tv. Är konstruktionen ”inte heller” på väg bort?

– ”Inte heller” är inte på väg bort. Däremot tyder en del på att ”också inte” kommer som en bubblare kanske framför allt i det talade språket, säger Susanna Karlsson.

Vad betyder egentligen ordet narrativ?

Varför används uttrycket ”visa sin respekt” istället för ”visa sitt deltagande”?

Varför säger allt fler ”också inte” i stället för ”inte heller”?

Varför används ord som slutar på -sam, som till exempel hälsosam, tacksam eller misstänksam?

Varför utelämnas ”n” i ord som ”ärenden” och ”lärosäten”, som till exempel ”flera ärende” och ”flera lärosäte?

Är uttrycket ”som kommer i tre färger” nytt och influerat av engelskan?

Läs Svenska akademiens grammatik (SAG).

Läs Nya adjektiv på -sam av Ruben G:son Berg från Tidskriften Språk och stil (från 1918).

Läs SAOB om ordet ”hjälpsam”.

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.

Litteraturkritikern Mikaela Blomqvist och språkvetaren Ylva Byrman diskuterar svengelska, stilistik och språkfel i litteraturen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag tror att litteraturkritiker skulle vinna på att lära sig lite fler begrepp för att beskriva språket, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket, apropå senaste tidens diskussioner på landets kultursidor.

I det här avsnittet av Språket möts Mikaela Blomqvist och Ylva Byrman i en diskussion om språk i litteraturen och språk i litteraturkritiken. En sak är de överens om – det vore bra om fler diskuterade språk.

– I bästa fall så hade det lett till en bättre diskussion om litteratur, vilket i sin tur hade lett till en bättre litteratur, säger Mikaela Blomqvist, litteraturkritiker.

– Språket är i utveckling och svenskan har under sin historia tagit oerhört mycket influenser utifrån. Är det dåligt då? Jag tycker ju inte nödvändigtvis att det är det, säger Ylva Byrman.

– Jag tycker tvärtom. Jag tycker att det är dåligt just när man lånar in från engelskan som är så dominerande, säger Mikaela Blomqvist.

Första meningen i Tone Schunnessons bok Ultravåld lyder: ”Min far brukade säga till mig, medan han var i livet, att Monica vet minsann hur man tar en motgång.”

– Det borde vara ”Min far brukade säga om mig”, eller så borde det vara ”Du vet minsann hur man tar en motgång”, säger Mikaela Blomqvist.

– Jag har tagit för givet att det som du såg som ett språkfel här är att vi har huvudsatsordföljd i bisatsen, säger Ylva Byrman.

Läs Mikaela Blomqvist: Varför säger ingen sanningen om Tone Schunnesson?.

Läs Tone Schunnessons bok Ultravåld.

Läs Maria G Francke Sågningen av Tone Schunnesson är ett hån mot dig och mig och alla andra som gillat ”Ultravåld”.

Läs Ylva Perera: Orimligt att likna boken vid en barnteckning.

Läs Ludvig Hertzberg: Därför hyllas det ”dåliga” språket.

Läs Olle Josephson: Debatten om Ultravåld av Tone Schunnesson – innehåller bokens första mening ett språkfel?

Läs boken Konsten att bygga meningar : om grammatik, interpunktion och stilistisk finess av Ylva Byrman (från 2026)

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Mikaela Blomqvist, litteratur- och teaterkritiker. Programledare: Emmy Rasper.

De flesta ord går att förklara, men ibland går till och med Språkets lyssnare bet. Vi dyker ner i restmorfemens värld!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag tror att det kan vara lite roligt att prata om restmorfem, även om de flesta lyssnarna nog inte vet vad det är, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Morfem är språkets minsta enheter som har en egen betydelse. Men restmorfem känner vi inte igen från något annat ord eller sammanhang. De har ingen uppenbar förklaring. Ett exempel är ordet ”macka”, som inte har någon ordentlig förklaring.

– Man kan inte vara ”mackig”, säger Henrik Rosenkvist.

Är ”ursäkta” ett restmorfem?

Vad betyder ”körs” i ”körsbär”?

Vad betyder ”näppe” i uttrycket ”nöd och näppe”?

Är uttrycken ”rena rama” och ”ramaskri” besläktade med varandra och och var kommer ”rama” ifrån?

Vad betyder ”berått”?

Vad betyder ”hut”, ”kok”, ”mol”, ”kav”, ”dyft”, ”argan”, ”sinom”, ”mak” och ”spritt språngande”?

Läs Ord av Gunlög Josefsson (2005)

Slå i Söderwalls medeltidsordbok

Slå i SAOB

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Från 2023. Innan Gustav Vasas bibel fanns ingen konsekvent stavning av det svenska språket.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hör berättelsen om hur översättningen kom till och vem som var 1500-talets främsta influencer för bibelöversättare.

– Martin Luthers bibel var ”the shit”, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk, om vem som var den stora inspiratören bakom Gustav Vasas bibel.

I Sverige var det bröderna Olaus Petri och Laurentius Petri som fick uppdraget att översätta bibeln till svenska under en tid då många länder i Europa valde att ge ut biblar på folkspråk. Den stora förebilden var Martin Luthers tyska bibelöversättning.

En annan person som hade inflytande över hur texten faktiskt blev var Georg (Jurgen) Richolff som tryckte boken och som var van vid konsekvent ortografi, alltså att ord stavades på ett och samma sätt inom samma verk.

Hur gick det till när Gustav Vasas bibel översattes och varifrån om idén om konsekvent stavning?

Hur många bokstäver fanns i alfabetet på 1500-talet när bibeln översattes?

Hur bestämde sig Olaus Petri och Laurentius Petri för hur de skulle stava ord och vilka skrivregler de skulle använda?

Finns det språkliga brister i texten i Gustav Vasas bibel?

Varför har vissa namn ändelser i bibeltexten från 1541, till exempel Barabbam och Jesum istället för Barabbas och Jesus?

Hur förändrades talspråket efter 1541 och hur syns det i skriftspråket?

Förekom ordet synd redan i Gustav Vasas bibel?

Läs! En faksimil av Gustav Vasas bibel som du kan bläddra digitalt i och läsa, från Litteraturbanken.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Avsnittet publicerades första gången 2023.

Hemliga språk har skapats för handel, gemenskap, lek och ibland brottslighet. Hör om månsing, rövarspråket, knoparmoj, fikonspråk och lingua ignota.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rövarspråket, månsing och knoparmoj bygger till stor del på att man manipulerar ett befintligt språk genom olika tekniker: lägga till ljud, kasta om stavelser eller byta ut ord. Men hemliga språk följer sällan en enda regel, vilket gör dem svårare att förstå för utomstående.

– Man kombinerar olika hemliga språk och olika tekniker. Det innebär att det inte finns ett sätt. Man måste vara insatt och använda språket för att hänga med, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Ännu svårare att hänga med blir det när ett hemligt språk skapas helt från grunden, som med Hildegard av Bingens lingua ignota från 1100-talet. Det är ett språk med egna ord och ett eget system som inte på att man har ändrat i ett befintligt språk.

– Man kan skapa helt nya språk från grunden med en egen ljudbild, egna ord och egen grammatik, kanske också ett eget skriftspråk, säger Henrik Rosenkvist.

Varifrån kommer det hemliga språket dubbelsvenska?

Kommer ordet fika från månsing eller backslang?

Har ordet kille sitt ursprung i västgötaknallarnas månsing?

Finns varvsgöteborgskan fortfarande kvar? Eller finns det andra liknande sociolekter idag?

Vad är egentligen ”tjena mittbena” för uttryck och är det samma princip som cockney rhyming slang?

Lyssna på OBS: Radioessän om Hildegard av Bingen och hennes eget språk Lingua Ignota (från 17 augusti 2026).

Boken Slang och hemliga språk av Gösta Bergman från 1964.

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Prefixet be- kan göra att ord byter betydelse, ändrar konstruktion eller förblir nästan desamma som tidigare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Prefixet ”be” kom in i svenskan under senare delen av 1300-talet. Vi lånade in många ord från tyskan som hade den här förstavelsen och sen började vi bilda egna be-ord, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Men vad tillför egentligen ”be” i början av ett ord? I vissa fall väldigt lite. Till exempel ”främja” och ”befrämja” har i stort sett samma betydelse. Men i andra fall blir ordet svårbegripligt utan ”be”, exempelvis ”bekymra” där ”kymra” inte är ett ord.

– En tredje kategori är de be-ord där det finns ett ord utan prefixet be, men det är svårt att förstå hur de hänger ihop. Till exempel tala – betala eller skriva – beskriva, säger Ylva Byrman.

– Där det har en transitiverande funktion, alltså det ändrar ordet så att det kan ta ett objekt. Ett exempel är skylla och beskylla. Man kan säga ”De skyllde på sin pappa” men man kan också säga ”De beskyllde sin pappa”. I det senare exemplet behövs inte ”på”, förklarar Ylva Byrman.

Vad kallas konstruktionen med ”be”? Vad händer med ord som börjar med ”be”?

Är beskonad ett ord?

Vad betyder ”bedravar”?

Varför betonar vi första stavelsen just i ordet ”bearbeta”?

Är ”befläckad” ett negativt ord? Är en espresso macchiato en espresso befläckad med mjölk?

Kan man alltid använda ”besitta” som synonym till ”ha”?

Läs om be- i SAOB.

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Ungdomsspråk förändras ständigt när ord tappar i styrka och nya uttryck uppstår. Men flera av de ungas uttryck har använts sedan 1950- och 60-talet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Människor har en tendens att överdriva, och då devalveras de starka ordens värde, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Och hänvisar till en artikel skriven 1936 av språkforskaren Kar Gustav Ljunggren.

Att unga utvecklar egna ord och uttryck är inget nytt fenomen. När ungdomar bygger egna gemenskaper skapas också ett språk som skiljer dem från äldre generationer. Idag hör vi ord som drip, slay, grisch och gyat – ord som kan vara svåra att förstå för föräldragenerationen.

– Men samtidigt har det har aldrig varit lättare än nu att ta reda på vad nya ord betyder, säger Ylva Byrman.

Varför används ord som ångest, chock och älskar i betydligt bredare betydelser än tidigare?

Är uttryck som ”sluta sukta mig” ny ungdomsslang, eller har det funnits i svenskan länge?

Vad är egentligen skillnaden mellan skämmigt och skamligt?

Har det blivit svårare för föräldrar att förstå ungdomars språk idag, med ord som drip, slay och andra nya slangord?

Varför säger och skriver vissa unga ”vilket som” där standardsvenska traditionellt använder ”vilket”?

Artikeln ”Till de försäkrande adverbens betydelseutveckling i svenskan” av Karl Gustav Ljunggren 1936, Nysvenska studier 16, s. 88–122. Finns ej att läsa digitalt, men är citerad tex i Betydelseförändring i svenskan: två empiriska undersökningar av Sven-Göran Malmgren.

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.