P1 Dokumentär

Sexfilmsinspelningar, fester och ideologisk propaganda var en del av vardagen i filmregissören Torgny Wickmans hem. Hustrun och tre söner berättar om hur det var att leva i Torgnys närhet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Torgny Wickmans banbrytande sexualupplysningsfilm Ur kärlekens språk kom att bli en viktig ingrediens i 70-talets sexuella frigörelse. Den väckte stor uppståndelse världen över när den hade premiär 1969.

I London demonstrerade oroliga människor med plakat där det stod: Sverige – mer porr, mer självmord, mer alkoholism och mer gonorré för varje år!

Bortom de skanderande folkmassorna och sensationella tidningsrubrikerna levde Torgny Wickman med sin familj på den Sörmländska landsbygden. Det var Torgnys universum. Här levde han som han lärde, ett sexuellt frigjort och gränslöst liv tillsammans med sin hustru Klinga och de människor som besökte hemmet. Här växte också Torgny och Klingas fyra barn upp.

En dokumentär av Catharina Jaunviksna.

En envis tonåring från Filipstad blev på kort tid världsmästare, olympisk guldmedaljör och framröstad till Sveriges populäraste person. Men allt vände när han startade en proffsliga.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jonny Nilsson slog igenom som 19-åring efter att under flera år ha tränat på egen hand, utan instruktör, på en stängd och nedsläckt idrottsplats. Under sin aktiva karriär strömmade tiotusentals människor till arenorna för att se skridskokungen Jonny tävla. Han fick till och med ett eget teveprogram.

Men Jonny Nilsson blev ett kontroversiellt namn då han trotsade amatörreglerna och startade en proffsliga där världens bästa skridskoåkare tävlade om pengar. Ett beslut som gjorde att de aktiva stängdes av från EM, VM och OS-deltagande.

I efterhand fick Jonny Nilsson viss upprättelse då Internationella Olympiska Kommitténs ordförande Juan Antonio Samaranch ska ha tackat honom för att hans initiativ gav IOK mandat att börja skriva om amatörlagarna.

En dokumentär av Martin Marhlo.

Något är fruktansvärt fel. Motorerna har tystnat och det lilla planet skär stumt genom natten 3000 meter över ishavets arktiska köld. Civilisationen är 100-tals km bort och Troels har stora problem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Troels Hansen älskar flygplan och motorer, han arbetar som pilot och flygplanstekniker. I december 2008 planerar han att i olika etapper flyga hem ett tvåmotorigt flygplan från USA via Kanada, Grönland och Island hem till Göteborg.

Ombord på det lilla tvåmotoriga propellerplanet är även Troels australiensiska kollega Oliver. De första etapperna går utan anmärkningar och en söndag lyfter de från Wabush i Norra Kanada och planerar att landa på Grönland efter ca fyra flygtimmar. Denna sträcka skulle till stor del flygas över ishavet.

Därför hade de på sig sina överlevnadsdräkter. Allt fungerar fint, motorerna spinner, det är en fantastisk kvällsflygning med en magnifik solnedgång, kaffet puttrar och mörkret sänker sig snabbt över det arktiska havet. Men snart börjar saker gå fel fruktansvärt fel. Först stannar en av motorerna, och snart därefter kollapsar även den andra.

Medverkande: Troels Hansen och Martina Wallén Hansen
Reporter: Anna Hammarén
Producent: Håkan Engström

En av Sveriges mest välbärgade och homogena skolor tar emot sina första flyktingbarn. Föräldrar blir oroliga och är kritiska men eleverna håller inte med. Mitt i allt detta börjar Mohamed.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Mohamed lämnar sitt hemland Somalia, för att slippa kriga för terrorgruppen Al Shabaab, så tvingas han ta farväl av sin mamma och sina syskon.

Så småningom hamnar han på Äppelviksskolan. Snart börjar rykten spridas bland villorna och alla är inte nöjda med att skolan fått nya elever.

Mohameds första tid i Sverige präglas av en högstadievärld där det gäller att prestera högt och passa in, samtidigt som Mohamed oroar sig över att han inte kan få tag på sin mamma.

Genom egna ljudinspelningar och texter från hans dagbok berättar Mohamed sin historia.

Av Olivia Sandell
Producent: Robert Barkman

När Fredrike gifter sig för fjärde gången är hon inte nykter. Hon dricker varje dag. Barnen reagerar och lurar henne att träffa en alkoholläkare. Tre kvinnor om vägen ut ur alkoholmissbruket.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Trots att ingen av dem trodde att det fanns någon hjälp, kallar de sig nyktra alkoholister idag. Av Lise Indahl, från 2004.

Inför andra levde hon ett vanligt familjeliv, gick på föräldramöten och var jätteordentlig. Hemma var hon alkoholist. Tre kvinnor berättar om vägen in i alkoholmissbruk och om hur det är att leva där.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur är det att vara alkoholist och hur blir man det? När börjar ett beroende smyga sig på? Går det fort eller långsamt? Märker man ens när det händer?

En dokumentärserie i två delar av Lise Indahl från 2004.

Alla spritinköp registrerades i motboken. Samtidigt samlade man in en mängd information om folks skötsamhet och nykterhet – ett register där polisen gick in och hämta uppgifter om enskilda individer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under 1900-talets början ville den starka nykterhetsrörelsen totalförbjuda alkohol i Sverige. Läkaren Ivan Bratt föreslog då en kompromiss, ett ransoneringssystem för inköp av alkohol, motboken, som infördes i Sverige 1919.

Hur mycket alkohol varje enskild individ fick köpa fanns angivet i boken. Det var inkomst, kön och samhällsposition som styrde tilldelningen. För kontroll användes ett omfattande och sofistikerat registreringssystem på massnivå.

I registren samlades information om alla vuxna svenskar som fått socialhjälp, hade obetalda skatter, inte hade betalade underhåll till sina barn, hade suttit i fängelse, varit intagen på alkoholistanstalt eller avvek socialt på annat sätt – ett system som också var öppet för polisen att hämta kompletterande uppgifter ur på individnivå.

Motboken avskaffades först 1955. Då var antalet motböcker över två miljoner, vilket motsvarade nästan 30% av befolkningen.

Glasbankens hemlighet är en djupdykning i den svenska alkoholpolitikens ursprung och bakgrunden till varför vi en gång fick systembolaget och ett spritmonopol.

Ett program av Ambjörn Johansson och Anders Jansson. Från 2000.

Vid 55 år debuterade hon som poet, tjugo år senare fick hon Nobelpriset i litteratur. Då var Nelly Sachs svårt psykiskt sjuk och levde periodvis på Beckomberga där hon skrev sina sista diktsamlingar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nelly Sachs föddes I Tyskland I en judisk familj, men flydde till Sverige under andra världskriget 1940.

Efter flykten skrev hon sina dikter i mörkret om natten för att inte väcka sin sjuka mamma, där i ettan på Bergsundsstrand i Stockholm.

Hur ska man minnas henne idag? Och hur gick denna sena litterära karriär till?

Katarina Wikars vänder och vrider på poeten Nelly Sachs liv och verk tillsammans med bl.a. hennes översättare och förtrogna Margaretha Holmqvist, författaren Aris Fioretos och psykiatern Daniel Frydman.

Linda, 26 år och full av planer för framtiden. Hon lever ett helt vanligt liv, men så börjar hon tappa kontrollen, slutar sova och pendlar mellan eufori och depression. Till slut hamnar hon på psyket.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Linda slutar sova. Hon går runt på Södermalm i Stockholm om nätterna och pratar med alla hon möter. Hon tycker att livet har öppnat sig. Hon är helt fri.

På hösten blir hon inlagd på en psykiatrisk avdelning. Hon får diagnosen bipolär sjukdom. Plötsligt består hennes liv av våldsamma svängningar mellan eufori och djupa depressioner, medicinrundor och läkarbesök.

"Jag skulle kunna vara USA:s president" är en precist berättad dokumentär om hur det är att tappa kontrollen över sig själv, om hur det är att hamna i psykiatrin och om hur man tar sig tillbaka till livet.

Idag bor Linda Boström Knausgård i Skåne. Hon har utgett flera böcker och blivit översatt till flera språk. Hennes senaste roman "Välkommen till Amerika" nominerades nu i år till Augustpriset.

Medverkar i programmet gör Linda Boström Knausgård, Ingrid Boström, Linda Zachrison, Karl Ove Knausgård, och som läkaren hör vi Magnus Lindman.

En dokumentär från 2006 i samarbete med Dramatiska Institutet.

En sommarkväll startar 21-åriga Klara bilen. I baksätet sitter två av hennes killkompisar med ett skarpladdat vapen. Snart kommer dom att råna två hotell. Vid en rutinkontroll stoppas de av polisen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Klara häktades hoppades hon på ett kort straff eftersom hon ”bara körde bilen”. Åklagaren yrkade på något annat och fängelsedomen skrevs till 6 år.

I första delen av serien Efter rånet: Häktad mötte vi Klara i säkerhetshäktet i Göteborg i väntan på domen. Nu är Klara dömd och reportern Anna Hammarén fortsätter att följa henne från fängelse till fotboja.

Anna Hammarén är frilansande Radio- och TV-journalist. Hon har gjort en lång rad prisade dokumentärer

2009 vann hon Pennskaftspriset för radiodokumentären Han var för bra för att vara sann...