Min mormor, född 1887 i Medelpad, använde ordet Lyssnarna undrar om äldre släktingars ord och uttryck och vi lär oss om häffel, speta och bissa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Många lyssnare funderar över ord eller uttryck som äldre släktingar använt, som idag kan verka utdöda. Men hur länge kan ett ord egentligen leva kvar?

– Man brukar säga att ett språk försvinner på tre generationer. Det kanske är så att ord också försvinner på tre generationer. Ett ord som min farfar har använt kan jag möjligtvis använda, men jag för det inte vidare till mina barn, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Vissa av orden kan vara mycket lokala

– En del frågor av den här karaktären, oavsett hur mycket man letar så hittar man ingenting om de här speciella uttrycken. Då tyder det på att de har använts väldigt lokalt och kanske också under en väldigt begränsad tid. Men andra uttryck kan vi hitta mer om, säger Henrik Rosenkvist.

Språkfrågor om äldre ord och uttryck från lyssnarnas släktingar

Min mamma född i Östergötland 1923, hade ett uttryck som hon sa till mig om jag inte räckte upp att exempelvis hämta något på en hylla: ”Speta på en stol, så räcker du, ” Var kommer det ifrån?

Jag har funderat på vad ordet ”häffel” egentligen betyder och om det är ett svenskt ord överhuvudtaget. Min pappa använde ordet ofta i bemärkelse av något stort och gärna med humor.

Min mormor föddes 1910. Hon sa ”intressang” i ställer för intressant. Tänker då på komplimang, resonemang, engagemang. De kommer väl alla gissar jag från franskan. Varför blev inte intressant intressang på svenska, som de andra orden?

Min pappa gick som ung i lära hos olika affärsmän och butiksägare i Göteborg . När han berättade om sin praktikanttid använde han ordet ”principal” om sina gamla chefer och läromästare. 

Min Mormor Alva, född 1923 och uppvuxen på landsbygden mellan Alingsås och Vårgårda, använde ordet ”bissa”. Är det faktiskt ett ord som använts i Sverige?

Min mormor, född 1887 i Vivstavarv, Medelpad, sade skaft om någon dam såg ut att tillhöra det lättare gardet, om damen ifråga även rökte kallades hon ”ratskaft”. Jag undrar om det var vanligt att man använde dessa uttryck?

Min kära mormor Anna Götharsson kunde använda uttrycket ”hucken turre” om hon undrade vem samtalet handlade om. Har försökt att hitta ursprunget men inte lyckats.

Mer om äldre ord och uttryck

Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Litteraturbanken.

Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Projekt Runeberg.

Syd- och västsvensk dialektdatabas via ISOF.

Afhandling om svenska stafsättet av Carl Gustaf af Leopold.

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Gustav Ingerhage

Språket är fullt av ord och uttryck som vi använder och förstår utan att nödvändigtvis veta hur de uppkom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Så är det med ganska många ord runt omkring oss, att vi inte kan se ordet och skåda in i dess etymologi, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

– Och jag vet, för att jag har jobbat med er språkvetare i många år nu, att ni kallar dem för ogenomskinliga. Så det här blir ett – förhoppningsvis – genomskinligt avsnitt om ogenomskinliga ord och uttryck, säger Emmy Rasper, programledare.

Därför säger vi lathund och ”jo tjena”

Ett exempel på ett ogenomskinligt ord är "lathund”. Vi kan definitionen av lathund, men varför heter det så?

– Hund kan ju vara ett skällsord. Om man vill skälla på någon som är slö, då är det en lathund. Men sen har det förts över till den här korta sammanställningen av hur man ska utföra vissa uppgifter. Man kan tänka sig att någon har börjat använda det skämtsamt. ”Det här är för den som inte riktigt orkar hålla ordning på alla steg i huvudet”, förklarar Susanna Karlsson.

Lär dig också hur det kommer sig att uttrycket ”jo tjena” betyder ungefär ”nej verkligen inte, om det hade jag inte väntat mig heller”.

Språkfrågor om ogenomskinliga ord och uttryck

Vad betyder förledet ”dis” i ”disponibel inkomst”?

Hur kan ”jo tjena” betyda ”nej, verkligen inte”?

Vad menar man egentligen med uttrycket ”nöjet är helt på min sida”?

Varför heter det ”lathund”?

Varför säger vi ”i och för sig” och ”överhuvudtaget”?

Varför svarar många ”Det betyder jättemycket” på frågan om vad det betyder för honom eller henne?

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Vi har alla träffat på dem en del av oss kanske rent av är en. Det här avsnittet tillägnas alla språkpoliser där ute!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En språkpolis kan definieras som någon som irriterar sig på något som hen tycker är fel, och som dessutom rättar.

– Ja, man delar med sig av sin irritation. Där inträder språkpoliseriet, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Finns olika sorters språkpoliser

– Om någon på en fest ställer frågan om det finns någon vill ha mer tårta, och får svaret att det säkert finns någon som vill ha mer tårta – i världen, så är det mer ett skämt. Språkpolisen avstår från att göra en pragmatisk tolkning och gör en väldigt bokstavlig tolkning. Men så finns det också de som påpekar normbrott i sammanhang där normbrottet inte spelar så stor roll. Det kan handla om att det är fel i kommateringen, säger Susanna Karlsson.

Behandla språkpoliser med vänlighet

Mycket av det som språkpoliser reagerar på är helt vanlig språklig variation. Men vissa av de här variationerna har högre status, och språkpolisen förespråkar gärna den snäva skriftspråksstandarden för alla kommunikativa sammanhang.

– Jag tror att det kan vara svårt att hantera någon som verkligen vill vara en språkpolis. Men att påpeka vad som verkligen är sakfrågan kan vara ett sätt. Och att vara vänlig, säger Susanna Karlsson.

Språkfrågor om och från språkpoliser

Varför finns det så många språkpoliser och hur ska man hantera dem?

Kan man säga ”ta tillvara på”?

Är det grammatiskt korrekt att säga ”ett slags” och ”en sorts”?

Har ”utevaro” ersatt ”frånvaro” i nyhetssammanhang?

Ska man skriva ”kafét” eller ”kaféet”?

Mer om språkpoliser

Läs Språktidningens artikel om varför vi blir så arga på språkpoliser (2013)

Läs Språkriktighetsboken (2005)

Läs Erik Wellanders bok Riktig svenska (1982)

Gå in här för korrekta stavningar.

Läs Svarta listan - ord och fraser som kan ersättas i författningsspråk från Regeringskansliet (2011)

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Teknik förändras snabbare än språket och därför använder vi fortfarande uttryck som lägga på luren och banda intervjuer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det finns många ord och uttryck som lever kvar i språket trots att de företeelser de ursprungligen syftade på har förändrats eller försvunnit.

– Vi behöver inte förstå ett uttryck eller känna till dess etymologi för att veta vad det betyder, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Den fasta telefonen har gett upphov till flera kvarlevande uttryck

Ett annat uttryck som många använder är ”lägga på” som förklaring till att vi avslutar ett telefonsamtal – trots att vi inte lägger telefonluren på en klyka för att bryta samtalet som förr.

– En lite rolig grej är att nu när vi trycker på skärmen för att lägga på så föreställer ju den symbolen en sån där gammal klassisk lur. Den ikonen har blivit ett konventionaliserat sätt att visa att man påbörjar eller avslutar ett samtal.

Det finns flera uttryck från tiden då vi använde fasta telefoner som lever kvar än idag. En ”nollåtta” är en person från Stockholm, även om vi sällan slår riktnummer när vi ringer längre.

– Men jag tror att det är ett uttryck som är på ganska stark tillbakagång. Det ser ut som att det hade sin topp på 90-talet och att det då var ungefär tio gånger vanligare än idag. Det första belägget jag hittar är från 1977 och då förklarades det som ett finare ord för badjävlar, säger Ylva Byrman.

Språkfrågor om uttryck

Varför säger ni på radion att ni ”bandar” när banden inte finns kvar?

Är ordet ”nollåtta” på väg att dö ut när färre använder fast telefon?

Varför heter det ”epatraktor”?

Vad betyder ordet ”avrivare”?

Vad betyder egentligen ”hack i skivan” och hur använder man det?

Vad menar man med att ”ge järnet”?

Mer om uttryck som lever kvar i språket

Lyssna på inslaget Gamla bruksföremål lever kvar i språkliga uttryck från Radio Sweden, (från 2011).

Läs artikeln Ordspråken som ingen längre förstår från Aftonbladet (från 2020).

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Ett förtrollande avsnitt om häxor. Vi greppar kvasten för att lära oss mer om svartkonst, Blåkulla och påsktraditioner.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– I 1800-talets folkberättelser förekommer ”påskkärring” som ett ord för häxa just under påskveckan. Sedan gick det över till att bli barn som tigger godis, säger forskningsarkivarien Tommy Kuusela som specialiserar sig på folktro.

Han berättar också att den svenska traditionen med påskkärringar överraskar kristna i andra länder.

Språkfrågor om häxor och skrock

Varifrån kommer ordet häxa?

Vad är ursprunget till ordet ”häxmjölk”?

Hur hänger orden skrock och skrocka ihop?

Vad betyder ordet ”elma”?

Vad var egentligen hinjakten?

Mer om påsken

Läs om Hemska häxor och söta påskkäringar från ISOF.

Se föredrag om Häxor och Blåkulla i arkivsamlingarna,Tommy Kuusela om beskrivningar och föreställningar om häxor och Blåkulla i ISOF:s samlingar.

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst i avsnittet: Tommy Kuusela, forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen och filosofie doktor i religionshistoria. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Språkets lyssnare har efterlyst ytterligare ett avsnitt om norrländska dialekter. Här kommer det!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det finns en hel del språkliga drag som många uppfattar som typiskt norrländska, men som inte är det. Ett sånt exempel är att placera pronomenet efter ett släktskapsord, till exempel ”pojken min” istället för att säga ”min pojke”.

– Det finns i en stor del av Norden och det går ända ner till det sydsvenska språkområdet, säger Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet.

– Ofta när det gäller de norrländska drag så har de en stor nordskandinavisk utbredning och kan ofta ha motsvarigheter till exempel i den gamla isländskan, förklarar han.

”De är nykter på dansen” – ett dialektdrag som ungdomarna behåller

Ett annat exempel som många uppfattar som ett norrländskt drag är ord som tappar sitt ”a” på slutet, exempelvis ”Vi är nöjd med avtalet” eller ”De är nykter på dansen”.

– Det här finns också i ett väldigt stort område, och det är ett språkdrag som är väldigt starkt även i den yngre generationen där dialekten börjar träda tillbaka. Det kan bero på att det är väldigt frekvent. Men det kan också vara så att man tycker att det är roligt att visa att man har en språklig bakgrund, säger Lars-Erik Edlund.

Språkfrågor om norrländska dialekter

Är det dialektalt att sätta det possessiva pronomenet efter, istället för före, objektet? Till exempel som i ”han åkte med pojken sin” istället för ”han åkte med sin pojke”.

Är uttrycket ”å då sass'a si'a (si'en)” (”och då sa hon sig se henne (honom)”) ett lokalt ångermanländskt uttryck eller är det mer spritt?

I vissa norrländska dialekter uttalas inte ”a” i slutet av ord, även om det inte blir mer effektivt. Varför är det så?

Finns det ett typiskt sj-ljud i de norrländska dialekterna?

På överkalixbondska pratar man om ”bruna svartskor”. Varför säger man så?

Betyder ”elak på” samma sak som ”elak mot” på de norrländska dialekterna?

Är det typiskt norrländskt att upprepa pronomen, till exempel ”Jag hämtar den jag”?

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Språket på varorna i mataffären är inte alltid grammatiskt korrekt. Det är till exempel inte ovanligt att särskriva varans namn på en förpackning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det här är ett specialfall av särskrivning som man ibland brukar kalla logotypsärskrivning. Att man väljer att inte sätta ut bindestrecket beror inte på platsbrist utan på att grafikerna som gör detta tycker att bindestrecket är fult, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Ibland marknadsförs också varor på ett annat språk än svenska. Ylva Byrman har med sig en burk pizzasås till studion med en etikett som blandar svenska, engelska och italienska.

– Först så står det ”solo pomodoro” (bara tomater), och sedan ”pizza sauce” med engelsk stavning. Och under står det ”classica” som är ett italienskt adjektiv. Och så sist: ”äkta smak av italiensk pizza”. Så det är en väldig språkblandning här, säger Ylva Byrman.

Men varför blandar livsmedelsproducenter språk på sina etiketter?

– Jag tror att det handlar mycket om att vi går på det här, att det faktiskt säljer.

Det kallas pinnen som vi lägger på varubandet

Vi reder också ut vad man egentligen ska kalla den där pinnen som läggs mellan varorna på det rullande bandet i kassan.

– Det finns flera benämningar: kundpinne, kundkloss, kassapinne, kundavskiljare... men jag skulle säga att kundpinne kanske är det bästa. Och det är med i Svenska akademiens ordlista sedan 2015, säger Ylva Byrman.

Språkfrågor om etiketter i mataffären

Kan man verkligen säga att ett diskmedel har en ny effektivare formulering?

Hur ska man skriva lättmjölk och lätt crème fraiche?

Varför heter det havregryn och inte havreflinga? Det är ju en flinga?

Varför säger man livsmedelsaffär?

Vad kallas pinnen som läggs mellan varorna på kassabandet?

Mer om etiketter i mataffären

Anders Svensson, chefredaktör på Språktidningen, om formula och formulering (DN 2024)

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Vad tycker egentligen en rappare är ett bra och dåligt rim? Erik Lundin delar med sig av sin kunskap.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Språkets rimskola lär vi oss om flerstaviga rim, nödrim och allitterationer.

Erik Lundin om rimteknik

Gäst i veckans avsnitt är rapparen Erik Lundin. Han är aktuell med tolkningen av Ted Ströms ”Vintersaga” som han gjort i samarbete med indiebandet Deportees. Låten fick uppmärksamhet för att ha varit den första att framföras i ”På spåret” med nyskriven text.

För Erik Lundin är känslan i orden viktigare än felfri rimteknik.

– Hur det låter är viktigare än att det rimmar, alltid. Sedan så låter det nästan alltid bäst att det rimmar, men det måste inte vara så kallade perfekta rim, säger han.

Rimmar ”blomma” och ”trumma”?

En av veckans lyssnarfrågor handlar om rimmet av orden ”blomma” och ”trumma”. För någon med skånsk dialekt funkar det, men kanske inte för andra.

– Om det låter som ett rim, då är det ett rim. Rim är en muntlig företeelse, och om det låter rätt för den som säger det, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Det finns ännu fler dialektala rim att utforska.

Lyssnarfrågor om rim

Rimmar ”låda sprit” med ”låta fint”?

Rimmar ”blomma” och ”trumma”?

Rimmas det mindre i svensk barnlitteratur än i barnböcker på engelska?

Är ”hingst” det enda ordet som rimmar på ”pingst”?

Uttrycket ”det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder” rimmar i svenskan, men inte i andra språk. Kommer uttrycket från Sverige?

Är rimmet ”söker” och ”öker” ett nödrim i J-O Wallins psalm ”Vad är den vän?”?

Mer om rim

Titta på avsnittet av På spåret (från 2026) där Erik Lundin och Deportees framträder med låten ”Vintersaga”.

Lyssna på The Cabin av Ylvis (från 2013) som nämns i avsnittet.

Använd svenska.se som baklängesordbok genom att skriva * och sedan det du vill rimma på. Till exempel ”*ingst”

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst i avsnittet: Erik Lundin, låtskrivare och artist. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Förr sa föräldrar inte jag älskar dig till sina barn. Det har förändrats. Hör vad som har hänt med uttrycket, som nu även kan användas till vänner.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Förr satte man inte ord på det här så som vi gör idag, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Även hur vi uttrycker oss gentemot vänner är en generationsfråga. Personer i 30-årsåldern säger oftare ”jag älskar dig” till sina kompisar, än vad äldre personer gör.

1800-talssvensken kallade sin kompis för bror

Vi reder också ut varför vissa lägger till ord som ”bror” och ”kompis” i slutet av meningar, och varför det kan uppfatta som stolpigt.

– För 150 år sedan hade man tyckt att det var mindre konstigt, berättar Susanna Karlsson. Män i övre medelklassen som var vänner med varandra la bort titlarna och var bror med varandra.

Kan man säga nuvarande pojkvän utan att planera att skaffa en ny?

Det finns en trend på sociala medier där partners blir upprörda när de blivit kallade för ”min nuvarande pojkvän”.

– Om jag säger att jag ska gå och fika med min pojkvän, då förutsätts att det här är min nuvarande pojkvän. Att säga ”nuvarande” lägger till mer information än vad som strängt taget behövs. Det är korrekt, men nuvarande antyder tillfällighet, förklarar Susanna Karlsson.

Språkfrågor om språket i relationer

På italienska finns det två olika sätt att säga ”Jag älskar dig” på, beroende på vem man säger det till. Hur skiljer man på betydelsen av ”Jag älskar dig” på svenska när man använder det i en romantisk kontext, och när det sägs till en kompis? Och är det någon betydelseskillnad på ”Jag älskar dig” och ”Älskar dig”?

Hur kommer det sig att ordet ”älska” har blivit så välanvänt?

Lyssnaren Anders vill inte bli uppropad med förnamn på vårdcentralen. Är det mer privat med förnamn?

Varför låter det så konstigt att säga ”min nuvarande pojkvän” och kan man säga nuvarande om något som inte är tillfälligt?

Varför har vissa börjat lägga till ord som ”bror” och ”kompis” i slutet av meningar?

Mer om språket i relationer

Läs en sammanfattande text om Paul Grices maximer om kommunikation, från Lunds universitet.

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Vi fördjupar oss i svenska gatunamns historia och betydelse. Boulevarder, gator och vägar vi reder ut begreppen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad skillnaden på en gata och väg är kan vara klurig, men vi går till botten med frågan.

Lyssnaren Lena hade nämligen själv fått frågan om vad skillnaden är. Hon gav instinktivt ett svar som inte riktigt visade sig stämma.

Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet, hjälper henne att lösa gåtan.

– Det är alltid riskfyllt att kasta ur sig spontana svar på språkfrågor, det har jag själv erfarenhet av, skrattar han.

Språkfrågor om gatunamn

Vad är skillnaden på gata och väg?

Varför heter det Läraregatan och inte Lärargatan?

Vad betyder egentligen Knarrhögsgatan?

Varför används kolon i vissa förkortningar, som till exempel ”g:a”, ”s:t” och ”k:a”?

Vad är skillnaden på aveny, esplanad och boulevard?

Vad betyder ändelsen "-strätet” som finns i vissa gatunamn?

Mer om gatunamn

Kolla på historiska kartor genom Lantmäteriet.

Läs SCB:s artikel På Ringvägen bor det flest (från 2021).

Läs P4 Kristianstads lista på roliga gatunamn i Skåne (från 2011).

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.