Bokstaven S är en användbar vän i språket. Den skapar genitiv, passivformer och sammansättningar. Men alla har inte samma känsla för när ett S ska in.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

–Jag tycker S är en bra bokstav, jag använder den mycket!, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

I det här programmet förklarar Susanna Karlsson vad som är grejen med bokstaven S, hur den förändrar språket när den läggs till och varför.

Inte kan man färdas till hästs?

Vi får bland mycket annat veta hur språkarkeologiska rester gör att vi: sätter oss till bords, står till buds, far till havs och står till svars, men inte färdas till hästs.

– Det är lite som man har det hemma, säger Susanna Karlsson. Vi har saker som köptes förra veckan och annat är arvegods som vi inte riktigt vet varför vi har, eller vad vi ska ha det till.

En skräll i språkvårdens inställning till plural gör S mer gångbart i vissa fall. Och den som funderar på hur det ska vara med S i sammansättningar blir lite klokare. Ska det verkligen heta Fotbollförbundet, eller borde det vara Fotbollsförbundet?

Språkfrågor om S betydelse

Kan man använda två passivformer efter varandra - som i ”det behövs avsättas”?

En lyssnare undrar varför man sitter till bords, men inte färdas till hästs?

Vad gäller med s och plural? Som när s bildar plural i sambos och avokados.

Vad är det som sker i meningen: ”Höns har tvingats avlivats till följd av fågelinfluensan”?

Börjar ”har blivit” ersätta passivformen av verb, som i ”En person har blivit gripen” i stället för ”En person har gripits”?

Varför används genitiv-s olika i sammansatta ord? Det heter ju bruksanvisning och väderleksförändring, men attitydförändring - utan s?

Mer om S i svenskan

Apropå 2017 års upplaga av Svenska skrivregler: Språkfrågan: Är -s som pluraländelse okej nu? | Institutet för språk och folkminnen

Susanna Karlsson använder svenska.se – Akademiens ordböcker, eller ännu hellre SAOL på papper för att identifiera mönster för sammansatta ord.

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Susanne Ehlin.