Språket

Politiker har ändrat sitt sätt att prata. Hör om hur byråkratiska uttryck ersätts av TikTok‑språk och vardagliga formuleringar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– När trendord dyker upp i riksdagen hörs det direkt att de är inövade, säger Alexandra Carlsson Tenitskaja, politikreporter på Göteborgs-Posten.
Hon tycker att politiker generellt är duktiga på att anpassa sitt språk mellan de många olika format som finns idag, men att det finns tillfällen när det inte blir naturligt.

Förändringen av språket sker ytterst medvetet och ska inte förväxlas med otvungna, vardagliga samtal menar språkvetare Anna-Malin Karlsson.
– Det politiska språket har blivit strategiskt vardagligt. Det låter nära, men är noggrant planerat, säger hon.

Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.

Gäster: Alexandra Carlsson Tenitskaja, politikreporter på Göteborgs-Posten
Anna-Malin Karlsson, professor i svenska vid Stockholms universitet.
Programledare: Emmy Rasper.
Producent: Tove Orrbeck.

Hör om varför politiker har laddat ord som utanförskap, vandel och arbetarparti med nya och fler betydelser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Politiker tar ord och fyller dem med ny innebörd, inom språkforskning talar man om ockuperade ord och uttryck. Ett tydligt exempel är när Moderaterna 2006 började kalla sig det nya arbetarpartiet.

– Det nya arbetarpartiet var oerhört provocerande för Socialdemokraterna, säger Mats Knutson, inrikespolitisk kommentator på SVT.

Ett ord som det pratas om i politiken idag är ”vandel”, ett gammalt juridiskt ord som få använde innan Tidöpartierna började prata om det.

– Man tog begreppet från lagstiftningen och fyllde det med tydligare kriterier, säger Magnus P Ängsal, docent i tyska vid Göteborgs universitet och som forskar om politiskt språk.

Ett annat ord som omdefinierats inom politiken är ”utanförskap”.
– Utanförskap har gått från att beteckna arbetslöshet till att betyda ett segregationsproblem, säger Mats Knutson.

Gäster: Mats Knutson, inrikespolitisk kommentator på SVT.
Magnus P Ängsal, docent i tyska vid Göteborgs universitet och som forskar om politiskt språk
Programledare: Emmy Rasper.
Producent: Tove Orrbeck.

Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.

Kvoteringssmocka och bensinpopulism – politiker älskar att hitta på nya sammansatta ord. Vad gör det för debatten?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är nästan alltid uttänkt skulle jag säga men de är olika duktiga på att få det att låta spontant, säger Anders Holmberg, politikreporter och programledare SVT.

Exempel på sådana nybildningar är ”bensinpopulism”, ”antielektrifieringspolitik” och ”kvoteringssmocka” – ord som snabbt sätter en bild och riktning i debatten.

– Det är ju jätteroligt, vi kan göra precis som vi vill med språket. Den här friheten att vara kreativ den utnyttjar ju politiker väldigt mycket och det tycker jag att de ska göra, säger Gunilla Almström Persson, språkvetare och retorikforskare docent vid Stockholms universitet.

För journalister blir det en balansgång.

– Ibland kan det vara så att man inte vill skicka just det där ordet vidare för att man vill snarare att de ska svara i sak, säger Anders Holmberg.

Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.

Gäster: Anders Holmberg, politikreporter och programledare SVT.
Gunilla Almström Persson, språkvetare och retorikforskare docent vid Stockholms universitet.
Programledare: Emmy Rasper.
Producent: Tove Orrbeck.

När politiker undviker frågor används talepunkter, nästan-svar och upprepningar. Språket i valrörelsen synar strategierna i intervjuer och debatter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det förekommer att politiker inte svara alls på frågor men vanligare är att de svarar något närliggande utan att ge ett tydligt svar.

– En vanlig strategi är att svara med en princip i stället för att ge ett konkret besked, säger Fredrik Furtenbach, inrikespolitiska kommentator.

– Man väljer att svara på den del av frågan som man är beredd att hantera och ignorerar resten, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Ytterligare en taktik är att ha förberedda talepunkter, alltså budskap som politikerna själva vill passa på att föra fram, ibland oavsett vilken fråga de fått.

Gäster: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator Ekot Sveriges Radio.
Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare: Emmy Rasper.
Producent: Tove Orrbeck.

Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.

Politiker svarar ibland medvetet vagt eller undvikande på journalisters frågor. Hör om metoderna och vad de egentligen menar i Språket i valrörelsen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– ”Frågan bereds” behöver egentligen inte betyda någonting alls, bara att inget finns att berätta, säger Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Sveriges Radio.

Andra exempel på svar som är vaga är ”Jag vill inte föregå utredningen”, ”Frågan bereds i Regeringskansliet” och ”Vi följer detta noga”.

– ”Jag gjorde en samlad bedömning” används när man inte kan eller vill motivera ett beslut, säger Fredrik Furtenbach.

Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, beskriver samtalet mellan politiker och journalister som något helt annat än vardagligt prat.
– Samtalet mellan journalist och politiker har egna spelregler och liknar ibland ett förhör.

Gäster: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator Ekot Sveriges Radio.
Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare: Emmy Rasper.
Producent: Tove Orrbeck.

Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.

Om man utgår från de mejl som kommer in till programmet, så finns det en längtan efter logik i språket. Men språket är inte alltid logiskt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det finns vissa överensstämmelser mellan det talade språket och formell logik och det finns också vissa regelbundenheter i språket. Men språket är ju till viss mån ett naturligt fenomen som utvecklas hela tiden, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

En sak som kan uppfattas som ologiskt är att ett ord som stavas på ett visst sätt, kan uttalas på ett helt annat sätt. Det som väger tyngst när det gäller stavning är bruket, hur man gör. Alltså argumentet att ordet ska stavas som det brukar stavas, eller brukade stavas.

– Sjuåringar som ska lära sig att stava är väldigt få och i minoritet jämfört med majoriteten av gamla stötar som har stavat på ett visst sätt i hur många år som helst. Så det finns en inneboende tröghet i systemet som gör att det blir väldigt svårt att genomföra stavningsreformer, säger Henrik Rosenkvist.

Vad hade vi för språkliga regler innan grammatiken utvecklades?

Varför har det svenska språket så många ord som stavas på ett sätt men uttalas på ett annat?

Är de två ordklasserna substantiv och verb dominerande också i andra språkgemenskaper?

Varför har ordet ”gapa” samma form i grund- och imperativform?

Hur har uttrycket ”både ock” kunnat bli ”både men också” och ”både men även”?

Läs Viktig svenska: Alla dom där språkfrågorna (2023)

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Pappaskämt, ordvitsar och syftningsfel. Vi svarar på frågor om hur språket används när det ska vara roligt – och bjuder på en och en annan vits.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Språket har vi för många olika saker, men en viktig sak är att leka, säger Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

– Oftast är det ju så att är man säger ett skämt eller en vits så bygger man upp det som en situation, och då bygger man upp en spänning. Och så får den här spänningen en katarsiseffekt, fortsätter han.

När och varför uppstår det humor i språket?

Jag lärde mig ganska nyligen att väskorna som man ofta ser äldre människor dra efter sig heter ”Dramaten”. Finns några fler liknande ord som förklarar i namnet vad det är för något?

Jag älskar syftningsfel. Finns det några regler för hur de fungerar, och genvägar för att ”tvinga fram” dem?

Har ”pappaskämt funnits länge, eller är det något nytt?

Finns det någon koppling mellan läderarbetet garva, och garva i betydelsen skratta?

Vet man hur man skrattade förr och i andra kulturer? Det är väl inte en naturlag att det måste vara ha-ha eller hi-hi?

Stilblommor och Grodor av Albert ”Purre” Holmkvist.

Laughter and culture av Gregory A Bryant och Constance M Bainbridge

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Gustav Ingerhage.

Vi har tidigare pratat om artigheter i språket. Nu gör vi tvärtom och ger er ett (förhoppningsvis trevligt) program om otrevligheter i språket!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag tycker att det är otrevligt när den jag pratar med medvetet inte tittar på mig, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

– Och när någon bara svarar ”ja” eller ”nej” på en ja- eller nej-fråga. För det vanligaste är att man lägger till något mer. Man behöver nästan alltid förklara ett nej, men även ett ja kräver ofta mer information, fortsätter hon.

Vi blickar också utanför Sveriges gränser och reder ut varför det danska språket kan uppfattas som otrevligt för oss. De flesta svensktalande förstår danska tillräckligt väl för att vi inte ska behöva byta till engelska, men vi använder vårt eget språk som mönster för att förstå. Så saker som går bra att säga på svenska, och som man direktöversätter till danska kan slå fel.

– Vi tolkar det som att de ligger närmare oss språkligt än vad de gör. Det är som upplagt för missförstånd, säger Susanna Karlsson.

Är det danska språket lite otrevligt?

Är uttrycken ”håll käften” och ”håll truten” lika otrevliga?

Varför anses det otrevligt att säga ”hördudu” medan det inte anses otrevligt att säga ”hörnini”?

Varför är uttrycket ”Jag hör vad du säger” negativt laddat?

Är ”fattar” otrevligare än ”förstår”?

Är det otrevligt att inte sätta sig själv sist när man räknar upp ett antal personer inklusive sig själv?

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

En del titlar har feminina former såsom skådespelerska eller dansös, men inte bagare eller präst. Hör om varför vissa blir kvinnliga och andra inte.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det har varit olika principer över tid. Det är inte en gudagiven ordning, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Både de könade och neutrala titlarna har använts för att synliggöra kvinnor i språket.

– Den tidiga feminismen jobbade med att snarare öka femininformerna för att synliggöra kvinnor. Men, någonstans på mitten av 1900-talet blev rörelsen sån att man gick mot enhetsformer istället, säger Susanna Karlsson.

Varför säger sportkommentatorerna höjdhopperska, diskuskasterska och häcklöperska? De skulle ju aldrig säga studentska, profesorska eller chaufförska.

Man kan tala om biskopinnan, prostinnan och pastorskan, men kyrkoherdens fru blir inte kyrkoherdinnan! Varför?

Ska Ulla Skoog påannonseras som skådespelare eller skådespelerska?

Vad bestämmer om ändelsen blir ”-ska” som i majorska, eller ”-inna” som i prostinna?

Titeln professor är könsneutral, men varför skiljer man på den pensionerade professorn som emeritus för män och emerita för kvinnor?

Vi följer serien Min fantastiska väninna och undrar om det faktiskt finns ett engelskt ord för, väninna trots att den engelska titeln lyder My brilliant friend?

En kvinnlig vän kallas väninna, men vad kallas en manlig vän?

Hur ser historien för ordet väninna ut? Jag är född på 80-talet och skulle aldrig få för mig att kalla mina vänner väninnor.

Läs vad Språkrådet svarar på frågan Vilka yrkesbeteckningar ska man använda om man vill uttrycka sig könsneutralt?

Läs vad Språkrådet svara på frågan Hur vet man om ett ord för en grupp människor är könsneutralt?

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Gustav Ingerhage.

Det finns flera sätt att bilda nya ord på, och i svenska språket är det lätt att göra det.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Man kan ju alltid ta ett lite ovanligt ord, till exempel ”ploj”, och sätta ihop det med ”kaka” - plojkaka. Det kanske ingen har sagt tidigare, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Att sammanfoga två ord till ett nytt är ett sätt. Men vi kan också bilda nya ord med hjälp av avledning. Då tar vi ett verb, till exempel säga, och bildar substantivet ”sägning”. Det här är två exempel på morfologi, alltså ordbildningslära.

Kan man säga ”obegåelig” om en väg som det inte går att gå på?

Henrik, 7 år, har kommit på ett nytt ord som kan användas när man inte vet om någon vill kalla sig kille eller tjej: ”tjille”. Hur gör man för att ett ord ska börja användas?

Varför säger många barn ”lagg” istället för ”la”?

Är ”humorös” i betydelsen ”humoristisk” ett nytt ord som uppstått?

Kan ”positivism” användas istället för ”positivitet”?

Är ”konsekvensrevidering” ett existerande ord?

Läs om sammansättningar (Svanlund, 2009)

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.