makter utnyttjar för att sprida desinformation. Men hur undviker man att själv bli påverkad? Pär

Norén, utbildningssamordnare på Myndigheten för psykologiskt försvar, har konkreta råd till

yrkesverksamma inom kommunikation.

Det viktigaste verktyget för att upptäcka påverkanskampanjer är att lyssna på sina känslor,

menar Norén.

– När du ser ett budskap som gör dig väldigt känslomässigt berörd – arg, ledsen, orolig eller

rädd – då försöker någon påverka dig att dela det vidare, säger han.

Hans råd: Ta ett steg tillbaka, ta ett glas vatten och tänk igenom budskapet innan du agerar.

Så sprids desinformationen

Påverkanskampanjer börjar ofta i statskontrollerade medier och sprids sedan via falska

nyhetssidor, sociala medier och "oberoende" bloggare.

En aktuell metod är "doppelganger-kampanjer" där falska nyhetssidor imiterar riktiga medier

med nästan identiska webbadresser.

Praktiska råd för kommunikatörer

Noréns främsta råd när du misstänker påverkan:

Enligt Säkerhetspolisen kommer huvudhoten från Ryssland, Kina, Iran, våldsbevakande

islamister och våldsbejakande högerextrema utomlands.

Vad gör påverkan otillbörlig?

– Det otillbörliga kommer in när man gör något normbrytande – när man ljuger. Det finns ingen

kultur där ljugande är accepterat, förklarar Norén.

Skillnaden mellan vanlig opinionsbildning och otillbörlig påverkan är att den senare bygger på

avsiktliga lögner för att skada demokratiska värden.

Vill du veta mer? Lyssna på hela avsnittet av Kommunikationspodden här.