Frågan om Guds existens har återigen kommit att diskuteras i offentligheten. För en tid sedan ägnade Aktuellt en stor del av sin sändningstid åt en debatt i frågan mellan Aftonbladets Eric Rosén och kyrkohistorikern Joel Halldorf. Några veckor senare stod samme Halldorf mot Christer Sturmark i en uppmärksammad och välbesökt debatt på Soho House i Stockholm. Hur kommer det sig att denna eviga fråga blivit het i just vår tid? Hur kan man närma sig frågan om Guds existens, intellektuellt och existentiellt? Har naturvetenskapen verkligen tagit död på frågan om Gud? Och vilka fördelar har teismen framför ateismen?

Det är några av de frågor som jesuitpater Ulf Jonsson, professor i religionsfilosofi och Signums chefredaktör, tar upp i ledartexten i det kommande numret av Signum. I det här avsnittet samtalar Ulf Jonsson och John Sjögren utifrån texten.

Hur kan religionen fungera som en motståndskraft mot rörelser som sliter sönder, delar upp och atomiserar vår värld? Vilken roll spelar samvetet och den stilla inre rösten för vår väg mot andlig och personlig mognad? Och hur ska vi förstå skuggan, det onda inom och utanför oss? Det är några av de frågor som det här samtalet med Jakob Lusensky kretsar kring. Jakob är jungiansk analytiker, verksam i Berlin, där han bland annat drivit podden ”Psychology & The Cross” som anlägger ett djuppsykologiskt perspektiv på kristen tro.

”För mig blev de tomma och stängda kyrkorna under coronapandemin en profetisk varningssignal: sådan kan kyrkans verklighet snart vara om hon inte genomgår en radikal transformation.” Så skriver den tjeckiske prästen och professorn Tomáš Halík i sin bok ”The Afternoon of Christianity: The Courage to Change”. I sin bok menar Halík att kyrkan står på tröskeln till vad han kallar för kristendomens eftermiddag. Han skisserar ett antal modeller som kan föra kyrkan framåt, men även tillbaka till ”spiritualitetens och mystikens rika flöden” och mot det som Halík kallar för den tredje ekumeniken. I det här avsnittet samtalar John Sjögren om Halíks vision tillsammans med Peter Halldorf, som inspirerad av Halík skrivit boken ”Morgondagens kristendom”.

I det här avsnittet samtalar John Sjögren och Magdalena Dahlborg om ekumenikens roll och betydelse, utifrån några av artiklarna i det nya numret av tidskriften Signum. Hur förhåller sig katolska kyrkan till den ekumeniska dialogen? På vilket sätt är ekumeniken ett fredsprojekt? Vilka är de stora ekumeniska utmaningarna idag? Och är ekumenikens mål, en synlig kristen enhet och ett delat nattvardsbord, verkligen realistiskt?

15 januari i år gick filmregissören och multikonstnären David Lynch ur tiden. Lynch har hyllats som en av filmkonstens mest säregna visionärer. Med filmer och tv-serier som ”Lost Highway”, ”Mulholland Drive”, ”Eraserhead”, ”Blue Velvet”, ”Inland Empire” och ”Twin Peaks” har Lynch skapat en omisskännlig stil och ett alldeles eget filmiskt universum. Vari består egentligen Lynchs storhet? Vilka är de centrala teman som går genom hans verk? Hur kan kvantfysik och indisk mystik hjälpa oss att förstå hans ofta komplicerade bildberättande? Finns det någon moral att utvinna ur hans filmer? Finns det rent av några kristna motiv i hans verk? Om dessa frågor samtalar John Sjögren och Anna Jansson. Anna är konsthistoriker anställd vid Nationalmuseum samt engagerad i Katolskt forum i S:ta Eugenia församling i Stockholm.

”Gud är inte plåstret”. Det är titeln på årets fastebok, som Svenska kyrkans ärkebiskop presenterar varje år. I år är boken skriven av artisten Tomas Andersson Wij som har skrivit ett slags personliga essäer om tro och tvivel, fasta och fest. I det här avsnittet samtalar John Sjögren och Tomas Andersson Wij utifrån några av bokens teman. Det handlar om det svåra men samtidigt nödvändiga i att säga något om det outsägliga, om maktens förhållande till kärleken, om att våga vara sårbar och om extasens betydelse. Men vi börjar med en avgörande erfarenhet som Tomas gör redan som tolvåring, i det lilla pojkrummet söder om Stockholm.

Den synodala process som påven Franciskus drog i gång 2021 har nu, efter den stora biskopssynoden i Vatikanen i oktober, åtminstone i viss mån gått i mål. Ett slutdokument har lagts fram som påven skrivit under. Men vad har egentligen varit syftet med synoden? Vad är det påven Franciskus velat åstadkomma? Är det som en del hoppats och andra befarat, att stora reformer står för dörren? Är den synodala processen nu avslutad, eller har den bara påbörjats?

Gäster i avsnittet är Magdalena Dahlborg och Ulf Jonsson, som skrivit varsin artikel om synoden i det aktuella numret av tidskriften Signum.

Att Sverige är världens mest sekulariserade land hör vi ofta. Men är Sverige också världens mest protestantiska land? Det menar i alla fall statsvetaren Katarina Barrling, som är aktuell med boken ”Världens mest protestantiska land: Sverige – det extrema landet lagom”. I det här avsnittet samtalar John Sjögren med Barrling om hur Luthers devis ”tron allena” kommit att färga den svenska mentaliteten. Sverige vilar på en paradox, menar Barrling, där maximal protestantism gett upphov till maximal sekularitet. Välkommen till ett samtal som spänner mellan de stränga protestanterna Anders Tegnell och Greta Thunberg till kättarna Lena Andersson och Eyvind Johnson.

I år är det 50 år sedan författaren Lars Andersson debuterade. Han har sedan dess kommit att etablera sig som en av sin generations främsta prosaister. I det här avsnittet får vi ta del av ett samtal mellan Lars Andersson och författaren Wera von Essen, som hölls på Alma Lövs museum strax utanför Sunne tidigare i år. Det blir ett samtal om hemmet i litteraturen med ett fokus på Lars Anderssons bok ”Romanen om Hedås" och Wera von Essens "En emigrants dagbok.”  

Rubriken för samtalet är ”Fjärran hem”. Vad blir synligt för den som betraktar platser och hem med en utanförståendes blick? Författarna, som båda upptogs i katolska kyrkans fulla gemenskap för ett antal år sedan, inviteras till att reflektera kring hur de genom till synes diametralt motsatta litterära strategier — dagbokens kompromisslösa ärlighet och den historiska romanens brett anlagda fiktionsprosa — söker ett existentiellt hem i språket.

Detta avsnitt, avsnitt 100 av Signumpodden, kretsar kring frågor som ligger tidskriften Signum varmt om hjärtat. Det handlar om läsning och bildningens betydelse. Det har länge talats om en läskris i Sverige, där 20 % av 15-åringarna inte längre når upp till basnivån av läsförståelse. Det är nog inte för mycket sagt att påstå att vi står inför ett kulturellt och civilisatoriskt skifte, från en läs- och bokkultur till en skärmkultur. Vad innebär detta skifte? Och vad kan det få för konsekvenser på lång sikt? Hur ser förutsättningarna för ett bildat och bildande offentligt samtal ut idag?

Om dessa frågor samtalar John Sjögren med Victor Malm, som är kulturchef på Expressen, och Ida Ölmedal som är chef för Svenska Dagbladets kultursidor samt aktuell med boken ”Där man bränner böcker. Berättelser om förbjudna ord och utrensad litteratur.”