P1 Dokumentär

Musikern och provokatören Errol Norstedt, alias Eddie Meduza, dog 53 år gammal. Personer i hans närhet ger här sin bild av honom och hans minst sagt krokiga väg i underhållningsbranschen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sveriges Radio dödskallemärkte Errol Norstedts skivor, men han var en rockartist som slog publikrekord efter publikrekord under folkparksturnéerna på tidigt 80-tal under namnet Eddie Meduza. Errol dog 2002 vid 53 års ålder.

Journalisten Bo Sjökvist har träffat flera personer i Errol Norstedts närhet, som tillsammans ger en bild av ett livsöde där text, musik och egensinnig humor fungerat som en ventil i en utsatt tillvaro. Vi hör också hans egen röst i form av utgivet material, tidigare intervjuer och också hans egna bandupptagningar, funna efter hans död.

Dokumentären är gjord 2002.

Reporter: Bo Sjöqvist
Producent: Christer Ekbom

Svante Pääbo växer upp med en ensamstående flyktingmamma och en hemlig pappa, i en förort där de flesta inte läser vidare. Ändå kommer han att revolutionera den mänskliga historien.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Indiana Jones i Egypten

Svante Pääbo visste väldigt tidigt att han ville ägna sig åt mänsklighetens historia, även om han till en början trodde att han skulle bli som Indiana Jones i Egypten. Och han fick alltid stöd av sin mamma, som uppmuntrade honom att gå sin egen väg.

Genom att i smyg, på fritiden, ägna sig åt DNA-forskning på gamla mumier i det labb där de sysslade med medicinsk modern och banbrytande forskning på 1980-talet kom han att göra sådant som uppmärksammades i hela världen. Det blev det första steget mot att sedan kunna analysera generna i våra närmaste utdöda släktingar neandertalarna.

Men hans egen hemliga släkthistoria blev inte känd förrän han var en etablerad, världsberömd forskare i 50-årsåldern.

Lena Nordlund har som vetenskapsjournalist följt Svante Pääbo i 20 år

Lena Nordlund har som vetenskapsjournalist följt Svante Pääbo i 20 år och även producerat hans sommarprogram. Att prata om sig själv har inte varit något Svante Pääbo varit så bekväm med genom åren. Men här ger hon sin bild av förortskillen som blev nobelpristagare och förändrade synen på den mänskliga historien.

Följ med Svante Pääbo till barndomens Bagarmossen och hör om vad som formade honom.

Dokumentären är gjord 2023 och sändes första gången i P4 Dokumentär.

Reporter: Lena Nordlund
Producenter: Sofia Kottorp
Slutmix: Elvira Björnfot

Alla människor ska en dag dö. Hur kommer det bli? Är döden tyst och stilla – eller bråkig och högljudd?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När jag var fyra år hittades min lillebror Kalle livlös i sängen. Ambulansen kom och körde honom till akuten, där min pappa Lasse jobbade som barnläkare. Kanske var det här som mitt intresse för döden började? Men i min familj har vi aldrig kunnat prata om det här – inte förrän nu.

– Det är en sorg som aldrig går över, säger min pappa Lasse idag.

Medmänniskor i livets slut

På ett hotellrum i Småland ligger 11 kvinnor på varsin yogamatta. Framför var och en brinner ett ljus. Det är en dödsmeditation – ett steg i utbildningen för att bli dödsdoula. Ordet doula kommer från grekiskan och betyder tjänare. Det handlar om att vara ett stöd för den som ska dö - och för anhöriga. En medmänniska i livets slutskede.

Alla ska vi dö

Vad kan vi egentligen veta om döden? Går det att förbereda sig? Och vad tjänar det till att tänka på den medan vi lever? Förr eller senare får vi ju alla uppleva den. Ingen kommer undan.

Jag tänker på döden är ett program av Anna Hammarén. Hon har tidigare gjort flera uppmärksammade dokumentärer, bland andra Han var för bra för att vara sann, Det skulle handla om meningen med livet och Försvunna i Kalahariöknen.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Henrik Henriksson

Ett program från 2023.

Italien skakas av våldsamma terrordåd på 70-talet och Sveriges Radio skickar sin nya korrespondent till Rom. Titti Nylander ska rapportera om det politiska våldet och människornas vardag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Italien skakas av våldsamma terrordåd då Sveriges Radio skickar sin nya korrespondent till Rom. Titti Nylanders uppdrag blir att rapportera om det politiska våldet och människornas vardag.

1970- och 80-talen är en våldsam period i Italiens historia. Det politiska våldet ökar, och både höger- och vänsterextremister utför terrordåd. Kristdemokraternas ledare Aldo Moro kidnappas, mördas och dumpas i bakluckan på en bil i centrala Rom av terrorgruppen Röda brigaderna. I Bologna sprängs tågstationen av en fascistisk terrorgrupp och skjutningar och kidnappningar av direktörer och universitetsanställda är vardag.

Titti Nylander har just fått anställning på Sveriges Radio som korrespondent i Rom där hon bott och frilansat sedan en tid. Nu ska hon vara radiolyssnarnas ögon och öron och rapportera om händelserna i landet.

I den här dokumentären berättar Titti Nylander om hur det var att bevaka terrorismen i Europa för 40-50 år sen.

Dokumentären gjordes 2023.

Reporter: Sara Stenholm
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Tor Sigvardsson

Anna är judinna. När nyheterna fylls av antisemitiska incidenter ringer en varningsklocka. Det här påminner om det hennes mamma var med om i Polen 1968. Är det nu Anna ska packa sin väska?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Annas mamma var 18 år, var hon en av 13 000 judar som tvingades lämna sitt hemland Polen till följd av en antisemitisk kampanj från den kommunistiska staten. Men hur det kändes för hennes mamma att slitas upp och tvingas lämna allt hon kände till vet inte Anna.

Det är för svårt för hennes mamma att berätta om. Ändå är det som att traumat har gått i arv, från generation till generation. Och Anna känner ett allt större behov av att ta reda på vad som faktiskt hände i Polen 1968. För när nyheterna fylls av en ökad antisemitism i Sverige väcks en rädsla inom henne. Vad innebär det för henne om hatet tillåts gro och växa? Kan historien återupprepa sig?

Programmet gjordes 2020.

Reporter: Anna Frey

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Daniel Högberg

När Peter Barlach är 11 år dör hans mamma i en bilolycka. Händelsen förföljer honom och han frågar sig om det någonsin är försent att bearbeta ett barndomstrauma.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I januari 1980, på värmländska vintervägar, får Peters mamma sladd på sin bil. Hon kanar in i fronten på en mötande Volvo och dör omedelbart. Peters mormor dör i sviterna av olyckan några dagar senare och hans moster skadas svårt men överlever.

I den andra bilen är samtliga passagerare i det närmaste oskadda.

I den här dokumentären träffar Peter för första gången flickan som satt i baksätet på den mötande Volvon. Anette var sju år gammal och det visar sig att bilolyckan har förföljt även henne och hon minns varenda sekund från den.

I Pojken, kraschen och flickan i baksätet möts Peter och Anette för första gången någonsin och kan fylla i detaljer i varandras livskatastrof. Peter träffar även Malin Kan, barnpsykiater på Erikastiftelsen.

Hur bearbetar man ett barndomstrauma 43 år senare?

En dokumentär från 2023.

Reporter: Peter Barlach

Producent: Håkan Engström

Slutmix: Elin Hagman

Noah kommer som flykting från Afghanistan 2015. Här hamnar han hos paret Gert och Lasse, hans nya familj. Men tankarna på mamman som övergav honom skaver. Han vill träffa henne en sista gång.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Som 13-åring tvingas Noah fly från sitt hem, land och familj och lämna allt han känner till. Efter en lång och svår resa landar han som ensamkommande flykting i Sverige 2015.

Regnbågsfamilj

Här blir han placerad hos paret Gert och Lasse. Noah har aldrig hört talas om homosexualitet tidigare, och det går emot den religion han är uppfostrad i, islam. Men hos dem hittar han en trygghet.

Med sina två nya pappor växer Noah in i ett nytt liv. Från att ha varit analfabet läser han nu tjocka böcker om filosofi, pluggar på universitet, går på gym och hänger med kompisar.

Men så gör sig hans gamla liv påmint. Han tvingas reflektera över vem han är och var han hör hemma. Och Noah känner att han måste åka tillbaka till Afghanistan, trots att det är farligt, och träffa sin mamma en sista gång.

Noahs nya pappor är en berättelse om att lämna en familj, hitta en ny och vara fast däremellan. Av Lydia Bandolin Sörlin och Miranda Wretman.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Tor Sigvardson

Programmet är gjort 2023.

Emelie Köhler hade svårt att identifiera sig som kvinna. 21 år gammal opererar hon bort brösten och börjar ta testosteron. Idag ångrar hon könskorrigeringen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter att ha brottats länge med sin identitet och känslan av att vara annorlunda kommer 19-åriga Emelie Köhler ut som trans. Till en början försöker hon leva med sin manliga identitet i kroppen hon har, utan hormoner eller kirurgiska ingrepp.

Men när omvärlden inte ser mannen hon känner sig som på insidan söker hon sig till transvården. Hon blir utredd, men väntetiden för att påbörja en transition är lång. Emelie bestämmer sig för att genomgå en mastektomi - att operera bort sina bröst - på en privat klinik. Det manliga könshormonet testosteron får hon från en transperson i ett forum på nätet.

Idag önskar hon att någon hade vågat sätta stopp och hjälpt henne att tänka i andra banor.

Om detransition och att ångra sin könskorrigering

Antalet unga som söker sig till transvården har ökat kraftigt de senaste tolv åren. Flickor som vill transitionera till pojkar är överrepresenterade i statistiken. Mikael Scott Bjerkeli, senior rådgivare på transorganisationen Harry Benjamin Resurscenter i Oslo, menar att det är dags för vården att ta ansvar för personerna som ångrar sin könskorrigering.

I den här dokumentären får vi även höra Emelies mamma och 28-åriga Juni, som också ångrar sin könskorrigering och är arg på både vården och samhället. Tillsammans med Juni driver Emelie sidan Detransinfo för att informera och stötta andra kring detransition; processen att ångra sin könskorrigering.

Programmet gjordes 2022.

Reporter: Aleksa Lundberg
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Elvira Björnfot

Matilda och hennes vänner identifierar sig som butchar. Men vad innebär det egentligen? Hur ser de på sig själva och vad betyder andras blickar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Matilda hittar några bortglömda ljudfiler på en hårddisk från ett läger hon arrangerade 2018 - Butch Camp. Under ett par sommardagar samlades då ett gäng lesbiska deltagare för att samtala om identiteten butch och vad den betydde för dem. När Matilda lyssnar på inspelningarna fem år senare väcks en nyfikenhet – vad har hänt med alla sen sist? Det är dags för en återträff.

En viktig gemenskap

Under ett intensivt dygn samlas gruppen igen i ett hus på landet där de umgås, diskuterar, delar insikter, skratt och gråt. Mycket har hunnit hända på fem år. Vissa har fått barn, andra har bytt pronomen och många känner sig tryggare i sig själva nu.

- Att jag träffade er, det var så viktigt. Jag kände att jag är butch, och att jag kan få kalla mig det, säger Valeria, en av deltagarna.

Men hur viktig är egentligen butchidentiten för alla nu, fem år senare? Och vad betyder gemenskapen med varandra för att orka leva i ett uttryck utanför normen?

Reporter: Matilda Berggren

Producent: Frida Fernqvist och Anna Åkerlund

Exekutiv producent Sveriges Radio: Anna Frey

Slutmix: Gustav Sondén

Programmet är gjort 2023 i samarbete med Third Ear Studio.

5 000 invånare i Kallinge blev förgiftade av dricksvattnet som förorenats av försvarsmaktens brandsläckningsskum. Nu har de bland de högsta halterna PFAS i världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den kanske värsta giftskandalen i svensk historia.

Några av de drabbade startade PFAS-föreningen 2015 för att få hälsokontroller, ersättning för sjukvård och skadestånd. Då var det en i styrelsen som var sjuk, sen dess har alla blivit sjuka i cancer och sköldkörtelsjukdomar.

De drabbade har själva fått kämpa för att få stöd, de känner sig svikna av samhället. Skadeståndsprocessen har nått ändå till Högsta domstolen.

Efter att den här dokumentären publicerades kom domen i Högsta domstolen den 5 december 2023. Enligt HD ska medlemmarna i PFAS-föreningen få skadestånd av Ronneby kommuns vattenbolag Miljöteknik. Deras förhöjda halter PFAS i blodet innebär en personskada.
Nu ska PFAS-föreningen formulera och rikta sina skadeståndskrav mot Ronneby miljöteknik.

Reporter: Daniel Värjö

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Tor Sigvardsson

Ett program från 2023.