Språket

Förr sa föräldrar inte ”jag älskar dig” till sina barn. Det har förändrats. Hör vad som har hänt med uttrycket, som nu även kan användas till vänner.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Förr satte man inte ord på det här så som vi gör idag, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Även hur vi uttrycker oss gentemot vänner är en generationsfråga. Personer i 30-årsåldern säger oftare ”jag älskar dig” till sina kompisar, än vad äldre personer gör.

Vi reder också ut varför vissa lägger till ord som ”bror” och ”kompis” i slutet av meningar, och varför det kan uppfatta som stolpigt.

– För 150 år sedan hade man tyckt att det var mindre konstigt, berättar Susanna Karlsson. Män i övre medelklassen som var vänner med varandra la bort titlarna och var bror med varandra.

Det finns en trend på sociala medier där partners blir upprörda när de blivit kallade för ”min nuvarande pojkvän”.

– Om jag säger att jag ska gå och fika med min pojkvän, då förutsätts att det här är min nuvarande pojkvän. Att säga ”nuvarande” lägger till mer information än vad som strängt taget behövs. Det är korrekt, men nuvarande antyder tillfällighet, förklarar Susanna Karlsson.

På italienska finns det två olika sätt att säga ”Jag älskar dig” på, beroende på vem man säger det till. Hur skiljer man på betydelsen av ”Jag älskar dig” på svenska när man använder det i en romantisk kontext, och när det sägs till en kompis? Och är det någon betydelseskillnad på ”Jag älskar dig” och ”Älskar dig”?

Hur kommer det sig att ordet ”älska” har blivit så välanvänt?

Lyssnaren Anders vill inte bli uppropad med förnamn på vårdcentralen. Är det mer privat med förnamn?

Varför låter det så konstigt att säga ”min nuvarande pojkvän” och kan man säga nuvarande om något som inte är tillfälligt?

Varför har vissa börjat lägga till ord som ”bror” och ”kompis” i slutet av meningar?

Läs en sammanfattande text om Paul Grices maximer om kommunikation, från Lunds universitet.

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Vi fördjupar oss i svenska gatunamns historia och betydelse. Boulevarder, gator och vägar – vi reder ut begreppen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad skillnaden på en gata och väg är kan vara klurig, men vi går till botten med frågan.

Lyssnaren Lena hade nämligen själv fått frågan om vad skillnaden är. Hon gav instinktivt ett svar som inte riktigt visade sig stämma.

Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet, hjälper henne att lösa gåtan.

– Det är alltid riskfyllt att kasta ur sig spontana svar på språkfrågor, det har jag själv erfarenhet av, skrattar han.

Vad är skillnaden på gata och väg?

Varför heter det Läraregatan och inte Lärargatan?

Vad betyder egentligen Knarrhögsgatan?

Varför används kolon i vissa förkortningar, som till exempel ”g:a”, ”s:t” och ”k:a”?

Vad är skillnaden på aveny, esplanad och boulevard?

Vad betyder ändelsen "-strätet” som finns i vissa gatunamn?

Kolla på historiska kartor genom Lantmäteriet.

Läs SCB:s artikel På Ringvägen bor det flest (från 2021).

Läs P4 Kristianstads lista på roliga gatunamn i Skåne (från 2011).

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Redaktionen för Svenska Akademiens ordlista avslöjar hur nya ord väljs in, vilka ord som är svårast att definiera och hur SAOL egentligen ska uttalas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyligen kom en ny upplaga av Svenska Akademiens ordlista, SAOL 15, ut. Ordlistan normerar stavningen för svenska språket och avgör bland annat vilka ord som godkänns i olika ordspel.

– Vi är nog många wordfeud-spelare som är glada för att man nu kan lägga ordet yuzu, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Förutom yuzu har cirka 2 800 nya uppslagsord lagts till och cirka 1 500 uppslagsord har tagits bort, men Kristian Blensenius, biträdande huvudredaktör för Svenska Akademiens ordlista, tycker att det är viktigt att poängtera att de allra flesta ord inte har ändrats.

– Vi tar till exempel mest in substantiv, alla genus är stabila och basordförrådet är intakt. Det är mycket som är detsamma, de flesta ord har inte ändrats.

I SAOL 15 finns A-traktor med som nytt uppslagsord, trots att det inte är ett nytt ord.

– Epatraktor har varit med innan men inte A-traktor och det är intressant för epatraktor har man inte kunnat registrera sen 70-talet, så nu har A-traktor också petats in i ordlistan.

Att ordet ”lättgrogg” har tagits bort ur ordlistan har irriterat bland annat Edward Blom och Steffo Törnquist.
– Ja, det är ju tråkigt att höra, men så kan det gå när frekvensen åker ner i källaren, säger Kristian Blensenius.

Varför har definitionen av ”blaha” ändrats i SAOL 15 och är det verkligen rätt att klassa ordet som en interjektion?

Många tror att ordet ”fastighet” betyder byggnad, är det något som redaktionen för SAOL behöver ta hänsyn till?

Orden ”älskvärd” och ”älskansvärd” blandas ofta ihop, hur hanterar SAOL det?

I SAOL går det att läsa att man ska använda ordet ”stödja” hellre än ”stöda”, varför är det så? Och när används rekommendationen ”hellre än”?

Här kan du slå upp ord i nya SAOL.

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Kristian Blensenius, biträdande huvudredaktör för Svenska Akademiens ordlista. Programledare och producent: Emmy Rasper.

OS är igång! Vi reder ut vintersporternas konstiga ord och uttryck.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att åka snowracer kan vara samma sak som att åka bob. Det beror helt enkelt på var du kommer från.

– Det finns olika benämningar för det här. ”Bob” som man säger i norra och mellersta Sverige, ”snowracer” i södra Götaland och upp mot Bohuslän, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Men det finns faktiskt ett tredje sätt att benämna åkdonet här i Sverige.

Radiosportens Susanna Andrén hjälper oss att reda ut olika begrepp inom vintersport. Hon berättar innebörden i orden: Skiathlon, slakmota, slottet (inom ishockey), boet (inom curling), portar (inom skidåkning), jaktstart och masstart.

Varför heter pulkor med ratt ”bob”?

Varför säger sportjournalister som kommenterar skidor numera ”han ligger i tät” istället för ”han ligger i täten”?

Vad menar hockeyspelare när de säger att de måste vara ödmjuka?

Vad kallas delen som sitter längst fram på skidan?

Vart kommer ordet ”lappkast” från?

Varför säger vissa ”åka till fjällena” och vissa ”åka till fjällen”?

Vad heter ”fjällen” på engelska?

Lyssna på Susanna Andréns nya sportpodd Uppsnacket.

Lyssna på Radiosportens OS-sportextra som sänder under hela vinter-OS.

Läs Svenska Akademiens Grammatik om olika böjningar av substantiv i plural.

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst i avsnittet: Susanna Andrén, journalist på Radiosporten. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Så skiljer sig svenskan nu och då. Vi följer språket tillbaka till begynnelsen när det bildades.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Språket är i ständig förändring, vilket inte alltid uppskattas av alla.

– De som har ett språk som de tycker om tycker också ofta illa om att det förändras, berättar lingvisten Tore Janson som är gäst i avsnittet.

Vi går igenom folkskolans intåg, arbetarrörelsens betydelse för svenskan och förbindelsen med gotiska språket.

När man går tillbaka till gamla kyrkböcker kan man också se att det särskrevs en hel del förr i tiden.

– Ju mer man lär sig om språk, desto svårare är det att vara språkpolis, säger språkvetare Henrik Rosenkvist.

Tidigare var tyska, latin och franska mer närvarande i Sverige, men nu är nästan varenda svensk engelskkunnig.

Varför har svenskan bara en böjningsform av ”vara” i presens, alltså ”är”? Engelskan och tyskan har ju flera stycken.

Engelska används så ofta i dagligt tal i Sverige idag, var det samma med tyskan för hundra år sedan?

Hur stor skillnad är det mellan gotiska och tidiga nordiska språk?

Vad betyder det gamla ordet ”hortuta”?

Varför särskrevs det i kyrkböckerna?

Läs Svenskans historia: Språkets roll under 800 år av Tore Janson (från 2026).

Läs Äldre Västgötalagen (från sent 1200-tal).

Läs uppsatsen Från person till person av Adam Horn af Åminne (från 2022) om pluralböjning i svenska dialekter.

Läs avhandlingen Verbala förolämpningar i 1630-talets Uppsala av Erik Falk (från 2011) om bland annat ordet ”hortuta”.

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst i avsnittet: Tore Janson, lingvist och professor emeritus vid Stockholms universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Att säga ”Säg till om du behöver hjälp” till en kompis som ska flytta är inte så snällt som vi tror. Hör om erbjudanden som blir socialt utmanande.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är ett erbjudande, men det är inte ett så specifikt och konkret erbjudande. Det är erbjudande om att kompisen så småningom kan inkomma med en begäran om hjälp i framtiden. Och att komma med en begäran är socialt utmanande, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

I det här avsnittet tittar vi närmare på samtalsanalys, alltså det som händer mellan människor när de pratar men som ofta går oss förbi.

– Det handlar om hur vi använder språket som socialt redskap eller som en social företeelse, förklarar Susanna Karlsson.

”Det var en bra fråga” kan betyda många olika saker, exempelvis att man vill vinna tid innan man svarar på frågan eller att man signalerar att frågan var svår.
– Eller en lärare som får frågan, vill ju kanske uppmuntra själva frågeställandet, även om han eller hon har svarat på den här frågan 5000 gånger, säger Susanna Karlsson.

Vad menar man med att börja ett svar med ”Det var en bra fråga”?

Är det verkligen snällt att säga ”Säg till om du behöver hjälp?”

Hur används ordet ”ju” i samtal, och finns det en direkt översättning till andra språk?

Är det korrekt att säga ”tack att” istället för ”tack för att”?

Läs Samtalsanalys av Catrin Norrby (2004)

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Bokstaven S är en användbar vän i språket. Den skapar genitiv, passivformer och sammansättningar. Men alla har inte samma känsla för när ett S ska in.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

–Jag tycker S är en bra bokstav, jag använder den mycket!, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

I det här programmet förklarar Susanna Karlsson vad som är grejen med bokstaven S, hur den förändrar språket när den läggs till och varför.

Vi får bland mycket annat veta hur språkarkeologiska rester gör att vi: sätter oss till bords, står till buds, far till havs och står till svars, men inte färdas till hästs.

– Det är lite som man har det hemma, säger Susanna Karlsson. Vi har saker som köptes förra veckan och annat är arvegods som vi inte riktigt vet varför vi har, eller vad vi ska ha det till.

En skräll i språkvårdens inställning till plural gör S mer gångbart i vissa fall. Och den som funderar på hur det ska vara med S i sammansättningar blir lite klokare. Ska det verkligen heta Fotbollförbundet, eller borde det vara Fotbollsförbundet?

Kan man använda två passivformer efter varandra - som i ”det behövs avsättas”?

En lyssnare undrar varför man sitter till bords, men inte färdas till hästs?

Vad gäller med s och plural? Som när s bildar plural i sambos och avokados.

Vad är det som sker i meningen: ”Höns har tvingats avlivats till följd av fågelinfluensan”?

Börjar ”har blivit” ersätta passivformen av verb, som i ”En person har blivit gripen” i stället för ”En person har gripits”?

Varför används genitiv-s olika i sammansatta ord? Det heter ju bruksanvisning och väderleksförändring, men attitydförändring - utan s?

Apropå 2017 års upplaga av Svenska skrivregler: Språkfrågan: Är -s som pluraländelse okej nu? | Institutet för språk och folkminnen

Susanna Karlsson använder svenska.se – Akademiens ordböcker, eller ännu hellre SAOL på papper för att identifiera mönster för sammansatta ord.

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Susanne Ehlin.

Att använda skiljetecken i skriftspråk känns självklart idag, men så har det inte alltid varit.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Punkten kom runt år 200 före Kristus, men den som brukar få äran för att ha spridit punkten är Isidor av Sevilla, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.

– Han var mer av en punktinfluerare, konstaterar Emmy Rasper, programledare.

Att avsluta en mening med tre punkter är inte helt ovanligt, men vad betyder en mening som avslutas med två punkter? Ylva Byrman tolkar det som en lite ledig och egensinnig variant av tre punkter.

Lär dig också om hur lång en punkt är och hur skiljetecken används i andra språk.

Lyssnaren Sven vill veta mer om punktens historia

Vad betyder en mening som avslutas med två punkter?

Hur lång är en punkt?

Hur används skiljetecken i andra språk?

Läs Skiljeteckensboken av Siv Strömquist (2013)

Lyssna på OBS: Radioessän om skiljetecken

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.

Prank, content och talkshow är engelska ord som används i svenskan. Men varför? Dessutom pratar vi om hur engelska ord i svenskan bör uttalas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varför använder vi in så många engelska ord i svenskan?

– Engelskan har hög status i Sverige, vi plockar sällan in ord från språk vi inte tycker är coola, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Engelska lånord uttalas på olika sätt i svenskan. Vissa behåller det engelska uttalet, andra anpassas till svenska ljud. När det finns flera varianter i det långivande språket blir valet ännu mer komplext. Ett sånt exempel är ordet ”talkshow” som har minst tre korrekta uttalsvarianter på engelska.

Hur ska engelska ord som används i svenskan uttalas – ska vi säga dem med korrekt engelskt uttal eller försvenska dem?

Varför använder vi engelska ord som prank, case och content i stället för svenska ord som hyss, ärende och innehåll?

Varför säger vi stalka på svenska?

Har uttrycket ”träffas i person” blivit vanligare, och är det ett översättningslån från engelskan?

Vad betyder ordet tuggig, hur skiljer det sig från segt, och är det ett översättningslån från engelskan?

Lyssna på de tre varianterna av uttalet av talkshow från Oxford English Dictionary.

Läs Ordlista engelska ord på svenska från ISOF, och läs mer om listan här.

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.

”Wokehöger”, ”vibbkodning” och ”finfluerare”. Panelen analyserar nyordslistan 2025 och berättar vilka som kommer att överleva och glömmas bort.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyordslistan 2025 är här. Det är Språkrådet och Språktidningen som varje år listar årets nyord. Språkets panel: Henrik Torehammar, Valerie Kyeyune Backström och Henrik Rosenkvist sätter tänderna i den.

– Det har varit ett ganska oroligt år med olika konflikter. Jag känner att ”drönarmur” är ett ord som har blivit väldigt aktuellt, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Även trams får plats på nyordslistan. ”Skibidi”, ”hjärnröta” och ”six seven” är tre av orden. Valerie Kyeyune Backström, biträdande kulturchef på Expressen, beskriver ”hjärnröta” såhär:

– Det som händer när vi domedagsskrollar hela dagarna och tar del av massor med Skibidi Toilet-material. Det känns som att ens hjärna långsamt förvandlas till en schweizerost.

Henrik Torehammar, journalist på Svenska Dagbladet, kommer att fortsätta säga ”six seven” för att göra sina barn arga.

– Jag vet inte varför men ”vibbkodning” gör mig vansinnig.

Flera ord är inlånade, till exempel ”finfluencer”, ”quadrobics” och ”rage bait”.

– Jag tycker att alla orden som är direkt intagna från engelska är de sämsta. De är sämst allihop, säger Henrik Rosenkvist.

Panel: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Henrik Torehammar, inrikespolitisk kommentator på Svenska Dagbladet. Valerie Kyeyune Backström, författare och biträdande kulturchef på Expressen. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.