Turism är ingen modern företeelse. Under 200-talet och 100-talet f.Kr. utvecklades en omfattande resekultur i den grekiska och hellenistiska världen, vilken resulterade i skrivandet av listor över sevärdheter som borde ses av den som hade tid och råd. Ambitionen utmynnade i utnämningen av ett antal spektakulära byggnads- och konstverk till ”världens sju underverk”.

Av de antika underverken återstår i våra dagar endast ett någorlunda intakt: Cheopspyramiden och de stora pyramiderna i Egypten. De andra underverken har krossats av jordbävningar, erosion, översvämningar och – ej att förglömma – två årtusendens klåfingriga besökare. Trots detta kan vi faktiskt bilda oss en uppfattning av hur de försvunna monumenten har sett ut, och i vissa fall har man faktiskt byggt upp nya versioner av dem. Frihetsgudinnan i New York har således samma proportioner som kolossen på Rhodos. Dessutom inspirerar de antika listorna ständigt till nytt listskrivande i modern tid.

I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om den antika världens sju underverk och om den kultur som omvälvde dem – om allt från nervösa souvenirförsäljare i Mindre Asien till bittra romerska kommentarer om att akvedukterna minsann är betydligt värdigare underverk än de gamla pyramiderna.

Bild: Kolossen enligt en gravyr från 1800-talet. Wikipedia, Public Domain.

Klippare: Aron Schuurman

Producent: Urban Lindstedt

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.