Över 100 gånger på en dag hörde och såg Mia Blomgren ordet stress i sin närhet. Vad beror det på? Och hur kan vi hantera upplevelsen av att allt går fortare och blir värre?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mia Blomgren har gjort P1-dokumentären Som en skållad råtta om hur folk hon möter ser på stress. Själv har hon en del tankar om vad allt tal om stress beror på. Mats Lekander, psykolog och stressforskare, menar att läget knappast är värre nu än tidigare och att vi idag faktiskt jobbar mindre än förr. Han tycker att begreppet stress har blivit urvattnat och att det inte är till vidare hjälp att prata så mycket om hur mycket av det vi går omkring med. Och han har fått en ny idol genom Mias dokumentär: fattigpensionären Anita som säger att hon aldrig varit stressad.

Dessutom hör vi om kartagernas genetiska ursprung.

Gäster i podden: Mia Blomgren, dokumentärmakare Sveriges Radio; Mats Lekander, professor i hälsopsykologi vid Karolinska Institutet och föreståndare för Stockholm stress center vid Stockholms Universitet.

Poddledare: Lena Nordlund
[email protected]

Producent: Björn Gunér
[email protected]

Bollspel som liknar träning i klubbar har varit vanligt inom skolidrotten, trots att det inte borde vara så. Och friluftsliv har fått stryka på foten. Men hur främjar man bäst alla barns lust att röra sig?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vetenskapspodden åker till Örebro och träffar forskare vid universitetet där som ägnar sig åt idrottslärarutbildning. Jan Mustell har studerat bollspel, som länge verkar varit överrepresenterat vid skolans idrottslektioner, och ofta på sätt som exkluderar många. Men kanske håller något på att hända, visar hans avhandling. Karin Sjödin forskar på friluftsliv, som enligt styrdokumenten borde få mer utrymme, och som hon menar kan vara ett bra alternativ till rörelse för många, unga som gamla. Att hoppa över en bäck på en vandring och pausa när man känner sig lite trött kan passa vissa bättre än att pressa sig på idrottsplatsen.

Dessutom hör vi om forskning kring hur världens alla urinoarer kunde stänka mindre.

Medverkande: Jan Mustell och Karin Sjödin, båda universitetsadjunkter inom idrottsvetenskap, Örebro Universitet.

Poddledare: Lena Nordlund
[email protected]

Producent: Björn Gunér
[email protected]

Nyligen vann en anonym person i Sverige 1,25 miljarder kronor på ett lottospel. Hur påverkar en sådan storvinst vinnarens liv? Och varför spelar folk fast chansen att vinna är så liten?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Erik Lindqvist, professor i nationalekonomi, har studerat hur livet förändras för den som vinner flera miljoner. Erik Angner, professor i praktisk filosofi, är också nationalekonom. Han forskar om lycka, som han menar faktiskt kan köpas för pengar. Men han säger också att att ekonomer och filosofer ser olycka på värdet av lycka.

Gäster i podden: Erik Lindqvist, professor i nationalekonomi; Erik Angner, professor i praktisk filosofi, båda vid Stockholms universitet.

Poddledare: Lena Nordlund
[email protected]

Producent: Björn Gunér
[email protected]

Marcus Wandt om nya dramatiska detaljer om varför två amerikanska astronauter blev kvar över 9 månader i rymden, om ordbråket mellan Elon Musk och Wandts kamrat, och om honom själv på ISS och nu ett år senare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

NASA-astronauterna Williams och Wilmore trodde en stund att de varken skulle komma fram till ISS eller tillbaka till jorden. Marcus Wandt berättar om hur han själv skulle tänkt i ett sådant läge, och om andra likheter och skillnader mellan rymdkatastroffilmen Gravity och verkligheten. Vi pratar också om den rymdstation som snart ska ersätta ISS, och om hur NASA:s planer på jämlikhet och mångfald för kommande månfärder ser ut att justeras.

Dessutom om varför 10 000 skorpioner bor i en mur i England.

Gäst i Vetenskapspodden: Marcus Wandt, astronaut.

Poddledare: Lena Nordlund

Producent och medverkande: Björn Gunér

Medicinen är till stor hjälp för många, men Johan Cedersjö undrar efter 10 år vem och hurdan han egentligen är, med och utan tabletternas inverkan. Och är det rimligt att mer än var tionde svensk tar antidepressiva?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Avsnittet är en repris från 13/1.

Journalisten Johan Cedersjö söker i podd-serien ”Det sista pillret” svar på hur medicinen, efter att verkligen ha hjälpt honom, även påverkat hans liv och personlighet. Och vem blir han nu utan medicinen? Tillsammans med faktagranskaren Torill Kornfeldt och kolleger har han också nystat i historien om hur antidepressiv medicin snabbt blev ett av världens mest använda läkemedel, och hur det kan vara så trots att ingen fortfarande vet precis hur de fungerar.

Medverkande: Johan Cedersjö och Torill Kornfeldt, journalister på Tredje Statsmakten.

Poddledare: Lena Nordlund
[email protected]

Producent: Björn Gunér
[email protected]

Nu börjar de första humlorna synas, ett vårtecken som gör många glada med sin uppenbarelse. Men få har följt dem som musikaliska skådespelaren Gaby Stenberg, och få känner till deras brutala sidor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekologen Anna Persson har i en studie tagit hjälp av allmänheten för att få veta när de första humlorna dyker upp på våren, och berättar om varför det är viktigt att veta.

Skådespelerskan Gaby Stenberg, känd från bland annat såpan Rederiet, ägnade stora delar av sitt liv åt att spela in surrandet från humlor och andra insekter, skriva musik om dem och till och med konstruera ett musikinstrument där man kunde spela med humlors surr. Tommie Jönsson berättar om arbetet med P4-dokumentären ”Rederiet-stjärnans dolda passion”.

I Vetenskapspodden ägnar vi oss åt de här djuren som gör oss glada, och som vi tror är så gulliga utan att tänka på att deras livsstil kan innefatta att döda och äta upp både barn och barnbarn.

Och så hör vi om den hotande konkursen för ett haussat dna-test-bolag, och farhågorna att genetisk information nu kan hamna i fel händer.

Gäster i podden: Anna Persson, ekolog och humleforskare vid Lunds universitet; Tommie Jönsson, Sveriges Radio.

Poddledare: Lena Nordlund
[email protected]

Producent: Björn Gunér
[email protected]

Dagens unga blir alltmer konservativa kring könsroller och parrelationer, och soft girl-trenden förespråkar stressfritt betalt hemmaliv för unga kvinnor. Vart tog kampen för jämställdhet vägen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi hör om 60- och 70-talets statsanställda influerare som skulle få ut hemmafruar i arbetslivet, långt ifrån dagens motsvarigheter på nätet som lockar med soft hemmaliv.

Bland förra årets nyord fanns soft girl, som enligt Språkrådets definition är en ung kvinna som bejakar värden som anses mjuka, exempelvis skönhet och familjeliv, och som väljer bort karriären.

Och för någon månad sen kom ungdomsbarometern och enligt den har andelen killar och tjejer som vill att killen betalar på dejten ökat stort, bland både tjejer och killar. På tio år har det blivit dubbelt så många tjejer som vill uppfattas mjuka och feminina.

Lena försöker förstå sig på utvecklingen med hjälp av två forskare som har följt utvecklingen och en radiokollega som har gjort en dokumentär om de så kallade aktiveringsinspektörerna som kom före jämställdhetspolitikens breda intåg.

Dessutom kort om risken för dålig gruppdynamik drama på isolerad forskningsstation och i rymden.

Gäster i podden: Åsa Lundqvist, professor i sociologi vid Lunds universitet, som har forskat om familjepolitik och jämställdhet; Veronica Flyman, doktorand vid Göteborgs universitet som forskar i sociologi om familjer och singelskap; Cecilia Ohlén, radiojournalist som gjort P4-dokumentären När inspektören fick hemmafruarna att lämna spisen.

Poddledare: Lena Nordlund
[email protected]

Producent: Björn Gunér
[email protected]

Tänk dig att du får en dödlig sjukdom och är helt beroende av en främling för att kunna bli frisk. Och att den främlingen måste vara mer lik dig än dina egna barn!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För den som drabbas av allvarliga former av leukemi och andra blodsjukdomar kan en stamcellstransplantation vara enda sättet att rädda livet.

Så var det för artisten Charlotte Engelkes, som efteråt gjorde en föreställning med sång och dans om det märkliga i att få en annan persons celler i sig. Lena såg showen 2022 och mötte då även den unge tyske man som genom sin donation räddat Charlottes liv. I samband med det träffade också han och Charlotte varandra för första gången.

I år är det 50 år sedan den första transplantationen av det här slaget gjordes i Sverige, och Hans Hägglund, som varit en av Charlottes läkare under behandlingen, skriver en bok på ämnet. Han berättar om utmaningarna och den senaste utvecklingen på området.

Och Charlotte har i år firat sin nya födelsedag när hon ”fyllde sex år”, med barnkalas.

Dessutom pratar vi om möjliga positiva hälsoaspekter av den rådande bastufebern.

Gäster i podden: Charlotte Engelkes, sångare, dansare, skådespelare och regissör som genomgick en stamcellstransplantation 2019; Hans Hägglund, överläkare och specialist på blodsjukdomar på Karolinska Universitetssjukhuset, samt ”bastudoktor”.

Poddledare: Lena Nordlund
[email protected]

Producent: Björn Gunér
[email protected]

Romarrikets värsta fiende med Hannibal och hans stridselefanter i spetsen, och ett rike som bör förgöras. Där tar kunskapen om Karthago slut för många av oss. Men idag är det kanske mer relevant än på länge, så idag får vi en grundkurs.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tobias Svanelid från Vetenskapsradion Historia har varit på plats där Medelhavets första stormakt föddes och sökt spåren efter den fantastiska stad som jämnades med marken. Arkeologen Kenneth Silver från Medelhavsmuseet tänker på Karthago oftare än de flesta tänker på romarriket, och maktkampen mellan rikena påminner till stor del om vår egen tid, säger han. Och Lena blir till sin överraskning riktigt intresserad av historia.

Dessutom hör vi om de nyfödda ullhåriga mössen, som är ett steg på väg i försöken att återskapa den utdöda ullhåriga mammuten.

Gäster i podden: Tobias Svanelid, programledare Vetenskapsradion historia; Kenneth Silver, arkeolog, historiker och intendent på Medelhavsmuseet.

Poddledare: Lena Nordlund
[email protected]

Producent: Björn Gunér
[email protected]

Spänningssökande, på jakt efter snabba belöningar och dåligt konsekvenstänkande är utmärkande drag. Men fantastisk anpassningsförmåga och snabb social utveckling hör också till tonårshjärnans specialiteter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Alex är 14 år när han grips av polis, på väg till ett morduppdrag med skarpladdat vapen. ”Jag var uttråkad” är en del av hans förklaring till att han hamnade där, och han hade svårt att se konsekvenserna av det han var på väg att göra. Men det finns mycket annat i hans liv än tonårshjärnans speciella sätt att fungera som ledde dit, berättar Petra Berggren, reporter på P3 Krim.

Och det finns en evolutionär och social poäng med hur tonåringars hjärnor fungerar, säger psykologen Armita Golkar, som vill påminna om hur otroligt anpassningsbar och lättlärd man är i tonåren – så är det tyvärr aldrig senare i livet, säger hon.

Gäster i podden: Armita Golkar, psykologiforskare, Stockholms universitet; Petra Berggren, reporter och programledare P3 Krim.

Poddledare: Lena Nordlund
[email protected]

Producent: Björn Gunér
[email protected]