91-åriga Ingemar Grawé i Uppsala hade fått vaccin, men blev ändå sjuk. I Sverige har cirka 15 000 personer fått konstaterad covid-19 efter vaccinering.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Inget vaccin ger hundraprocentigt skydd. Av den halva miljon personer som fått konstaterad covid-19  i Sverige i år har ungefär 3 procent blivit smittade trots att de fått minst en vaccindos. Ingemar Grawé är en av dem. Följ med i Ingemars resa, och hör forskare och experter som förklarar hur det fungerar.

Programmet är en repris från 5 maj 2021

Programledare Annika Östman
[email protected]

Producent Camilla Widebeck
[email protected]

Nu finns möjligheter att använda en molekylär genkniv, Crispr/cas9, som kan skära i gener exakt. Men kan enskilda gener verkligen ge svar på komplicerade sjukdomar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

WEB I den sjätte och sista delen av Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel kring ” Genen – en högst privat historia”  tecknar bokcirkeldeltagarna på hypotetiska sista kapitel i boken.

Charlotta Ingvoldstad-Malmgren ,som är genetisk vägledare, vill se en starkare etisk diskussion om hur tekniker som genkniven Crispr/cas9 ska användas.

Petter Hellström ,som är idehistoriker, undrar om genens lyskraft är förbi, eftersom det nu allt oftare handlar om hela arvsmassan och inte bara enskilda gener.

Från grekerna  så spanar vi nu in i framtiden kring  hur kunskap, teknik och etik ska kunna förenas utifrån boken ”Genen – en högst privat historia” av Siddhartha Mukherjee.

Programledare Annika Östman
[email protected]

Producent Camilla Widebeck
[email protected]

Vi tycks alla härstämma genetiskt från en kvinna som kanske levde för 200 000 år sedan. Diskussionen arv och miljö fortsätter i bokcirkelns del fem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Genetiskt går det att spåra vår anmoder via energifabrikerna mitokondrie-DNA, som bara ärvs på mödernet.  Den genetiska anmodern som författaren Siddhartha Mukherjee kallar Eva.

I debatten om arv och miljö håller bokcirkeldeltagaren och idehistorikern Petter Hellström med författaren om att det är dårarnas vapenvila, eftersom allt är så sammanflätat att ingen kan vinna.

Den andra bokcirkeldeltagare tillika genetiska vägledaren, Charlotta Ingvoldstad-Malmgren, lyfter fram att även om något statistiskt sätt är vanligast, så bör man vara vaksam på vad som kallas normalt.

Vi läser boken "Genen – en högst privat historia" av Siddhartha Mukherjee i översättning av Joachim Retzlaff.

Programledare Annika Östman
[email protected]

Producent Camilla Widebeck
[email protected]

Sverige har hittills beslutat om att skänka tre miljoner vaccindoser till fattigare länder. Är det nog? Och varför skänks till största del doser som vi själva inte vill ha?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Biståndsminister Per Olsson-Fridh förklarar hur Sverige agerar i förhållande till den globala pandemin, och menar att Sverige är världsledande i förhållande till befolkningen både i att sänka pengar och att skänka covid19vaccindoser för att bekämpa pandemin.

Sveriges Radios Afrikakorrespondent Richard Myrenberg berättar om den dramatiska utvecklingen med smittspridning som skett i flera afrikanska länder de senaste veckorna.

Göran Collste, som är professor emeritus i tillämpade etik vid Linköpings universitet och sakkunnig i Statens medicin-etiska råd, SMER, berättar om de olika modeller som tagits fram för att hantera pandemin.

Frederik Kristensen från CEPI,Coalition for Epidemic Preparedness Innovations, som har till uppgift att ta fram vacciner för sjukdomar som läkemedelsbolagen tidigare inte har brytt sig om, och är medlem i COVAX, den organisation som fördelar vaccin till låg- och medelinkomstländer som inte har haft råda att köpa in covid-19vaccin på egen hand. Han berättar om dilemman och möjligheter i arbetet med vacciner till fattigare länder.

Programledare Annika Östman
[email protected]

Producent Camilla Widebeck
[email protected]

Vad kan du göra i väntan på andra sprutan? Är det relevant att mäta antikroppsnivåer efter vaccinen? Och hur orolig behöver unga vara för biverkningar om de skulle erbjudas vaccin?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är några av frågorna från lyssnare som tas upp i Vetenskapsradion Hälsas frågelådeprogram. Panelen består av Elisabeth Bernspång, läkare och utredare vid Läkemedelsverket i Uppsala, Helena Hervius Askling, överläkare i infektionssjukdomar vid Karolinska universitetssjukhuset samt ordförande för Svenska Infektionsläkarföreningens vaccingrupp, och Per Brolin, barnläkare vid Karlstads Centralsjukhus och representant för Barnläkarföreningen i covid19-vaccinfrågor.

Programledare Annika Östman
[email protected]

Producent Camilla widebeck
[email protected]

Adelns giftermålsmönster och fosterdiagnostik är olika sätt att påverka vilka barn som föds. I Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel diskuteras dilemmat kring frivillighet och fosterdiagnostik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bokcirkeldeltagarna Charlotta Ingvoldstad-Malmgren, genetisk vägledare på Karolinska universitets sjukhuset och Petter Hellström, idehistoriker vid Uppsala universitet samtalar om framväxten av forsterdiagnostik, hur det ser ut idag och vilka effekter kartläggningen av mänskliga arvsmassan har fått. Vi läser boken "Genen - en högst privat historia" av Siddhartha Mukerjee.

Programledare Annika Östman
[email protected]

Producent Camilla Widebeck
[email protected]

Gravida Hillevi Persson undrar vad det finns för vetenskap bakom rekommendationer till gravida och covid19 vaccination. I Vetenskapsradion Hälsa får hon svar från forskare och experter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Gravida som blir sjuka i covid19 tycks ha en ökad risk för att föda för tidigt, visar en ny svensk studie i tidskriften JAMA. Att bli född för tidigt kan utgöra en risk för barnet. Det skulle kunna tala för vaccinering av gravida. Men vad finns för forskning kring hur vaccinen kan påverka fostret?  Hur vägs olika risker och fördelar mot varandra?

Idag rekommenderas vaccinering av gravida som är över 35 år eller med ett BMI över 30 och de som tillhör de andra riskgrupperna. Kanske kommer ännu flera gravida framöver att rekommenderas att ta sprutan mot covid19.

Docent och överläkare Karin Petterson som är chef för förlossningskliniken på Karolinska universitets sjukhuset, Mikael Norman, barnläkare och professor i pediatrik och neonatolgi samt Ulla Wändel Liminga, ämnesrådesansvarig för läkemedelssäkerhet på Läkemedelsverket i Uppsala svarar på gravida Hillevi Perssons frågor.

Programledare Annika Östman
[email protected]

Producent Sharon Jåma
[email protected]

Vad är orsaken till att en person kan känna oro inför vaccineringen? Hör i Vetenskapsradion Hälsa hur tveksamheten kan mötas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är stora skillnader på hur många som vaccinerar sig i olika områden. Attityder, oro och hur fattig eller rik man är visar tidigare forskning har betydelse för vaccinationstäckning.  Världshälsoorganisationen konstaterar att vaccintveksamhet är en av de tio viktigaste hälsofrågorna att arbeta med det närmast året.

Men vad händer i hjärnan när en oro plötsligen kan uppstå? Och vad är det som gör att hur mycket pengar man tjänar verkar spela roll för vilka som vaccinerar sig? Och vad är viktigt om en person ska kunna ändra sig från att vara tveksam till vaccin men sen kunna tänka sig att ta vaccinet?

Mats Fredriksson, professor i klinisk psykologi, Anna Sarkadi, professor i socialmedicin, båda vid Uppsala universitet samt Anna Bergström, forskare i implementering ( ändrat arbetssätt) på Karolinska institutet samtalar om vad som är viktigt att tänka på för de som är oroliga inför vaccinering.

91-åriga Ingemar Grawé i Uppsala hade fått vaccin, men blev ändå sjuk. I Sverige har cirka 15 000 personer fått konstaterad covid-19 efter vaccinering.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Inget vaccin ger hundraprocentigt skydd. Av den halva miljon personer som fått konstaterad covid-19  i Sverige i år har ungefär 3 procent blivit smittade trots att de fått minst en vaccindos. Ingemar Grawé är en av dem. Följ med i Ingemars resa, och hör forskare och experter som förklarar hur det fungerar.

Programledare Annika Östman
[email protected]

Producent Camilla Widebeck
[email protected]

Rosalind Franklin lyckades ta ett fotografi av molekylerna i DNA som inte ville sitta stilla vid porträttfotograferingen. Men hur gick det till när hennes manliga kollegor fick se bilden?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel har vi nu kommit fram till tiden efter Andra Världskriget. Det börjar klarna att arvsmassan finns i DNA, men ingen vet hur byggstenarna ser ut. Men kristallografen Rosalind Franklin lyckas ta en bild i början av 50-talet. Senare är det andra som får dela på Nobelpriset för upptäckten av DNA.s uppbyggnad. Då är Rosalind Franklin död.

Vi läser ur boken ”Genen - en högst privat historia” av Siddhartha Mukherjee i översättning av Joachim Retzlaff. Dagens bokcirkeldeltagare i Uppsala är Mia Johansson-Soller, som är överläkare i klinisk genetik och verksamhetschef för klinisk genetik vid Karolinska universitetssjukhuset samt Petter Hellström idehistoriker vid Uppsala universitet med inriktning på vetenskapshistoria.

Programledare Annika Östman
[email protected]

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]