Det känns avlägset att prata vårsådd i början av november men tiden går fort tills det är dags att så i sydligaste Sverige. Grunden till en hög skörd ligger i en bra etablering med säkrad tillgång till rätt växtnäring. God tillgång på kväve, fosfor, kalium och svavel gynnar både bestockning och rotutveckling. Lyssna till våra agronomer, Ingemar Gruvaeus, Carl-Magnus Olsson och Hugo Hjelm, och deras bästa tips inför vårgödslingen.

Nu är det aktuellt att se över åtgärderna i höstrapsen för att säkerställa en hög skörd, lyssna på hur Ingemar Gruvaeus, Carl-Magnus Olsson och Knud Nissen resonerar.

Atfarm gör det möjligt att följa grödornas utveckling under säsongen och det finns flera olika karttyper att välja på i programmet - i det här avsnittet redogör vi för vilken karttyp som ska användas när.

I veckans poddavsnitt av Växtpressenpodden redogör Carl-Magnus Olsson och Hugo Hjelm för mikronäringens betydelse. Skälen till att tillföra mikronäring på hösten kan vara flera. Antingen att förebygga brister i en symptomfri gröda eller att tillföra mikronäring i en gröda med bristsymptom. Målet är att skapa en fulltankad planta med välutvecklat rotsystem som klarar övervintring väl och har bästa förutsättning för optimal start på våren. Mikronäring är en viktig pusselbit för att skapa dessa förutsättningar.

Ingemar Gruvaeus, Hugo Hjelm, Carl-Magnus Olsson och Johnny Andersson fördjupar sig i olika såtekniker och diskuterar vad som är viktigt att tänka på inför höst-och vårsådd.

Hugo Hjelm och Ingemar Gruvaeus resonerar kring vilka gödslingsstrategier som är aktuella inför sådd av höstraps och höstsäd och passar på att kommentera den aktuella marknadssituationen för gödsel.

Allt om att sätta rätt gödslingsstrategi inför höstsådden av spannmål och höstraps.

Trots bristen på nederbörd under våren såg mycket av höstveten riktigt bra ut länge. Vattnet tog slut på lättjordar för ett tag sedan och avsaknaden av regn och relativt höga dagstemperaturer påverkar nu skördepotentialen i alla fält, även de med djupare leror. När detta brev skrivs ger inte väderprognosen något större hopp om relevanta regnmängder.

De sista N-Prognosmätningarna gjordes förra veckan och vi vet nu årets markleverans. Hur kan man tänka nu med fältens kvävebehov? Lyssna på avsnittet där Hugo Hjelm och Ingemar Gruvaeus ger sin syn på nuvarande läge i fält.

Mätningarna av kväveupptag i höstvete fortsätter men endast i område öst och mitt, i område syd och väst är vi nu i axgång och har därför avslutat mätningen.

Perioden med torrt väder börjar bli lång och ger nu effekter på skördepotentialen. På vattenhållande lerjordar, med stort rotdjup, är det framför allt problemet med att få ner kväve till rötterna som ställer till bekymmer. På lättjordar är vattenbristen den avgörande faktorn. Det finns fortfarande chans till bra skördar på många jordar, men ju längre torrperioden varar desto större effekt får vi på potentiell skörd. Viktigt nu är att ha en strategi att arbeta efter när regnen kommer. Om vi får regn i tid så ger även sena kompletteringar med Kalksalpeter effekt på både skörd och proteinhalt.

Den stora frågan just nu är torkan och hur den påverkar skördepotentialen och därmed kvävebehovet.