Ulf Rehnholm - I huvudet på en konstnär

Det här avsnittet tar med lyssnaren in i drömmens landskap. En plats där logik upplöses, tiden förvrids och våra sinnen skapar världar som både fascinerar och förbryllar. Drömmar är inte bara nattliga fantasier; de är mentala upplevelser som uppstår när hjärnan är som mest aktiv under REM-sömnen. Här formas inre filmer där minnen, känslor och symboler blandas till berättelser som kan kännas djupt meningsfulla, trots att de trotsar all logik.

Avsnittet följer drömmens idéhistoria, från antikens filosofer till Freud och Jung, och vidare till surrealismens konstnärer som såg drömmen som en väg in i det undermedvetna. Surrealismen blev också en viktig kraft inom fotografi, där konstnärer började utforska verkligheten bortom det synliga genom dubbelexponeringar, collage, speglingar och andra experimentella tekniker.

Lyssnaren får ta del av hur surrealistiska uttryck kan användas för att gestalta känslor, minnen och inre tillstånd och hur fotografi kan bli en bro mellan dröm och verklighet. Genom exempel från några av Ulf Rehnholms utställningar, som Swaps – fotografiska möten, En hymn till solen och Dokumenterade avtryck, skildras hur drömmens logik kan översättas till visuella berättelser där tid och rum flyter samman.

Avsnittet berör också hur konstnärer som Man Ray utvecklade tekniker som fotogrammet för att skapa bilder utan kamera, och hur dessa metoder öppnar för nya sätt att gestalta det irrationella och intuitiva. Här blir kroppen, minnet och livets avgörande ögonblick till avtryck som bär både symbolik och personlig historia.

Mot slutet väcks frågan om dröm och verklighet verkligen är så åtskilda som vi tror. Filosofiska perspektiv från Descartes till dagens tankar om medvetande, belyser hur drömmen kan vara en lika verklig erfarenhet som den vakna världen, och hur konsten kan skapa en tredje verklighet där de två möts.

Det här avsnittet utforskar ett av fotografins mest omdiskuterade områden: bildmanipulation. Från 1800-talets retuschering med kniv och pensel till dagens filterkultur och digitala illusioner diskuteras hur fotografier genom historien har format och förvrängt vår uppfattning om verkligheten.

Lyssnaren får följa med från en tid då fotografiet betraktades som ett objektivt bevis, till en nutid där sanningshalten i en bild allt oftare ifrågasätts. Avsnittet lyfter fram pionjärer som Félix Nadar, som bröt mot konventionerna och utmanade fotografins uttryck, och visar hur manipulation har funnits med från fotografins allra första år. Här ryms allt från dubbelexponeringar och iscensättningar till politiskt motiverade retuscheringar, som under Stalins Sovjet, där människor bokstavligen suddades ut ur historien.

Samtidigt diskuteras hur dagens bildflöden från modefotografi till sociala medier har skapat nya ideal och nya sätt att forma sin identitet. Manipulationen har blivit vardag, och behovet av bildanalys och kritiskt seende är större än någonsin.

Avsnittet berör också den dokumentära bildens utmaningar. Här diskuteras hur varje fotografiskt val, som kamera, ljus, utsnitt och närvaro påverkar både motivet och betraktaren. I stället för att se bilden som ett neutralt dokument lyfts tanken om fotografiet som en konstruktion, en gestaltning av fotografens blick och erfarenheter.

Genom personliga exempel från arbetet med dokumentärfilm och porträttfotografi öppnas en diskussion om hur bilder skapar mening först i mötet med betraktaren. Två personer kan se samma fotografi men uppleva helt olika saker, eftersom varje bild filtreras genom våra egna minnen och känslor.

Det här avsnittet fördjupar sig i självporträttets kraft som konstnärligt verktyg och som metod för att utforska identitet, roller och inre landskap. Genom att rikta kameran mot sig själv kan fotografen undersöka känslor, positioner i livet och relationen till omvärlden. Självporträttet blir en spegel och ett sätt att se sig själv utifrån, men också ett sätt att förstå sig själv inifrån.

Avsnittet tar avstamp i fotografins tidiga historia, där Robert Cornelius 1839 skapade det som ofta betraktas som världens första selfie. Kort därefter följde Hippolyte Bayard med sina iscensatta självporträtt, vilket lade grunden för en genre som senare skulle utvecklas av konstnärer som Claude Cahun och Cindy Sherman. Deras arbeten utmanade normer kring kön, identitet och representation, och visade hur självporträttet kan bli ett kraftfullt verktyg för både kritik och självreflektion.

Lyssnaren får också möta Vivian Maier, vars lågmälda och ofta indirekta självporträtt i speglar och reflexer öppnar för en annan typ av närvaro där fotografen syns, men ändå förblir undanglidande.

Avsnittet rör sig vidare in i självporträttets mer personliga dimensioner, där fotografen använder bilden som ett sätt att förstå sina roller, sin förändring över tid och sina livsomständigheter. Här diskuteras hur självporträttet kan fungera som dokumentation, som självrannsakan och som ett sätt att följa både yttre och inre processer – från vardagens roller till livets mer omvälvande händelser.

Samtidigt berörs hur sociala medier har förändrat synen på självporträttet. I en tid där bilder delas och tolkas av andra uppstår frågor om kontroll, autenticitet och hur mycket av oss själva som faktiskt syns i en bild.

Det här avsnittet fortsätter utforskandet av fotografins grunder, där fokus denna gång ligger på ögonblicket. Det flyktiga fragment av tid som kameran försöker bevara.

Fotografiet har sedan 1800-talet förändrat hur människor minns, dokumenterar och förstår världen. Före kamerans intåg var samhället hänvisat till berättelser, målningar och andra subjektiva tolkningar av verkligheten. Med fotografiets objektiva registrering av ljus uppstod en ny möjlighet att se historien mer direkt och mindre filtrerad.

Avsnittet fördjupar sig i fotografiets paradox: att bilden både bevarar och förvränger. Den visar vad som har varit, men kan aldrig återge det levda ögonblickets fulla komplexitet. Med filosofiska perspektiv från bland andra Henri Bergson, Roland Barthes och Susan Sontag diskuteras tidens flyktighet, minnets föränderliga natur och fotografiets begränsningar, men också dess kraft.

Lyssnaren får följa fotografins utveckling från dokumentation av historiska händelser till ett vardagligt verktyg för identitet och självrepresentation. Avsnittet lyfter även fram fotografer som Vivian Maier och Jacques-Henri Lartigue, vars arbeten fångade vardagens skörhet, lätthet och mänsklighet utan att vara avsedda som konst, men som just därför blivit ikoniska.

Genom hela avsnittet undersöks fotografiet som minnesstöd, som illusion, som berättelse och som ett sätt att stanna upp i en värld som annars rör sig obönhörligt framåt. Det handlar om hur en stillbild kan öppna för reflektion, skärpa detaljer som annars försvinner och erbjuda nya sätt att se på både tiden och oss själva.

Välkommen till en fördjupande resa in i ögonblickets natur och fotografins filosofiska landskap.

Det här avsnittet tar avstamp i en till synes enkel fråga: Vad är ljus? Svaret visar sig vara både fascinerande och komplext. Genom en resa från fysikens grunder till fotografins utveckling utforskas vad ljuset består av, hur det beter sig och varför det är helt avgörande för allt bildskapande.

Lyssnaren får följa med från Einsteins beskrivning av ljuset som energikvanta och hur dessa små ljuspartiklar reflekteras, absorberas och bryts för att skapa färgerna vi uppfattar. Avsnittet förklarar hur ögat registrerar ljus och hur kamerans konstruktion bygger på samma principer, från pupill och lins till bildsensor.

Därefter förflyttas fokus till fotografins tidiga historia: från camera obscura på 1500-talet till Niépces första fotografi 1826, Daguerres daguerreotypier och Talbots kalotypi. Utvecklingen fortsätter genom våtkollodionprocessen, torra plåtar och vidare till dagens digitala kameror och mobilfotografi.

Avsnittet belyser också hur ljusets kvalitet och riktning, intensitet och färgtemperatur påverkar bildens uttryck. Hårt solljus och atmosfär diskuteras som centrala verktyg för fotografens gestaltning. Samtidigt betonas skillnaden mellan kamerans objektiva registrering och fotografens subjektiva tolkning.

Som avslutning öppnas dörren mot nästa avsnitt, där olika kamerors unika egenskaper och deras betydelse för bildskapandet står i centrum.

En fördjupande och tillgänglig introduktion till ljusets natur och till varför förståelsen av ljuset är grunden för all fotografi.

Denna gång berättar Ulf Rehnholm om sitt deltagande i grupputställningen Balans, som visades på Konsthallen Koordinaten i Oxelösund sommaren 2024. Utställningen samlade åtta konstnärer med olika uttryck och material, förenade i en gemensam vilja att belysa vår tids globala obalanser, nämligen miljöförstöring, skogsavverkning, konsumtion, krig och existentiell oro.

Avsnittet tar sin början i ett personligt uppvaknande kring skogens utsatthet och leder vidare till Ulfs konstnärliga arbete med att gestalta träd som individuella porträtt. Med hjälp av den historiska och helt kemikaliefria fotografiska tekniken anthotypi, där bilder skapas av växtsaft och solljus, låter han motiven långsamt blekna bort under utställningens gång som en konkret och poetisk bild av hur våra urskogar försvinner.

Samtalet rör sig vidare in i frågor om ansvar, mod och hopp i en värld i obalans. Genom reflektioner kring etik, hållbara val och medkänsla vävs filosofiska tankar från stoiker som Seneca och Marcus Aurelius samman med Viktor Frankls idéer om mening, närvaro och motståndskraft.

Detta är ett eftertänksamt avsnitt om konst som handling, om att våga engagera sig och om hur både inre och yttre balans kräver medvetna val. Ett avsnitt som bjuder in lyssnaren till reflektion och till att själv hitta sin plats i en värld som behöver förändring.

I detta avsnitt tar Ulf Rehnholm med lyssnaren in i utställningen Livet, bortom alla gränser, som visades på Galleri Fiskhuset i Nyköping våren 2024. Det är en utställning där fotografi, måleri och keramik möts i en gemensam dialog om sårbarhet, identitet, förlust och vad det innebär att vara människa.

Tillsammans med konstnären AnnMargret Johansson Pettersson har Ulf skapat en känslomässigt laddad helhet, där olika material och uttryck samverkar kring gemensamma teman. Avsnittet rör sig mellan det personliga och det allmängiltiga, från sorg och minne till frågor om livets förgänglighet, gränser och människans inneboende värde.

Ulf berättar om sitt arbete med hålkamerafotografi, masker, installationer och manipulerade arkivbilder, där tiden, identiteten och döden får ta plats. Samtidigt lyfter han AnnMargrets måleri och raku-keramik, där symbolik, tystnad och förvandling bjuder in till eftertanke och empati.

Detta är ett avsnitt om konst som berör, ibland skaver och ibland tröstar. Om modet att vara sårbar, om masker vi bär och om vad som kan uppstå när vi vågar låta dem falla.

Ett stillsamt men kraftfullt avsnitt om livets skörhet, konstens betydelse och mötet mellan betraktare och verk.

Ulf Rehnholm berättar i detta avsnitt om konstutställningen En bild – en historia, ett samarbete med konstnären och berättaren Inger Holmberg. Utgångspunkten är en gemensam fascination för bilder som bär på berättelser och hur konst kan fungera som en mötesplats mellan minnen, erfarenheter och tolkningar.

Avsnittet ger en inblick i Inger Holmbergs konstnärliga resa, från tidiga studier i måleri till hennes färgstarka, naivistiska bildvärld där människor, djur och växter samsas med fantasi och berättarlust. Hennes måleri ställs i kontrast till Ulfs monokroma fotografi, där ljus, tid och minne står i centrum.

Ulf reflekterar över sitt eget konstnärskap, kameran som ett verktyg för seende och varför han ofta arbetar analogt med långa exponeringar och hålkameror. Han berättar om utställningsprocessen på Köpings museum våren 2024, om hur verken hängdes, hur olika bildserier tog form och hur besökarna blev medskapare genom sina egna tolkningar.

Avsnittet rör sig mellan personliga minnen, barndomens platser, fotografi som tidskapsel och konstens förmåga att öppna upp för eftertanke. Det handlar om hur varje bild bär sin egen historia, men också hur betraktaren alltid tillför en ny.

Ett stillsamt och eftertänksamt avsnitt om konst, minne och mötet mellan bild och människa.

I detta avsnitt av I huvudet på en konstnär tar Ulf Rehnholm avstamp i vår tids överflöd av matbilder på sociala medier. Han reflekterar över varför vi fascineras av vackert stylad mat, hur synsinnet påverkar vår smakupplevelse och varför matfotografi har blivit både en konstart och en statusmarkör.

Avsnittet rör sig från praktiska tankar kring ljus, komposition och förberedelser vid matfotografering, till en mer kritisk och konstnärlig motreaktion mot den ständiga strömmen av perfekta bilder. När mättnaden och äckelkänslan infinner sig föds bildserien Food porn, fotografier av tallrikar efter måltiden, där rester, fläckar och tomhet står i centrum.

Ulf berättar om hur projektet växte fram under resor och vardagliga måltider, hur omgivningen reagerade och hur serien senare tog plats i en restaurang som konstutställning. Avsnittet berör också idéer om frosseri, de sju dödssynderna, konstbegreppets gränser och publikens roll i mötet med bild.

Ett personligt, reflekterande och humoristiskt avsnitt om bilder, begär och nyfikenheten på vad konst egentligen gör med oss.

Här berättar Ulf Rehnholm om fotoprojektet Änglar finnes. Ett verk som växte fram ur både tidigare internationella samarbeten och en livslång fascination för det osynliga, det skyddande och det mellanmänskliga.

Projektet är en fortsättning på det omfattande analoga arbetet SWAPS – fotografiska möten, där fotografer från 18 länder delade sina världar genom dubbelexponeringar på samma filmremsa. När tekniken senare blev digital öppnades nya möjligheter, och Ulf fann ett nytt motiv: de tolv änglarna målade på psalmtavlorna inne i Klosters kyrka i Eskilstuna.

Genom att fotografera änglarna och låta dem slumpvis dubbelexponeras med bilder från människor världen över, skapades oväntade möten mellan platser, kulturer och livsöden. Änglarna lämnade sina psalmtavlor och trädde in i vardagliga miljöer, ibland tröstande, ibland iakttagande, men alltid närvarande. Resultatet blev bilder som väcker frågor om tro, trygghet, utsatthet och vår längtan efter att någon vakar över oss.

Ulf berättar också om kampen för att få ställa ut verken i själva kyrkorummet, om de specialbyggda hållarna som gjorde det möjligt att visa bilderna utan att skada interiören, och om hur besökarna rörde sig genom kyrkan och upptäckte rum de aldrig tidigare sett. Vernissagen sammanföll med Jungfru Maria Bebådelsedag och ackompanjerades av den mäktiga orgeln, en inramning som gav utställningen en nästan ceremoniell tyngd.

Änglar finnes visades senare i flera kyrkor och konsthallar, och titeln bär på en lekfull dubbelhet: änglarna finns kanske – men framför allt kan de finnas, om vi väljer att se dem.

Detta avsnitt är en berättelse om konst som rör sig mellan det jordiska och det andliga, mellan teknik och intuition, mellan slump och avsikt. En inbjudan att reflektera över vad vi tror på, vad vi hoppas på och vad vi kanske redan bär med oss utan att veta om det.

Här finns en artikel om projektet från tidningen Folket: https://www.rehnholm-photoart.se/Rehnholm_PhotoArt/About_files/150314_Folket.pdfoch ett inslag från P4 sörmland: https://sverigesradio.se/artikel/6527732