Prata Flytande Svenska!

Minipodd: Fyra Former av Substantiv/A1

Learn Swedish Podcast, Opettele ruotsia -podcast, Podcast per imparare lo svedese, Podcast para aprender sueco, Подкаст для изучения шведского, 学习瑞典语播客, Podcast do nauki szwedzkiego, Πόντκαστ για να μάθετε Σουηδικά, İsveççe Öğrenme Podcast'ı, स्वीडिश सीखने का पॉडकास्ट, พอดแคสต์เรียนภาษาสวีเดน, Schwedisch lernen Podcast, Podcast pour apprendre le suédois, Podcast Belajar Bahasa Swedia, Podcast pro učení švédštiny.    

Svenska språklektioner-Swedish language lessons. Lär dig svenska. Learn Swedish. 

Välkommen till min minipodd för dig som lär dig svenska, både för dig som är språkelev i utlandet och för dig som studerar svenska i Sverige.

Den här minipodden handlar om de fyra formerna av substantiv. 

Substantiv betyder ‘noun’ på engelska. Substantiven kommer i fyra former. 

Man kan säga att ett substantiv är en av ordklasserna, one part of speech. 

De är ord för saker, platser, personer, djur eller mer abstrakta saker som till exempel känslor och aktiviteter, ord som vi kan kalla begrepp. 

Du kan lära dig alla formerna i nybörjarklassen, the new beginner class, när du tar A1 svenska. 

Det finns 2 substantivformer med ord i singular, vilket betyder en eller ett av någonting. Och det finns 2 former i plural-flertal, precis som i engelskan.

Den första formen heter singular obestämd form - singular undetermined form. Det betyder att om vi säger ‘en boll’ är det vilken boll som helst. Ingen specifik eller speciell boll, not a specific or special ball. 

Här är andra exempel: ‘En skola’, ‘Ett hus’. ‘En buss’. ‘Ett äpple’. Det finns bara 2 artiklar i svenskan, EN och ETT, inte exakt som A eller AN för här gäller andra regler, not precisely like A or AN because different rules apply.  

EN är lite vanligare än ETT. 

Sedan kan vi lära oss vad det engelska ordet THE är på svenska. Det finns i slutet på substantivet, med en eller två extra bokstäver. ‘The school', 'SKOLAN'. ‘The house’. ‘HUSET’.  Lägg till, add, -ET eller -T till substantiven som har artikeln ETT. Lägg till N eller EN till substantiven som har artikeln EN. 

Nu har du den andra formen av substantiv, vilket heter ‘singular bestämd form’-singular determined form. ‘Bussen’. ‘Äpplet’. Om ordet slutar på vokal, lägg bara till N ellet T. Om ordet slutar på konsonant, lägg till EN eller ETT. ‘En buss, bussen. A bus. The bus.’ ‘Ett äpple. Äpplet. An apple, the apple.’ 

Vi har 2 former till av substantiv att prata om. Båda är plural.

Nummer tre, plural obestämd form. Oj, oj, oj, här blir det lite komplicerat. På engelska har vi ändelsen -S, the ending -S, och en del ord har samma ändelse, så två grupper på engelska. Men på svenska har vi fem olika ändelser; fem alternativ. 

Jag tycker vi kan försöka memorera dem. 

Grupp ett - ord som slutar med -A i singular slutar med -OR i plural. ‘Paprika’, ‘paprikor’. ‘Anka’, ‘ankor’. 

Grupp två och tre- ord som slutar med konsonant i singular kan sluta med -ER eller -AR i plural. I början får du kanske gissa vilka ord som blir 'ER' eller -AR. ‘En mandarin’. Två mandariner. ‘En buss’. ‘Två bussar’.

Grupp fyra - ord som slutar med vokal i singular som inte är -A, har ändelsen -N i plural. Till exempel, ‘Ett äpple’, ‘Två äpplen’. ‘Ett frimärke’, ‘två frimärken’. 

Grupp fem, här är orden likadana i singular och flertal, till exempel ‘ett päron’. ‘Två päron’. 

Det finns undantag, exceptions. Men de flesta substantiven följer det här systemet. Ett undantag är, tex, ‘en bok, två böcker’, där vokalen ändras, changes, from O till Ö, och en extra konsonant läggs till. 

Sist av allt har vi den fjärde gruppen av substantiv. Orden här är i plural och bestämda. Normalt så lägger vi till ändelsen -NA. ‘Bussarna’. ‘Äpplena’. 

Det var allt! Alla fyra formerna! 

Nu kan vi försöka säga de orden vi använt i de fyra formerna av substantiv.

Minipodd: Jo/B1

Learn Swedish Podcast, Opettele ruotsia -podcast, Podcast per imparare lo svedese, Podcast para aprender sueco, Подкаст для изучения шведского, 学习瑞典语播客, Podcast do nauki szwedzkiego, Πόντκαστ για να μάθετε Σουηδικά, İsveççe Öğrenme Podcast'ı, स्वीडिश सीखने का पॉडकास्ट, พอดแคสต์เรียนภาษาสวีเดน, Schwedisch lernen Podcast, Podcast pour apprendre le suédois, Podcast Belajar Bahasa Swedia, Podcast pro učení švédštiny.    

Välkommen till min minipodd för dig som lär dig svenska, både för dig som är språkelev i utlandet och för dig som studerar svenska i Sverige.

Den här minipodden handlar om ordet JO. JO är ett enkelt och kort ord. J-O. Ändå ett av de svåraste och klurigaste orden att förstå för den som lär sig svenska. 

Det finns hundratals sätt som ‘jo’ har använts på i svenskan. ‘Jo’ betyder lite som ja, men inte alltid riktigt.  

Här kan vi testa ‘jo’ lite grann för att reda ut mystiken runt ordet. 

Först och främst, ‘jo’ fungerar ibland som ett defensivt ord som svar på en nekande fråga eller en lite provocerande fråga.

Har du inte städat huset idag som du lovade?

Jo, det har jag gjort. Jag städade i morse. Såg du inte det? 

Har du inte sett den filmen?

Jo, jag har sett den. 

Och JO används också för att tänka efter, pausa, och sedan ge klarhet.

Är Sverige ett bra land? 

Jo, Sverige är ett mycket bra land men det finns en del problem med ekonomin just nu. 

Här kan man dra ut på jo: joooo.

. 

Man kan säga jo med en massa olika tonlägen för att få fram nyanser.

Till exempel glatt och positivt som i ,   

Jag fick ett bra betyg i svenska.

Jo, men vad bra! Grattis! 

Eller ett tvekande ja och med utdraget uttal som i:

Har Sverige bra ekonomi?

Jo, det tror jag nog.

Eller skarpare och försvarande som när man säger jo defensivt som i: 

Du slösar alltid bort din lön. Vet du inte hur man sparar pengar?

Jo, det vet jag. Jag sparar alltid pengar. 

Jo används också för att visa inlevelse, eftertänksamhet och att man håller med någon som man pratar med, på sätt och vis som en bekräftelse.

Sverige har så många problem med kriminella på sistone.

Jo, det är sant. 

Sen kan man säga ‘jo, jo’ eller trippel, jo: jo, jo, jo. 

Satte du in pengar på mitt konto som du sa du skulle göra?

Jo, jo, pengarna är där.

AIK spelade så dåligt igår.  

Jo, jo, jo, jag såg det. De är alltid usla i början av säsongen. 

Nu kan du själv experimentera lite med att använda 'jo' och nästa gång du hör det här mystiska ordet ‘jo’ kan du försöka lista ut på vilket sätt det används.

Lycka till med svenskan. Har du frågor så finns jag på Italki. 

Språklektioner med en lärare en och en tycker jag är klart bästa sättet att träna upp svenskan. 

Vi ses snart igen!! 

Komma till ett nytt land: Gringo i Brasilien/B2

Hej och hjärtligt välkommen till min podd för dig som lär dig svenska. 

Learn Swedish Podcast, Opettele ruotsia -podcast, Podcast per imparare lo svedese, Podcast para aprender sueco, Подкаст для изучения шведского, 学习瑞典语播客, Podcast do nauki szwedzkiego, Πόντκαστ για να μάθετε Σουηδικά, İsveççe Öğrenme Podcast'ı, स्वीडिश सीखने का पॉडकास्ट, พอดแคสต์เรียนภาษาสวีเดน, Schwedisch lernen Podcast, Podcast pour apprendre le suédois, Podcast Belajar Bahasa Swedia, Podcast pro učení švédštiny. 

Att komma till ett nytt land: Gringon i Brasilien

Det här är berättelsen om mitt första år i Brasilien. Jag älskar Brasilien och trivs bra där. Men med glimten i ögat och ett leende på läpparna blickar jag tillbaka till en spännande tid och på sätt och vis en ganska rolig sådan. Och i all ärlighet, oj oj. lätt var det inte och tårarna rann ner för att flyga bort med den starka vinden från havet.

Vinden tog tårarna med sig men inte mina problem. Så länge jag hade humorn i situationen gick det i alla fall mestadels bra till slut. Det är ju så, kommer man till ett nytt land så får man kämpa. Ingen dans på rosor exakt.

Jag vet att många av er som lyssnar här har kommit till ett nytt land. Hur är det för dig i det nya landet? Har allt varit en dans på rosor?

Ni andra som är på väg till ett nytt land, luta er tillbaka bekvämt i stolen och ta det här poddavsnittet lite humoristiskt. Och tänk på att allt blir lättare ju mer man kan det nya språket.

Jag var gringon som flyttade till Brasilien och jag kände mig lite som Kalle Anka i Sveriges största serietidning.

Du kanske redan vet om Kalle Anka som alltid hoppas på det bästa med pengar, lycka och kärlek men allt går på något sätt snett.

Sedan glömmer Kalle Anka det dåliga och till sist hoppas han igen och satsar hårt för framgång, om och om igen. Kalle har alltid otur men studsar tillbaka som om han precis glömt allt det värsta som hände. Samma med mig och Brasilien.

Innan jag åkte till nordöstra Brasilien var allt inte längre som vanligt hemma i New York City. Min dotter hade gått ut skolan och min mamma hade dött veckan efter hon hade tagit covidvaccinet. Matpriserna steg plötsligt skyhögt och jag klarade inte hyran längre. Det var dags att resa. Att ta en liten sväng utomlands.

Jag slängde eller gav bort allt jag hade i New York, lämnade mitt fina jobb och sa upp min underbara lägenhet. Jag drog med bestämd blick till flygplatsen bärande en ryggsäck, en resväska i ena armen och min kära hund över axeln.

Det hela började med att mitt favoritflygbolag Jetblue, som jag alltid gillat, fick första flyget hela sex timmar försenat, så helt slut kom jag och hunden fram till Fort Lauderdale alldeles för sent och missade därmed olyckligt nog anslutningsflyget till Brasilien med det andra bolag som hette Azul. Det var sent på kvällen och jag tuggade ivrigt på ett tuggummi för att hålla mig vaken.

Efter en timme eller så i tröttsamma köer fick jag reda på att nästa plan gick om, hmmm, om tre dagar. Om tre dagar? Det kunde inte vara sant. Jag höll på att sätta tuggummit i halsen.

Jetblue satte upp mig på hotell och jag tog in på ett hotellrum i stan och ringde mitt i natten för att boka en svindyr 1000 dollars plus enkelbiljett från Miami nästa dag till Brasilien. Redan nu hade jag gjort av med halva reskassan på nya flygbiljetten och Jetblue gav inga pengar i retur för de var partners men inte riktigt riktigt partners med brasilianska flygbolaget. Bara ett slags samarbetspartners.

Minipodd: Tre Verbformer PRESENS, INFINITIV, PRETERITUM/A2

Learn Swedish Podcast, Opettele ruotsia -podcast, Podcast per imparare lo svedese, Podcast para aprender sueco, Подкаст для изучения шведского, 学习瑞典语播客, Podcast do nauki szwedzkiego, Πόντκαστ για να μάθετε Σουηδικά, İsveççe Öğrenme Podcast'ı, स्वीडिश सीखने का पॉडकास्ट, พอดแคสต์เรียนภาษาสวีเดน, Schwedisch lernen Podcast, Podcast pour apprendre le suédois, Podcast Belajar Bahasa Swedia, Podcast pro učení švédštiny.    

Ruotsin verbit aloittelijoille, Schwedische Verben für Anfänger, İsveç fiilleri yeni başlayanlar için, Шведские глаголы для начинающих, Szwedzkie czasowniki dla początkujących, Verbes suédois pour débutants, Swedish verbs for beginners, Verbos suecos para principiantes, Verbi svedesi per principianti, Verbos suecos para iniciantes, स्वीडिश क्रियाएँ शुरुआती लोगों के लिए, 瑞典初学者动词, Шведські дієслова для початківців

Hejsan! Välkommen! Här är podden för dig som lär dig svenska, både för dig som är språkelev i utlandet och för dig som studerar svenska som andraspråk i Sverige.

Den här minipodden handlar om de tre verbformerna presens, infinitiv och preteritum.

Som vi vet, verben driver på språket. Med de rätta verben kan du beskriva mer precist vad du vill säga. Med bara tre verbformer kan du säga mycket. 

Lär dig att berätta elegant om vad som händer, hänt och ska hända genom att lära dig mer om presens, infinitiv och preteritum. De guidar dig mot bra svenska ända upp till B2 nivå.

Först av allt, ‘presens verb' handlar om att prata om nutiden, vad som händer precis nu. De slutar oftast på -R och ibland på -S.

Läser, spelar, pratar, tränar, säger, lyssnar, trivs, ses är några exempel.

Infinitiv är emellertid på sätt och vis grundformen, om det finns ett sådant begrepp. Att spela, träna, prata, och att läsa. Infinitiven slutar på A eller annan vokal som O, E eller Å.

Hjälpverb plus infinitiv som design har man när man önskar prata om framtiden. Det finns ungefär 30 hjälpverb i svenskan. SKA är det vanligaste. Jag ska läsa ikväll, jag vill läsa en bok ikväll, jag måste läsa en bok ikväll. 

Till sist har vi preteritum. Den formen används för att konstruera dåtidsfraser. När man pratar om vad som hänt vid en specifik tidpunkt förr i tiden behövs preteritum.

Precis som i engelskan har svenskan regelbundna och oregelbundna verb. Det finns ett par regelbundna ändelser i preteritum som -DE i pratade och -TE i läste. Och det finns ganska många oregelbundna ändelser som till exempel i orden SKRIV som blir SKREV i preteritum , och ÄR som blir VAR.

Verben i preteritum, speciellt de oregelbundna, kan studeras en och en eller studeras genom verbens fem grupper där det finns mönster för att bättre kunna förstå verben.

Nästa steg mot flytande svenska när det gäller verb kan vara att bemästra supinum och imperativ, och att fortsätta lära sig så många oregelbundna verb som möjligt; och även att behärska åtminstone 10 till 15 hjälpverb mm.

Det finns ju kanske runt 20000 svenska verb så försök att lära dig nya verb varje dag.

Men börja gärna med att förstå de här tre viktiga formerna. Först presens, sedan infinitiv och efter det preteritum. Då kan du prata med stil och flyt om igår, idag och imorgon.

Lyssna gärna på flera av mina poddar och du kan hjälpa mig att skapa fler poddar genom att prenumerera på Spotify.

Vi hörs snart igen. På återseende.

Minipodd: Många-Mycket/A2

Learn Swedish Podcast, Opettele ruotsia -podcast, Podcast per imparare lo svedese, Podcast para aprender sueco, Подкаст для изучения шведского, 学习瑞典语播客, Podcast do nauki szwedzkiego, Πόντκαστ για να μάθετε Σουηδικά, İsveççe Öğrenme Podcast'ı, स्वीडिश सीखने का पॉडकास्ट, พอดแคสต์เรียนภาษาสวีเดน, Schwedisch lernen Podcast, Podcast pour apprendre le suédois, Podcast Belajar Bahasa Swedia, Podcast pro učení švédštiny.    

Välkommen till min minipodd för dig som lär dig svenska, både för dig som är språkelev i utlandet och för dig som studerar svenska i Sverige.

Den här minipodden handlar om Många och Mycket. 

Det är lätt att blanda ihop de här två orden. Nu ska vi lära oss skillnaden mellan de två, en i taget. 

Vi kan börja med ordet Många som är som engelskans MANY. Säg MÅNGA när du kan räkna personerna eller objekten. 

Många bilar-many cars, många människor, många problem, många resor, många maträtter, många regndroppar.

Däremot är MYCKET som A LOT OF på engelska.

Säg mycket när du inte kan räkna.

Mycket trafik-a lot of traffic, mycket folk, mycket resande, mycket mat, mycket regn.

Men tänk på att 'mycket' betyder också 'very'.

Mycket problematiskt-very problematic, mycket bra, mycket lätt, mycket vackert, mycket intressant. 

Vi kan också prata om motsatsen såklart. FÅ, i det här sammanhanget betyder FEW. 

Jag ser få människor ute på stan-I see few people out in the city. Det finns få bilar på vägen. Det finns få resor kvar till Ibiza. 

LITE betyder A LITTLE or LITE GRANN - A LITTLE BIT. Det finns bara lite trafik på vägen-there is only a little traffic on the road. Det är lite folk på hockeymatchen. Det regnade bara lite imorse, eller, Det regnade bara lite grann i morse. 

Lyssna gärna på flera av mina poddar och du kan hjälpa mig att skapa nya poddar genom att prenumerera på Spotify.

Vi hörs snart igen. På återseende.

Minipodd: Prepositionen PÅ/A2

Learn Swedish Podcast, Opettele ruotsia -podcast, Podcast per imparare lo svedese, Podcast para aprender sueco, Подкаст для изучения шведского, 学习瑞典语播客, Podcast do nauki szwedzkiego, Πόντκαστ για να μάθετε Σουηδικά, İsveççe Öğrenme Podcast'ı, स्वीडिश सीखने का पॉडकास्ट, พอดแคสต์เรียนภาษาสวีเดน, Schwedisch lernen Podcast, Podcast pour apprendre le suédois, Podcast Belajar Bahasa Swedia, Podcast pro učení švédštiny.    

Ruotsin prepositio PÅ, Die schwedische Präposition PÅ, İsveççe edat PÅ, Шведский предлог PÅ, Szwedzki przyimek PÅ, La préposition suédoise PÅ, The Swedish preposition PÅ, La preposición sueca PÅ, La preposizione svedese PÅ, A preposição sueca PÅ, स्वीडिश पूर्वसर्ग PÅ, 瑞典介词 PÅ, คำบุพบทสวีเดน PÅ, حرف الجر السويدي PÅ, Шведський прийменник PÅ

Välkommen till min podd för dig som lär dig svenska, både för dig som är språkelev i utlandet och för dig som studerar svenska i Sverige.

Nu ska vi prata om prepositionen PÅ. 

Den är inte alltid lätt att använda på ett korrekt sätt. På betyder en hel del. 

Engelskans IN, AT och ON kan betyda PÅ men har också andra svenska prepositioner som I eller OM. 

Så, nu tar vi ett djupt andetag och går igenom den här prepositionen steg för steg. PÅ är en vanlig och frekvent preposition.

Först och främst, PÅ finns i två olika tidsuttryck som IN och ON. När vi säger tidpunkter på dagen: På eftermiddagen /in the afternoon. På natten. At night, Och när vi pratar om dagar: På tisdag/on Tuesday.

PÅ finns när vi pratar om platser, likt engelskans AT. På restaurangen. At the restaurant. På jobbet. At work. På universitetet. At the university. På konserten. At the concert. På bion. At the movie theater. På matchen. At the game. På utställningen. At the exhibition. På konferensen. At the conference. På landet. At the countryside.

Alla platser är däremot inte PÅ. Till exempel i kyrkan (in the church), i skolan (in the school).

Och sen har vi PÅ som engelskans ON. På flyget. On the plane. På bussen. On the bus. På bordet. On the table. På tallriken. On the plate. På golvet. On the floor. På sängen. On the bed. På en ö. On an island. På kartan. On a map. 

Här är andra exempel med PÅ. Till exempel: På svenska. In Swedish. På riktigt. For real. På nytt. Again. Jag är på väg hem. I am on my way home. På tal om. Speaking of. På sätt och vis. In a sense. 

Lyssna gärna på flera av mina poddar. Du kan också hjälpa mig att skapa fler poddar genom att subscribe/prenumerera på Spotify.

Vi hörs snart igen. På återseende. 

TEMA SENTIMENTAL: Jag Saknar Amerika/C1       

Hej och välkommen till min podd för dig som lär dig svenska. 

Learn Swedish Podcast, Opettele ruotsia -podcast, Podcast per imparare lo svedese, Podcast para aprender sueco, Подкаст для изучения шведского, 学习瑞典语播客, Podcast do nauki szwedzkiego, Πόντκαστ για να μάθετε Σουηδικά, İsveççe Öğrenme Podcast'ı, स्वीडिश सीखने का पॉडकास्ट, พอดแคสต์เรียนภาษาสวีเดน, Schwedisch lernen Podcast, Podcast pour apprendre le suédois, Podcast Belajar Bahasa Swedia, Podcast pro učení švédštiny.    

Jag saknar min tid på andra sidan Atlanten. Där stannade jag länge. Först av allt längtar jag tillbaka till den där känslan av frihet och självständighet som jag letat efter  och som fanns att hitta i Oklahoma. Här var det coolt att vara ensam och oberoende. Ensam var stark. 

Jag måste inleda med att berätta om den här upplevelsen från min första tid i Amerika. En man eller kvinna körde dagdrömmande och långsamt i en pick-up truck i vänsterfilen på motorvägen, spelandes countrymusik omedveten om omgivningen, men faktiskt blev ingen irriterad över att behöva passera i fel fil. Alla hade så mycket tålamod. 

I Oklahoma, samtidigt som ensam var okej, så stöttade kollektivet. Hade man dålig ekonomi gick kyrkan eller grannar in med mat och pengar. Jag vet inte hur många amerikanska familjer som bjöd in mig på Thanksgiving, högtiden som ju inte ens finns i Sverige. Människorna var i allmänhet öppenhjärtiga, raka och lugna. Speciellt kyrkomedlemmarna visade omtanke. 

Jag gick på en unik skola med många genuint trevliga studenter där det fanns drömmar, religion, ande, själ och framtidshopp, inte bara fokus på nuet och eviga spritfester som på en del statliga skolor. För mig kändes Oklahoma som USA:s hjärta. Där kände jag mig trygg, modig, manlig och fullbordad.

Om Oklahoma var USA:s hjärta så var Hawaii dess skönhet. Här älskade jag att springa på eftermiddagen under den vackra regnbågen. Vädret var underbart med lagom varmt klimat. Här hade jag mitt äktenskap på absolut topp och även min bästa löparkompis. Hawaii var en dröm i uppfyllelse även om jag kämpade så hårt med att få upp ekonomin att jag gick i sömnen efter alla långa skift på posten innan och under julen. När det var dags att flytta ville jag inte lämna ön. Honolulu var relativt lugn för att vara en storstad. En storstad utan för mycket bilar som bjöd på både havsstränder och vacker, tropisk natur. Jag saknar Hawaii ganska ofta och drömmer om att bo där igen. USA kan vara stolta över den ögruppen.

Motstridigt flyttade jag till New York City. Mitt första år var fruktansvärt. Jag hamnade i den tuffaste skolan i det tuffaste ghettot. Allt var nattsvart. Vad tänkte jag egentligen? Vid ett första intryck är New York City fult, smutsigt, gammalt och slitet, kaotiskt, stressigt, farligt, övervärderat och med oartiga människor, men det andra intrycket är helt annat. 

New York-borna är faktiskt enormt ärliga och hjälpsamma utan ett uns av fejkat beteende. Man kan lita på dem. Och jag tog tunnelbanan och pendeltåget dag och natt med en trygg känsla. Visst hände det saker, visst blev jag rånad också. Men så mycket som jag gick och sprang gatorna upp och ner hade jag få problem och såg nästan ingen brottslighet innan pandemin började, då allt möjligt folk plötsligt snattade i affärerna mitt framför ögonen. 

Jag saknar hur bekvämt New York var, hur vältränade de flesta är från att gå i trapporna på tunnelbanestationerna, den eleganta tågstationen Grand Central dit jag åkte dagligen och aldrig tröttnade på. Jag saknar en-dollar-pizzan som fanns överallt och fyra bananer för en dollar. 

Jag saknar jobbet, eleverna och personalen på katolska skolorna, och jag saknar kvaliteten i stan. Bästa läkaren, bästa tandläkaren, bästa klädaffärerna, bästa tatueraren, bästa lönen, bästa jobben, bästa frisören, och även bästa flygterminalen – JetBlues terminal på JFK som till och med hade ett rastställe för min hund på taket där vi satt i väntan på flyget.    

...

Minipodd: Swedish Pronunciation/A1 

Hej och välkommen till min podd för dig som lär dig svenska. 

Learn Swedish Podcast, Opettele ruotsia -podcast, Podcast per imparare lo svedese, Podcast para aprender sueco, Подкаст для изучения шведского, 学习瑞典语播客, Podcast do nauki szwedzkiego, Πόντκαστ για να μάθετε Σουηδικά, İsveççe Öğrenme Podcast'ı, स्वीडिश सीखने का पॉडकास्ट, พอดแคสต์เรียนภาษาสวีเดน, Schwedisch lernen Podcast, Podcast pour apprendre le suédois, Podcast Belajar Bahasa Swedia, Podcast pro učení švédštiny.    

Ruotsin ääntämisvinkit, Schwedische Aussprachetipps, İsveççe telaffuz ipuçları, Советы по шведскому произношению, Wskazówki dotyczące szwedzkiej wymowy, Conseils de prononciation suédoise, Swedish Pronunciation Tips, Consejos de pronunciación en sueco, Consigli di pronuncia svedese, Dicas de pronúncia sueca, स्वीडिश उच्चारण युक्तियाँ, 瑞典语发音技巧, เคล็ดลับการออกเสียงภาษาสวีเดน, نصائح النطق السويدية, Поради з шведської вимови

Lär dig snabbt att uttala svenska. 

This minipodcast is about Swedish pronunciation. I den här minipodden ska vi prata om uttal. It will be in Swedish first and then in English. 

Följ de här små tipsen så att du kan komma igång och läsa och prata svenska med bra uttal från första början. På bara två minuter kan du bli bättre på att uttala svenska. Det finns så klart många undantag och en massa andra uttalsregler, men de här tipsen kan användas för många ord. 

Tre Tips för Uttal: 

1. Om det finns en dubbelkonsonant i mitten av ordet, uttala den lång och separera orden i två ljuddelar Sitta SITT…ta, Vatten vaTT- ten, Tänka TÄNN….kaa

2. Men, om det inte finns en dubbelkonsonant, uttala då ofta första vokalen lång. Tala ‘TAAALA’, lärare LÄÄÄRARE.

3. Om ordet har franskt eller latinskt ursprung, blir betoningen ibland på sista stavelsen; till exempel, ekonomi EKONOMIIII, biologi BIOLOGIII, advokat ADVOKAAAT. 

Learn quickly to pronounce Swedish. These three tips make a difference when you start speaking Swedish and get you going on the right track with pronunciation. 

Three Tips for Swedish Pronunciation: 

1.  If there is a double consonant, stress the double consonant and separate the words into two soundparts for pronunciation. papper paPP…Per, kaffe kaFFF…fe

1. But, if there is no double consonant, often you will pronounce the first vowel long. You drag out the sound of that vowel. For example, the word speak- tala TAAALA. Here is another example,  the word travel-resa REEEESA

1. If the word is of possibly French or sometimes Latin origin, the stress may be on the last syllable. Ekonomi EKONOMIIII

Glöm inte att lyssna på flera av mina poddar på Spotify, Apple Music, Amazon, Audible, Castbox eller Patreon med mera. 

Please subscribe to my spotify account. 

Vi hörs! 

Svenskt uttal, Swedish pronunciation, Pronunciación sueca, Pronúncia sueca, Prononciation suédoise, Schwedische Aussprache, Pronuncia svedese, Zweedse uitspraak, Шведское произношение, 瑞典语发音, スウェーデン語の発音, 스웨덴어 발음, النطق السويدي, स्वीडिश उच्चारण, İsveççe telaffuzu, Wymowa szwedzka, Σουηδική προφορά, การออกเสียงภาษาสวีเดน, Ruotsin ääntäminen, Švédská výslovnost.

Dramatik och Känslor i Skvaller, Gnäll och Hälsningar

Hej och välkommen till min podd för dig som lär dig svenska. Idag ska vi prata om tre situationer som har dramatik och känslor. 

Learn Swedish Podcast, Opettele ruotsia -podcast, Podcast per imparare lo svedese, Podcast para aprender sueco, Подкаст для изучения шведского, 学习瑞典语播客, Podcast do nauki szwedzkiego, Πόντκαστ για να μάθετε Σουηδικά, İsveççe Öğrenme Podcast'ı, स्वीडिश सीखने का पॉडकास्ट, พอดแคสต์เรียนภาษาสวีเดน, Schwedisch lernen Podcast, Podcast pour apprendre le suédois, Podcast Belajar Bahasa Swedia, Podcast pro učení švédštiny.

Estimated Learning Level: B2

Är svenskarna alltid blyga och stela? Nej, inte alls. Jag tycker att svenskarna generellt sett inte är så blyga, reserverade, försiktiga och lugna som de först verkar vara. Här kommer tre situationer där svenskar pratar passionerat med mer dramatik och känslor än vanligt.  

Först av allt kan vi prata om när svenskar hälsar på varandra. Hälsningar kan vara korta och ofta är det bara ett kort 'Godmorgon' eller 'Hej hej'. Men till skillnad från till exempel USA där hälsningarna tenderar att nästan alltid vara korta, ytliga, raka och positiva kan de i Sverige ganska ofta ha långa och utvecklade svar med en hel del känslor som kommer fram. 

Om du får frågan, ‘Hur mår du’ kanske du är van att säga ett kort svar som att JAG MÅR BRA, eller JAG MÅR OKEJ. Men i Sverige kan du nog utan att tveka spä på svaret med detaljer. Berätta gärna hur du faktiskt känner dig på riktigt. Inget fejkat svar. 

Har du till exempel huvudvärk kan du säga det fritt. “Jag är så jättetrött. Jag sov ingenting i natt. Jag har haft huvudvärk hela dagen." Eller, “Jag känner mig bra. Solen skiner och idag får man ju lönen! Äntligen!  Men dagen började illa. Jag hann inte till tåget i morse. Jag satt där uttråkad på stationen i en halvtimme och en snubbe hade en massa konstig parfym på sig bredvid mig. Jag gillar inte att andas in andras parfym. Då blev jag sur eftersom hade fått sån otrolig huvudvärk av den där parfymen.” 

Sedan det här med att klaga - att säga gnäll är naturligt för svenskarna är nog inte alltför överdrivet. Inte bara i respons till hälsningar utan också i en hel drös med andra vardagliga situationer. Det finns lite av en överdriven gnällkultur i Sverige och till och med en region som ibland lite elakt kallas gnällbältet. Dialekten där låter gnällig på sätt och vis men samtidigt är den vacker. Nu kommer jag inte säga var den regionen ligger men den börjar kanske från min födelsestad och väster därifrån, förbi stora sjöar. 

Att gnälla är att vara sisådär butter och klaga på det ena och det andra. När man gnäller på svenska dramatiserar man ofta situationen lite grann och betonar orden lite extra, så klagande som möjligt. Jag tycker att det låter roligt, nästan fint med dramatiken. Det kan vara löjligt men det finns en speciell tjusning över hur det gnälls i Sverige. Det är befriande att känslorna får visas. Och gnället är oskyldigt.    

Svensken vill väl bli hörd och förstådd när han eller hon klagar hit och dit. “Jag är sååååååååå trött på allt prat om politik.” Eller, “Jag kommer aLLLdrig åka till det landet igen. Jag blev ju magsjuk redan första daaaagen.” 

et finns också  tekniker för vad man säger i respons till den som klagar. Man kan alltid försöka lugna ner personen och se det positiva eller ironiska i situationen som till exempel att säga: “Jo, men det kanske blir bra ändå." eller “Jo, jag förstår vad du sägerD men det låter lite komiskt samtidigt.” Personen som lyssnar till gnället kan också visa inlevelse genom att säga, “Är det sant? Det visste jag inte.”  Eller, “Oj då, vad hände?” "Usch, vad trist.” “Jag håller med dig om det.”

I kort, när du gnäller på svenska kan du dramatisera nästan fullt ut och uttrycka dina känslor.

Betona starkt och överdramatisera ett ord i varje mening. Lyssnaren däremot visar mest sympati, medkänsla och inlevelse...

Sample Minipodd om Placeringen av Ordet INTE

Estimated language learning level: A2

Hej och välkommen till min podd för dig som lär dig svenska. 

Learn Swedish Podcast, Opettele ruotsia -podcast, Podcast per imparare lo svedese, Podcast para aprender sueco, Подкаст для изучения шведского, 学习瑞典语播客, Podcast do nauki szwedzkiego, Πόντκαστ για να μάθετε Σουηδικά, İsveççe Öğrenme Podcast'ı, स्वीडिश सीखने का पॉडकास्ट, พอดแคสต์เรียนภาษาสวีเดน, Schwedisch lernen Podcast, Podcast pour apprendre le suédois, Podcast Belajar Bahasa Swedia, Podcast pro učení švédštiny.    

I den här minipodden ska vi prata om placeringen av ordet INTE i olika typer av meningar.

INTE betyder i stort sett NOT på engelska. 

Till exempel, ‘Jag gillar inte godis’. ‘I don’t like candy’. 

I en sån här kort mening kommer INTE vanligtvis efter subjektet och efter första verbet. Vi kan kalla den meningen en huvudsats. Den har ett subjekt och ett verb. JAG är subjektet, Ordet GILLAR är verbet och sedan kommer ordet INTE. 

Kom ihåg att hjälpverben, verben som hjälper andra verb och som ändrar dess mening, också räknas som verb i satsschemat, så när en mening har ett hjälpverb och sedan ett huvudverb placeras INTE efter hjälpverbet, men före huvudverbet, mittemellan verben. 

Kolla in det här exemplet. Jag ska INTE spela tennis. SKA är hjälpverbet och SPELA är huvudverbet. Mittemellan kommer INTE. Jag ska INTE spela tennis. 

Samma sak med orden HA och VARA. Jag HAR inte spelat tennis på länge. Jag är INTE en tennisspelare. 

Om meningen är lite längre, där vi har en bisats (lite grann som en dependent phrase i engelskan) som ger extra information, då kommer INTE ännu en gång efter subjektet men däremot före verbet. 

Jag spelar sällan tennis eftersom jag inte gillar det. EFTERSOM inledde bisatsen, så INTE kommer efter subjektet JAG men före verbet GILLAR. 

Jag tycker INTE är bättre och enklare än engelskans DO NOT, DOES NOT. Och det har en mer positiv klang. Vad tycker du? 

Kort och gott, INTE kommer vanligtvis efter subjektet, med få undantag, och INTE kommer EFTER första verbet i en huvudsats MEN före verbet i en bisats. 

Lyssna gärna på fler avsnitt av mina språkpoddar och som medlem på min sida på Patreon kan du höra fler korta poddar med fokus på grammatik. 

Vi ses!!