P1 Dokumentär

Ibland spikade Kristins kille in henne i ett källarförråd, andra gånger försökte han kväva henne eller också så slog han bara. Hon är en av alla tusentals kvinnor som utsatts för hot och våld av en man som de har eller har haft en nära relation till. Under ett år har radiojournalisten Anna Hammarén följt Kristin från att hon hamnar på en kvinnojours skyddade boende, genom rättegångar och under sökandet efter en ny bostad.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dokumentären är en unik berättelse om makt, kontroll och trasiga relationer men också om livsglädje, kampvilja och längtan efter ett bättre liv.

Programmet, som vann Pennskaftspriset för Han var för bra för att vara sann är gjort av Anna Hammarén.

Anna är frilansande Radio- och TV-journalist, utbildad på Dramatiska Institutet. Hon har varit nominerad till Stora Radiopriset för ”Mamma vad skulle kunna hända här” och till Barncancerfondens journalistpris för "När Anna blev sjuk" som finns att lyssna på här nere.

Kvinnofridslinjen 020-50 50 50

Kvinnofridslinjen är en nationell stödtelefon för dig som utsatts för hot,våld eller sexuella övergrepp. Du som är anhörig eller vän är också välkommen att ringa till oss. Vi har tystnadsplikt och du kan välja att vara anonym.Vi har öppet dygnet runt, året om, och du ringer oss gratis oavsett var du bor. Ditt samtal syns inte på telefonräkningen.

Nora har blivit grovt våldtagen av polischef Göran Lindberg. Hon stålsätter sig för att möta honom i rätten, men bryter ihop efteråt. I den andra delen av dokumentärsviten hamnar Nora i psykiatrins vård. Hon försöker få hjälp med att träffa kvinnlig psykolog. Men överläkaren har andra planer.Den fyrfaldigt prisbelönta dokumentärsviten Den fastspända flickan har lett till en omfatande debatt om ungdomsvården och psykiatrin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Daniel Velasco: Så jobbade jag med "Den fastspända flickan"

Nora har varit tvångsomhändertagen för sitt självskadebeteende. 17 år gammal prostituerar hon sig, när hon är intagen på ett behandlingshem utan att personalen ingriper. En dag blir hon fastspänd och grovt våldtagen av en av sexköparna; polischefen Göran Lindberg.

– När vi började inspelningarna var våldtäktsmannen fortfarande på fri fot. Det blev en chock för oss när han plötsligt greps och vi fick reda på att det var den tidigare polischefen och så kallade feministen Göran Lindberg.

Den här historien, om vad som hände innan Lindberg greps, har inte kunnat berättas förrän nu, säger programmakaren Daniel Velasco.

Nora heter egentligen något annat.

Ekonomisk research: Jenny Inal.

I dokumentärseriens första del avslöjas vilka förödande konsekvenser ett vårdhem som inte fungerar får för en flicka med självskadebeteende och hur polis och åklagare lättvindigt lägger ner förundersökningar om sexbrott mot en ung flicka, trots att det finns bevis.

Dokumentären sänds i två delar och den första delen sändes den 24 november.

Daniel Velasco har jobbat på Sveriges Radio sedan 1999 och är sedan 2004 undersökande reporter på Ekot. Dokumentärserien om Nora har rönt stor uppmärksamhet och vunnit flera svenska och internationella priser bla, Prix Europa och Stora Radiopriset. Den var också nominerat till Stora Journalistpriset i kategorin Årets Berättare.

Nora har varit tvångsomhändertagen för sitt självskadebeteende. 17 år gammal prostituerar hon sig, när hon är intagen på ett behandlingshem utan att personalen ingriper. En dag blir hon fastspänd och grovt våldtagen av en av sexköparna; polischefen Göran Lindberg.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Daniel Velasco: Så jobbade jag med "Den fastspända flickan"

Efter våldtäkten hamnar Nora på sjukhus och avslöjar allt om prostitutionshärvan, våldtäktsmannen, kopplare och en rad sexköpare. Polisen inleder förundersökningar, men de läggs snabbt ner.

– När vi började inspelningarna var våldtäktsmannen fortfarande på fri fot. Det blev en chock för oss när han plötsligt greps och vi fick reda på att det var den tidigare polischefen och så kallade feministen Göran Lindberg. Den här historien, om vad som hände innan Lindberg greps, har inte kunnat berättas förrän nu, säger programmakaren Daniel Velasco.

I dokumentärseriens första del avslöjas vilka förödande konsekvenser ett vårdhem som inte fungerar får för en flicka med självskadebeteende och hur polis och åklagare lättvindigt lägger ner förundersökningar om sexbrott mot en ung flicka, trots att det finns bevis.

Nora heter egentligen något annat.

Dokumentären sänds i två delar och den andra delen sänds den 1 december, 15:03 i P1.

Daniel Velasco har jobbat på Sveriges Radio sedan 1999 och är sedan 2004 undersökande reporter på Ekot.

Dokumentärserien om Nora har rönt stor uppmärksamhet och vunnit flera svenska och internationella priser bla, Prix Europa och Stora Radiopriset. Den är också nominerat till Stora Journalistpriset i kategorin Årets Berättare.

Lämna gärna en kommentar:
Har du tankar eller erfarenheter av samhällets vård av unga med självskadeproblematik?

När Sîlan är fyra år flyr hon från Kurdistan. Hennes mamma håller henne i handen genom taggtråd, över bomullsfält och minerade åkrar. Nu är hon är 34 och reser tillbaka i flyktens fotspår. Den här gången är hennes egen dotter med.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sommaren 1982 hämtar en minibuss upp Sîlan, hennes mamma och lillebror i Diyarbakir i sydöstra Turkiet. Dom är flera familjer som ska fly över den syriska gränsen. Det är becksvart när smugglarna leder vägen över de minerade fälten. Kläderna fastnar i taggtråden och när en liten flicka börjar gråta blir familjerna upptäckta. Gränspolisen skjuter och kulorna regnar över Sîlan och hennes mamma. De klarar sig och tar sig några månader till Sverige. Där i en tvåa i Uppsala börjar ett nytt liv.

"Flykten har blivit min kompass i vardagen," säger Sîlan Diljen som föddes in i den kurdiska kampen. Hur mycket av den kampen och flyktberättelsen ska hon berätta för sin dotter när dom nu tillsammans reser tillbaka i flyktens fotspår?

Här kan du hitta mer om #minflykt

För några veckor sedan slutade jag på Sveriges Radio efter 43 år. I nästan lika många år har jag lyssnat till och gjort dokumentärer om andra. Själv har jag hållit mig i bakgrunden och lyssnat, en metod som passat mig jättebra. Varför jag själv inte synts mycket har jag inte tänkt närmare på. Inte förrän nu.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är min äldsta dotter Emily som konfronterar mig. ”Jag vet ingenting om dig”, säger hon.
Det gör mig svarslös. ”Hur menar du då?", frågar jag svävande.
”Du berättar ingenting om ditt liv” fortsätter hon. ”Och frågar man får man ändå inte veta.”
Själv förstår jag ingenting. Varför tycker hon inte att jag berättar något om mitt liv? Vad är det hon ser som jag inte visar?

På senare år har jag ofta fått frågan om jag inte någon gång skulle vilja göra program om mig själv, en tanke som aldrig fallit mig in. Men Emily ställer frågan på sin spets.

”Det är som om du håller tillbaka, som om du har något hemlighetsfullt omkring dig”, säger hon.

Samtidigt som jag värjer mig anar jag att det ligger något i vad hon säger. Därför funderar jag ett varv till. Sedan bestämmer jag mig för att försöka göra något åt saken.

Så blev det ett program om mig till slut.

Ingvor avslutar sitt liv i Schweiz. Erkki är kvar hemma. Men efter tre år bestämmer han sig för att göra som sin fru. Han vill avsluta medan han fortfarande har ork att genomföra resan. Risken är att han annars hamnar i respirator och blir liggande som ett vårdpaket.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I juni i år följer reportern Alexandra Svedberg med på resan till självmordsorganisationen i Schweiz. Erkki Kiala är i betydligt sämre skick än för ett par år sedan, nu är han i stort sett orörlig, och med ständig syrgas inkopplad via näsan.
– Det var inte Gud som höll mig tillbaka. Den Gud jag tror på är förlåtande och älskande och vill inte att jag ska lida, såklart. Nu äntligen har jag kommit fram till att jag själv har hållit mig tillbaka, ingen annan, säger han.

Med på resan i juni 2013 är Ingvors systerdotter Camilla Kranzén, och tre vänner som är före detta personliga assistenter.

Det här är den andra och sista delen i "Sista resan – om assisterat självmord". Den första delen sändes 27 oktober och finns att lyssna på nedanför.

Vår fråga den här veckan var: Lider du själv av en allvarlig kronisk sjukdom, hur har du valt att hantera det?

Läs de kommentarer ni skrev.

Erkki och Ingvor var livskamrater med en speciell plan. De bodde i ett litet rött hus i Vålberg utanför Karlstad. De tänkte dö tillsammans. Men det blev inte så. Sommaren 2010 kände han sig inte färdig med livet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ingvor lämnade huset en söndagmorgon för att ta sig till en självmordsorganisation i Schweiz som skulle hjälpa henne att avsluta livet.
– Jag satte mig på rampen och vinkade farväl till Ingvor i färdtjänsten. Jag kände mig som fem år, jag var så liten, så liten. Jag var så övergiven så jag tänkte; jag går i bitar. När det väl var ett faktum var det nästan ofattbart, berättar Erkki

Det var 1985 på rehab-anläggningen Vintersol på Teneriffa som Ingvor satte sig i Erkkis knä under en fest, och trots att de bara känt varandra några dagar viskade hon i hans öra: – Vi ska gifta oss du och jag, hemma i vår trädgård.

Paret levde med sina respektive sjukdomar. Ingvor hade MS och Erkki hade progressiv muskeldystrofi. När de såg en tv-dokumentär om en man som åkte till Dignitas i Schweiz för assisterat självmord blev de genast medlemmar, övertygade om att det var ett värdigt sätt att dö på, istället för att vänta ut sjukdomarna, som sakta men säkert skulle bryta ner dem båda på olika sätt.

Sista resan är en dokumentär av Alexandra Svedberg. Den sänds i två delar. Del 2 sänds den 3 november 15:03.

Vår fråga den här veckan: Har du själv erfarenhet av att vara närstående till en svårt sjuk person som inte längre vill leva? Skriv och berätta i fältet nedanför.

I en COOP-butik i norra Stockholm moppar Jelena golven. Hon går upp 5 på morgonen för att hinna till jobbet i tid. Sju dagar i veckan. I början går allt bra men en dag får hon inte längre någon lön.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jelena går till Fackligt Center för Papperslösa. Där möter hon Bengt, som i vanliga fall jobbar med lönetvister på fackförbundet Fastighets. Han bestämmer sig för att försöka hjälpa Jelena.
Jelena kommer från Samarkand i Uzbekistan. Hon har flytt från misshandel och förföljelse från myndigheterna där och hon har flytt från en man som ville att hon skulle bli martyr. Papperslös i Sverige med ett spädbarn tog hon de jobb hon kunde få. Jelena hamnade i städbranschen och där är hon kvar.

Slavarna som städar Sverige handlar om ett nätverk som städar Sverige utan rättigheter. De städar i skolor, på dagis, i kontor, i lägenheter och villor. Det handlar om Jelena och om hennes vänner, om kvinnorna som hjälper varandra i ett samhälle som inte finns där för dem.

Dokumentären sändes för första gången i maj 2012 och blev nominerad till Ikarospriset i kategorin Årets granskare.

Ett program av Rosa Fernandez.

Har du, likt Jelena, också jobbat utan rättigheter i Sverige? Skriv och berätta i svarsfältet härnere.

Hur kom det sig att en liten teckning på en hembygdsgård i värmlandskogarna kunde få så oväntade och stora konsekvenser – att en ensam amerikansk kvinna kunde bli indragen i planeringen av ett mord på en svensk medborgare?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I USA sitter en ensam arbetslös amerikansk kvinna i den lilla staden Pennsburg. Hon lever ett parallelliv på internet. Som Jihad Jane, en konverterad muslim. Hon får kontakt med en man i sydöstra Asien. Han ger henne ett uppdrag. Att döda Lars Vilks.

Martin Johnson har rest i Jihad Janes fotspår: till USA och pojkvännen som blev lurad och vidare till Irland där komplotten fick ett dramatiskt slut. I programmet medverkar bland andra Lars Vilks och kulturredaktören Mats Dahlberg på Nya Wermlands-tidningen. Programmet gjordes i samarbete med Ciaran Cassidy, irländsk radioproducent och Andy Mills, amerikansk frilansjournalist.

Jihad Jane och rondellhunden sändes första gången 2012. Sen dess har Ali Charaf Damache fått ett fängelsestraff i Irland. USA har begärt att få honom utlämnad. Jihad Jane och Jamie Pauline Ramirez sitter fortfarande häktade i USA. Domen mot Jihad Jand skulle ha kommit den 8 oktober men beskedet har flyttats fram. Något nytt datum är ännu inte bestämt.

Lars Vilks säger i programmet att allt som hänt efter att han ritade rondellhundarna, som den här dokumentären, är hans konstverk. Hur ser du på det? Skriv och berätta i fältet härnere.