Att uttrycka artighet i språket förändras över tid. Det som lät artigt förr kan låta högtravande idag. Hör om vilka artighetsfraser som används nu.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En Språket-lyssnare har uppmärksammat att yngre personer i serviceyrken säger ”vi” istället för ”ni” - och just det var programledare Emmy Rasper med om när hon åkte tåg härom veckan.

– Jag skulle köpa en kaffe och då sa hon som stod där: ”Vill vi ha kvitto?”. Till mig, det vara bara jag där.

– Man kan säga att det är en sorts pragmatiskt vi. Man föreslår ett slags relation mellan den som talar och den som blir tilltalad. Vi har en närhet här, förklarar Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

– Men det kan också vara ett sätt att undvika att behöva välja mellan ett ”du” och ett ”ni”.

Hör också om varför vi envisas med att avsluta mejl med vårt namn - trots att det är uppenbart från vem mejlet kommer, och hur något som är trevligt i ett språk kan uppfattas som otrevligt i ett annat.

Språkfrågor om artighetsfraser

Varför säger yngre personer i serviceyrken ”vi” istället för ”ni”? Till exempel ”Vill vi ha kvitto?”

Hur skiljer sig artighet i olika språk åt?

Varför avslutas samtal med ett gemensamt långt ”heeej”?

Är uttrycket ”väl mött” på väg tillbaka?

När slutade man säga ”var så artig” och började säga ”var så god”?

Finns det ett ord för när man tackar nej av artighet, men egentligen vill säga ja?

Har användandet av namn i mejl blivit en artighetsgrej och i så fall, kommer det att försvinna i framtiden?

Mer om artighet i språket

Politeness: some universals in language usage / Penelope Brown and Stephen C. Levinson

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.