De senaste veckorna har världens blickar vänds mot Rom och Vatikanen. Först i och med påve Franciskus bortgång och begravning och sedan i samband med konklaven och valet av den nye påven Leo XIV. I det här avsnittet ser vi tillbaka på och försöker sammanfatta påve Franciskus pontifikat, men blickar också framåt och spekulerar kring vad vi kan förvänta av oss av Leo XIV. Gäster i avsnittet är Magdalena Dahlborg, skribent och redaktör på tidskriften Signum, och jesuitpater Ulf Jonsson, Signums chefredaktör och professor i religionsfilosofi.

Den brittiska författaren Iris Murdoch är känd både för sin verksamhet som filosof och för sin rika skönlitterära produktion. Men också som en excentrisk och spännande personlighet. Kärlek och uppmärksamhet var två centrala teman i såväl hennes moralfilosofiska reflektioner som i hennes skönlitterära gestaltningar. Livet beskrev hon som en pilgrimsfärd från ouppmärksamhet till deltagande närvaro i världen. En närvaro som bär på religiösa och djupt andliga dimensioner. Litteraturvetaren Anna Victoria Hallberg är aktuell med en personlig bok om Murdoch, ”Du berör min själ” (Fri tanke). I det här avsnittet samtalar John Sjögren med Hallberg om Murdochs liv och tänkande. Ett samtal som landar i det outsägliga, i den svåra konsten att låta det oförklarliga förbli oförklarligt.

De vikande födelsetalen är något som kommit att diskuteras alltmer de senaste åren. Vad beror egentligen denna ”kris i befolkningsfrågan” på? Är det i grund och botten en existentiell kris? Handlar det om en brist på hopp, om en mörk framtidssyn? Och om krisen i grunden är existentiell, måste då inte en eventuell förändring komma nedifrån snarare än genom statliga påtryckningar och politiska reformer? Det är några av de frågor som Edel Irén Lappin tar upp i ledartexten i det nya numret av tidskriften Signum. I det här avsnittet talar John Sjögren med Edel utifrån de frågor som texten väcker.

Donald Trumps och JD Vances politiska projekt har i stor utsträckning finansierats och stöttats av ett antal inflytelserika techmiljardärer. Kändast är givetvis Elon Musk. Men bakom Trump står också några mer filosofiskt och ideologiskt drivna entreprenörer och tänkare. Peter Thiel och Curtis Yarvin är två namn som ofta nämns. Hur ser deras mörkt anstrukna världsbild och ofta uttalat anti-demokratiska ideologi egentligen ut? Hur har de påverkat vicepresident JD Vance? Och hur ska man förstå Vances konvertering till katolicismen i ljuset av detta? Det är några av de frågor som tas upp i det här avsnittet. Gäst Lapo Lappin som är filosofistuderande och skribent i Signum, Kvartal och på Expressens kultursida.

I det här avsnittet får vi ta del en inläst essä. Det är ett utdrag ur John Sjögrens kommande bok ”Älska är att släppa taget. Barn och föräldraskap i Bibel och litteratur”, som ges ut av Spricka förlag i maj. För många människor är nog de mest laddade relationerna i livet de inom den närmaste familjen. Relationer som återigen hamnat i fokus i det offentliga samtalet med återkommande kulturdebatter om minskat barnafödande, papparollen, mammaidentiteten och ångrade barn.

De närmaste familjeförhållandena, inte minst relationen mellan barn och förälder, står också i centrum av de bibliska berättelserna. Sjögren tar i boken sin utgångspunkt i Bibelns många historier om trätande bröder, längtande mödrar och himmelska fäder. Målet är att försöka få syn på de existentiella, psykologiska och andliga frågor som familjen ställer oss inför. Varför insisterar de bibliska författarna på att vi ska offra den förstfödde? Är det överhuvudtaget etiskt försvarbart att ge liv åt nya människor? Och är Gud verkligen vår far? Eller snarare allas vår mor?

I det här utdraget testas tanken om erfarenheten av födande och graviditet som den religiösa livskänslans ursprung.

Lena Andersson är tillbaka med en tredje roman om Ester Nilsson, ”Män och kvinnor”. Även denna gång handlar det om kärlekens glädjeämnen och vedermödor. I det här avsnittet samtalar John Sjögren med Lena Andersson om kärlekens mysterium, om den fundamentala brist som tycks utmärka människan, om vårt sökande efter fulländning och komplement i den andre, om förhållandet mellan könen, om att våga släppa taget, om att älska det svaga och om en längtan större än den här världen kan härbärgera.

Frågan om Guds existens har återigen kommit att diskuteras i offentligheten. För en tid sedan ägnade Aktuellt en stor del av sin sändningstid åt en debatt i frågan mellan Aftonbladets Eric Rosén och kyrkohistorikern Joel Halldorf. Några veckor senare stod samme Halldorf mot Christer Sturmark i en uppmärksammad och välbesökt debatt på Soho House i Stockholm. Hur kommer det sig att denna eviga fråga blivit het i just vår tid? Hur kan man närma sig frågan om Guds existens, intellektuellt och existentiellt? Har naturvetenskapen verkligen tagit död på frågan om Gud? Och vilka fördelar har teismen framför ateismen?

Det är några av de frågor som jesuitpater Ulf Jonsson, professor i religionsfilosofi och Signums chefredaktör, tar upp i ledartexten i det kommande numret av Signum. I det här avsnittet samtalar Ulf Jonsson och John Sjögren utifrån texten.

Hur kan religionen fungera som en motståndskraft mot rörelser som sliter sönder, delar upp och atomiserar vår värld? Vilken roll spelar samvetet och den stilla inre rösten för vår väg mot andlig och personlig mognad? Och hur ska vi förstå skuggan, det onda inom och utanför oss? Det är några av de frågor som det här samtalet med Jakob Lusensky kretsar kring. Jakob är jungiansk analytiker, verksam i Berlin, där han bland annat drivit podden ”Psychology & The Cross” som anlägger ett djuppsykologiskt perspektiv på kristen tro.

”För mig blev de tomma och stängda kyrkorna under coronapandemin en profetisk varningssignal: sådan kan kyrkans verklighet snart vara om hon inte genomgår en radikal transformation.” Så skriver den tjeckiske prästen och professorn Tomáš Halík i sin bok ”The Afternoon of Christianity: The Courage to Change”. I sin bok menar Halík att kyrkan står på tröskeln till vad han kallar för kristendomens eftermiddag. Han skisserar ett antal modeller som kan föra kyrkan framåt, men även tillbaka till ”spiritualitetens och mystikens rika flöden” och mot det som Halík kallar för den tredje ekumeniken. I det här avsnittet samtalar John Sjögren om Halíks vision tillsammans med Peter Halldorf, som inspirerad av Halík skrivit boken ”Morgondagens kristendom”.

I det här avsnittet samtalar John Sjögren och Magdalena Dahlborg om ekumenikens roll och betydelse, utifrån några av artiklarna i det nya numret av tidskriften Signum. Hur förhåller sig katolska kyrkan till den ekumeniska dialogen? På vilket sätt är ekumeniken ett fredsprojekt? Vilka är de stora ekumeniska utmaningarna idag? Och är ekumenikens mål, en synlig kristen enhet och ett delat nattvardsbord, verkligen realistiskt?