Sveriges Radio fyller 100 år! Vi hör om de första experimenten, om storhetstiden när hela familjen samlades runt apparaten, om dagens individuella radiolyssnande, och vad man bäst äter när man lyssnar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det var i hemmet med mamman som publik som Marconi gjorde ett av sina avgörande första experiment, berättar Freddi Ramel, journalist som gjort en serie i tre delar om radions barndom och framväxten av public service. Teknikhistorikern Nina Wormbs ser på radiovågorna som en unik naturresurs - de syns inte men med teknikens hjälp har vi fått enorm nytta av dem. Och för de första lyssnarna var det som magi när ljud och röster från fjärran dök upp i det egna hemmet, berättar etnologen Elin Franzén som forskat om lyssnarnas upplevelser. Men hur är upplevelsen idag när många lyssnar individuellt i lurar, och kommer Sveriges Radio kunna fira 200 år 2125?

Dessutom hör vi om vem som har rätt att äga en meteorit som faller ner i Sverige.

Gäster i podden: Freddi Ramel, journalist på produktionsbolaget Tredje Statsmakten; Nina Wormbs, professor i teknikhistoria vid KTH (som också har arbetat med två offentliga utredningar kring public service och övergång till digitalradio, senast 2014); och Elin Franzén, etnolog vid Stockholms universitet.

Poddledare: Lena Nordlund
[email protected]

Producent: Björn Gunér
[email protected]

Krokodiler kan återskapa sin hörsel om den försämras. Nu vill svenska forskare ta reda på om de kan hjälpa människor att höra bättre. Hurdå?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nästan 500 miljoner människor i världen har en hörselnedsättning som kräver vård och mer eller mindre alla får en sämre hörsel när vi blir äldre.

En nystartad forskningsgrupp i Sverige vill nu undersöka om krokodilernas förmåga att återbilda skadade hårceller i öronen kan hjälpa döva och åldershörselnedsatta människor. Är det här verkligen realistiskt och när kan det i så fall bli verklighet?

Du hör också om vad lite tänder i öknen säger om människans evolution.

Gäster i podden: Helge Rask-Andersen, senior professor i experimentell otologi vid Uppsala universitet och Emma Andersson, docent i utvecklingsbiologi vid Karolinska institutet.

Programledare: Lena Nordlund
[email protected]

Producent: Jonna Westin
[email protected]

Vilket djur är hungrigast, vilket pruttar högst och vilka är flest - kor eller hajar? Inför sommaren hör vi de knasigaste och vanligaste frågorna till experterna, och svaren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog, får många tusen frågor från allmänheten varje år, och alla får någon sorts svar, säger han. Fågelexperten Susanne Åkesson svarar även på frågor om däggdjur i Naturmorgon. Vi hör vilka frågor som är vanligast till sommaren och om de konstigaste frågorna de fått, och så får vi svaren förstås. Och ibland kan allmänheten hjälpa biologerna att hålla koll på utvecklingen i naturen på det här sättet, visar det sig.

Dessutom om några av de mest oväntade forskningsresultaten under året.

Gäster i podden: Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog Naturhistoriska riksmuseet; Susanne Åkesson, professor i zooekologi, Lunds Universitet.

Poddledare: Lena Nordlund
[email protected]

Producent: Björn Gunér
bjorn.guné[email protected]

Det är dags att vi slutar sola, säger melanomforskaren. Hur kan man ändå njuta av sommaren och se solbränd ut om man vill? Och så hör vi om positivt trendbrott för hudcancer och om soltrender förr och nu.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att vistas i solen för att bli brun är något vi ska sluta med, säger hudcancerforskaren Hildur Helgadottir. Men det är ju så skönt och känns faktiskt nyttigt tycker Lena, ska man inte få vara i solen alls? Susanne Ljung från Stil i P1 berättar om när det blev mode att vara solbränd, och om dagens trender som rymmer både fejkbrännor, konspirationsteorier och UV-galenskap.

Vi hör om att de nya fallen av melanom nu faktiskt ser ut att minska, och om stora framsteg i behandling av sjukdomen, och om hur lite sol som räcker för att få nog med D-vitamin.

Och så om ett ofrivilligt men vådligt experiment med ägg i mikrovågsugn.

Gäster i podden: Hildur Helgadottir, docent och cancerforskare vid Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset; Susanne Ljung, programledare för Stil i P1.

Poddledare: Lena Nordlund
[email protected]

Producent: Björn Gunér
[email protected]

Skalbaggar och fjärilar kan orientera sig efter jordens magnetfält och stjärnhimlen. Forskningen kräver finurliga knep som kan låta som rena skämten - men som ger svar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är som ett sjätte sinne, magnetsinnet hos de långflyttande bogongfjärilarna i Australien. Och kanske är det i så fall ett sjunde sinne som dyngbaggarna använder när de rullar sina bollar i spikraka linjer. Vi hälsar på forskarna i Lund som ägnat hela sina yrkesliv åt att studera dessa insekter, och som Lena följt under lång tid och då hon fått vara med vid fantastiska upptäcker.

Amerikanska flygvapnet är intresserade av fjärilarnas kapacitet, som de kanske kunde dra nytta av, berättar professor Eric Warrant, och andra forskare vill gärna bygga robotar som är lika starka som dyngbaggar som Marie Dacke studerar.

Och apropå robotar så har sådana nu börjat spela badminton, men hur bra går det?

Gäster i podden: Marie Dacke, professor i sinnesbiologi; Eric Warrant, professor i zoologi, båda vid Lunds universitet.

Poddledare: Lena Nordlund
[email protected]

Producent: Björn Gunér
[email protected]

Avsnittet är inspelat i LARM-studion vid Humlab, Lunds universitet.

På platsen där Vasa bärgades visar sig vrakdelar finnas kvar, som nu hittats med avancerad teknik och envisa dykare som Jim Hansson. Och nya analyser av de kvarlevor som hittats på skeppet ger bättre förståelse för vilka de var.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dykande marinarkeologen Jim Hansson är rejält upprymd över det han sett på botten utanför Beckholmen i Stockholm, alldeles i närheten av Vasamuseet. Han berättar varför fynden är så spännande och hur pusslet läggs med dem som nya bitar, i kombination med kunskap om andra vrak från stormaktstiden.

Fred Hocker har varit med och lett arbetet med den nya utställningen om människorna på Vasa, och berättar om varför den man där som kallades Gustav nu är en kvinna och heter Gertrud, och hur forskarna kan veta hur Helge, som dog vid sin kanon, verkligen såg ut.

Vi hör också om varför detta, tidernas kanske främsta svenska skrytfartyg, egentligen sjönk, om hur det står till med regalskeppet idag, och om vilka drömfynd som återstår för forskarna att göra.

Dessutom om schimpanser som hittar läkemedel i naturen för sina skador.

Gäster i podden: Jim Hansson, marinarkeolog museet Vrak; Fred Hocker, forskningsledare Vasamuseet.

Poddledare: Lena Nordlund
[email protected]

Producent: Björn Gunér
[email protected]

Några av världens allra främsta universitet har blivit måltavla i Trumpadministrationens kamp mot galna marxister som presidenten kallar ledningen där. Vad blir följderna?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ginna Lindberg, SR:s USA-korrespondent har följt frågan och ger en resumé och bild av stämningen. Hon har själv fått frågor av akademiker om hur de ska göra för att flytta till Europa med sin forskning. Historikern Johan Östling ser med oro på utvecklingen, som till viss del påminner om när de fria universiteten ”likriktades” i Tyskland på 1930-talet, vilket ledde till stor forskarflykt och att landet förlorade sin ledande ställning till USA. Och en av Sveriges främsta kemister, Pernilla Wittung Stafshede, förbereder sig just nu för att flytta från Göteborg till USA. Hur tänker hon?

Dessutom hör vi om hur hårdrock och fotboll kan orsaka skalv som märks på seismiska instrument.

Medverkande: Ginna Lindberg, USA-korrespondent; Johan Östling, professor i historia vid Lunds Universitet; Pernilla Wittung Stafshede, professor i kemisk biologi på Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Poddledare: Lena Nordlund
[email protected]

Producent: Björn Gunér
[email protected]

Varför sjunger egentligen fåglar, hur kan vissa fåglar härma andras läten, hur går det till när en trasthanne sjunger honor att tro att han inte redan är familjefar? Och hur blir Fågelsångsnatten i P1 i år?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapspodden laddar upp inför Fågelsångsnatten med en grundkurs i fågelsångens värld kryddad med oväntade knep hos vokalisterna. Vi hör om årets nyheter, förväntningar och farhågor från programledare och experter. Jenny Berntson Djurvall avslöjar årets stora nyhet, Susanne Åkesson berättar om otrogna trastars förändrade sång, och Didrik Vanhoenacker får en enkel plastlinjal att låta som flera av de hackspettar han hoppas få höra.

Dessutom om forskning på hur man ska tappa ett ägg för att det inte ska gå sönder.

Medverkande: Susanne Åkesson, professor i zooekologi, Lunds universitet; Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog Naturhistoriska riksmuseet; Jenny Berntson Djurvall, programledare Naturmorgon, samtliga medverkande i Fågelsångsnatten i P1 17 maj.

Poddledare: Lena Nordlund
[email protected]

Producent: Björn Gunér
[email protected]

Över 100 gånger på en dag hörde och såg Mia Blomgren ordet stress i sin närhet. Vad beror det på? Och hur kan vi hantera upplevelsen av att allt går fortare och blir värre?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Mia Blomgren har gjort P1-dokumentären Som en skållad råtta om hur folk hon möter ser på stress. Själv har hon en del tankar om vad allt tal om stress beror på. Mats Lekander, psykolog och stressforskare, menar att läget knappast är värre nu än tidigare och att vi idag faktiskt jobbar mindre än förr. Han tycker att begreppet stress har blivit urvattnat och att det inte är till vidare hjälp att prata så mycket om hur mycket av det vi går omkring med. Och han har fått en ny idol genom Mias dokumentär: fattigpensionären Anita som säger att hon aldrig varit stressad.

Dessutom hör vi om kartagernas genetiska ursprung.

Gäster i podden: Mia Blomgren, dokumentärmakare Sveriges Radio; Mats Lekander, professor i hälsopsykologi vid Karolinska Institutet och föreståndare för Stockholm stress center vid Stockholms Universitet.

Poddledare: Lena Nordlund
[email protected]

Producent: Björn Gunér
[email protected]

Bollspel som liknar träning i klubbar har varit vanligt inom skolidrotten, trots att det inte borde vara så. Och friluftsliv har fått stryka på foten. Men hur främjar man bäst alla barns lust att röra sig?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapspodden åker till Örebro och träffar forskare vid universitetet där som ägnar sig åt idrottslärarutbildning. Jan Mustell har studerat bollspel, som länge verkar varit överrepresenterat vid skolans idrottslektioner, och ofta på sätt som exkluderar många. Men kanske håller något på att hända, visar hans avhandling. Karin Sjödin forskar på friluftsliv, som enligt styrdokumenten borde få mer utrymme, och som hon menar kan vara ett bra alternativ till rörelse för många, unga som gamla. Att hoppa över en bäck på en vandring och pausa när man känner sig lite trött kan passa vissa bättre än att pressa sig på idrottsplatsen.

Dessutom hör vi om forskning kring hur världens alla urinoarer kunde stänka mindre.

Medverkande: Jan Mustell och Karin Sjödin, båda universitetsadjunkter inom idrottsvetenskap, Örebro Universitet.

Poddledare: Lena Nordlund
[email protected]

Producent: Björn Gunér
[email protected]