Klass, knark, klimat och krig - det är vad några av Sveriges radios korrespondenter samtalade om när det gällde hälsoläget i världen. Det skedde inför publik på Kulturhuset i Stockholm i tisdags.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fler än vad många tror dog av pandemin i Latinamerika, knarkmarknaden kommer troligen att förändras, krig leder till långsiktiga hälsokonsekvenser och färre har råd med vård än tidigare. Det framkom i samtalet med Sara Heyman, korrespondent i global hälsa, Caroline Kernen, korrespondent med fokus på unga, Naila Saleem, Sydasien korrespondent och Ivan Garcia, korrespondent i Latinamerika. Samtalet leds av Sara Stenholm.

Livsstilssjukdomar står för en stor del av samhällets sjukdomsbörda. Så hur får man patienter att ändra livsstil? För Mats Michaneck blev beskedet om diabetes typ 2 startskottet för hans nya liv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mats Michaneck var kraftigt överviktig när han fick beskedet om typ 2 diabetes. Han insåg att det bara finns en av honom, och den personen ville han vara snäll mot. Det innebar att han slutade vara en gottegris.

På Högskolan i Skövde pågår forskning kring hur vården kan hjälpa individer att lättare ta rodret över sitt liv. Mia Berglund, biträdande professor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde, berättar hur utmanande frågor och tankeväckande bilder kan göra att patienter lättare får möjlighet att styra över sina liv. Något som kan vara viktigt när de till exempel drabbats av en livsstilssjukdom som typ 2 diabetes.

Pedaler för de som får dialys

I Tyskland har ett forskningsprojekt genomförts där patienter som får dialys samtidigt ligger och cyklar med pedaler i sängen.

- De tycker det är roligt och de får bättre blodcirkulation, konstaterar professor Martin Halle i München i Tyskland.

Hans mål är att alla som kommer in på ett sjukhus ska fråga efter träningsverktyg.

Hälften av hälsan beror på livsstil

Ungefär hälften av det som påverkar vår hälsa beror på vår livsstil, berättar Mats Börjesson, hjärtspecialist, professor i idrottsfysiologi och föreståndare för det nya Centrum för livsstilsintervention i Göteborg. Genomsnittligt beror bara 20 procent av hälsoläget för individen på genetiskt arv, 20 procent på miljön och 10 procent beror på tillgången på sjukvård

Medverkar gör Mats Michanek, som har typ 2 diabetes, Mia Berglund, biträdande professor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde, Martin Halle, professor i kardiologi vid Münchens tekniska universitet, Mats Börjessonhjärtspecialist, professor i idrottsfysiologi och föreståndare för det nya Centrum för livsstilsintervention i Göteborg

Programmet sändes första gången 2 mars i år.

Reporter Ylva Carlqvist Warnborg
Producent Annika Östman
[email protected]

Forskaren Karin Jennbacken har lyckats skapa miljarder omogna hjärtceller och för första gången kunnat reparerat hjärtan. Åtminstone hos grisar. Om något år startar kliniska försök på människor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På AstraZeneca labb i Mölndal söder om Göteborg har hon tillsammans med sitt team skapat omogna hjärtceller genom att använda ursprungsceller eller det som kallas stamceller. De omogna hjärtcellerna har sprutats in i hjärtan hos grisar som en cellterapi.

Första gången med cellterapi för hjärtat

Cellerna har hittat rätt till de skadade områdena och lyckats börja slå i takt med det skadade hjärtat de transplanterats in i. Det är första gången forskare har lyckats med cellterapi för hjärtan och där funktionen i hjärtat har förbättrats.

Åtta procent bättre funktion av hjärtat

Hittills har forskarna i Mölndal visat att hjärtfunktionen kan förbättras med åtta procent, berättar Regina Fritsche Danielson, chef för forskning och tidig utveckling för bla kardiovaskulära sjukdomar. Men det är fortfarande lång väg kvar innan det också går att visa att cellterapi med pulserande hjärtceller skulle kunna vara ett alternativ till hjärttransplantation för de cirka 10 000 i Sverige med allvarlig hjärtsvikt.

Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte klarar av att pumpa ut blod i kroppen på ett bra sätt.

En båtmotor eller ett armborst

Det finns också andra metoder för de med allvarlig hjärtsvikt. En ser ut som en liten båtmotor och hjälper hjärtat att pumpa ut blodet. Eller vad sägs om små armborstliknande saker som hjälper till att täppa till hjärtklaffarna bättre? Billiga läkemedel testas också i ett projekt där inga läkemedelsbolag är inblandade, berättar Lars Lund, professor i kardiologi vid Karolinska institutet.

Medverkar i Vetenskapsradion Hälsa gör Karin Jennbacken som är projektledare för stamcellsprojekt kring hjärtstamceller vid AstraZenecas labb i Mölndal. Vid labb-bänken finns också Regina Fritsche Danielson, chef för forskning och tidig utveckling för bla kardiovaskulära sjukdomar, alltså hjärtsjukdomar samt seniorforskaren Sofia Martinsson. Lars Lund jobbar med annan typ av behandling för hjärtsvikt och är professor i kardiologi på Karolinska institutet i Solna.

Programmet sändes första gången 5 april i år.

Programledare och producent Annika Östman
[email protected]

Den kraftigaste minskningen av hiv i världen sker nu i Afrika. I flera länder har dödstalen mer än halverats under de senaste femton åren, och antalet nysmittade minskar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett av de länder som lyckats bäst är Botswana i södra Afrika. Landet har uppnått Världshälsoorganisationens mål med hiv-bekämpning flera år i förväg. Det gäller att hiv-testa så många som möjligt, och dessutom lyckas ge effektiv behandling.

Strategi med 95 procent

Nästan alla i Botswana, 95 procent, som lever i riskzon hiv-testas. AV dem får 95 procent behandling, som dessutom leder att 95 procent har låga virusnivåer. Målet är hundra procent, och just nu kämpar man för att nå de allra sista procenten.

Tydlig politisk vilja, bra samarbete lokalt och internationellt, samt att Högsta domstolen beslut som gav alla tillgång till lika vård oavsett sexuell läggning. Det är några av förklaringarna bakom framgången. 

Flickor i farozonen

Men fortfarande smittas unga flickor i hög grad. UNAIDS rapport från 1 dec 2022 visar att flickor i åldern 15-24 år i Afrika söder om Sahara har tre gånger så hög att smittas jämfört med pojkar i samma ålder.  Den som får i sig smittad sperma har ökad risk att bli smittad. Men det handlar också om att ha makt över sitt liv och ha möjlighet att säga nej till sex.

I Kongo-Kinshasa och Tanzania jobbar man också på olika sätt för att på ned smittan, även om de länderna inte har hunnit lika långt som Botswana.  

Medverkar gör Alankar Malviya, UNAIDS representant i Botswana, Anna-Mia Ekström som är professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet, Sanna Gustafsson, informatör Läkare utan gränser, Rosaline Urrio från Tanzania som är doktorand i global hälsa vid Karolinska institutet .

Programmet sändes första gången 2 december 2022.

Programledare och producent: Annika Östman 
[email protected]

 

Kan människan leva för evigt? Forskare tror att det är möjligt. Vi har ställt frågan till hjärnspecialisten, framtidsforskaren och AI-experten, och vissa tror att vi faktiskt kan få evigt liv - men på lite olika sätt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Drömmen om evigt liv har funnits i tusentals år hos människan. Med ny teknik tror vissa forskare att det skulle kunna vara möjligt med evigt liv. Det skulle i så fall ske genom att scanna av och ladda upp alla kopplingar från en människas hjärna till en dator.  

Superdator med kapacitet för hjärnan

Än så länge finns en superdator som har kapacitet till 1.7 miljarders miljarders beräkningar per sekund, och då är det lite mer än vad en mänsklig hjärna klarar av, menar framtidsforskaren Anders Sandberg vid Oxford University i England. Men den datorn kräver oerhört mycket mer kraft än våra mänskliga hjärnor som kanske kan jämföras med några watt i en lampa.  

Nya perspektiv om evigt liv

I en vindlande resa i Vetenskapsradion Hälsa säger en forskare saker hon aldrig sagt förut. Det hände Ylva Söderfeldt,  idéhistoriker inom medicin och föreståndare för centrum för medicinsk humaniora vid Uppsala universitet.

Nya perspektiv ges också av hjärnforskaren Martin Ingvar, Karolinska institutet i Solna, biologen Tom Kirkwood som är brittisk åldringsforskare i New Castle University i Storbritannien, Helga Nowotny, tidigare  chef för europeiska forskningsrådet och professor emerita i vetenskapsforskning vid tekniska högskolan i Zurich i Schweiz.

Programmet sändes första gången 29 dec 2022.

Programledare och producent Annika Östman
[email protected]

Risken att drabbas av demens har minskat kraftigt under senaste årtionden, visar forskning från Göteborgs universitet. Genom livsstilsförändringar kan du påverka situationen både innan och även efter en demensdiagnos, visar annan forskning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På ungefär 30 år har förekomsten av demens hos 88-åringar i Sverige minskat från ungefär 40 procent ner till 25 procent.  Det handlar om allt från Alzheimer, till Parkinson, vaskulär demens, pannlobsdemens och Lewy Bodys sjukdom. Det visar forskning som doktoranden Hanna Wetterberg jobbar med vid Göteborgs universitet.  Forskning som ännu inte har hunnit granskats vetenskapligt och är opublicerad.

Antalet som får demens blir fler

Samtidigt ökar också antalet personer som blir över 80 år i Sverige.  Andelen blir färre med demenssjukdomar, men antalet fler. En utmanande ekvation att få ihop, konstaterar forskare.

Under en konferens på Akademiska sjukhuset i Uppsala berättar professor Ingmar Skoog om de här resultaten. Samtidigt som professorn Miia Kivipelto  kan visa hur hennes FINGER-studie med livsstilsförändringar har minskat risken för demens för dem med riskfaktorer, och även kan påverka de som fått en lindrig Alzheimerdiagnos.  

Lidingö först med särskild hjärngympa för 65-plussare

Lidingö kommun är först i Sverige med att införa den forskningsbaserade metoden för livsstilsförändringar för 65-plussare som har riskfaktorer för Alzheimer.  74-åriga Maria Arwidson tränar därför styrketräning två gånger i veckan och ställer ägguret på ringning för att inte bli stillasittande framför tv:n eller datorn. 

Medverkar gör Ingmar Skoog, professor i psykiatrisk geriatrik och föreståndare för centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet, doktorand Hanna Wetterberg, vid Göteborgs universitet, Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik vid Karolinska institutet, samt 74-åriga Maria Arwidson som deltar i livsstilsförändringsprogrammet för 65-plussare på Lidingö Träna Hjärna.  

Programmet sändes första gången 4 november 2022.

Programledare och producent Annika Östman
[email protected]

För första gången kan patienter med en vanliga form av avancerad lungcancer behandlas med läkemedel. En forskare knäckte koden genom att blockera en mutation som skapar tumörer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Glaskonstnären Karin Westman trodde att hon hade ett brutet revben. Men det visade sig vara lungcancer. Efter en traditionell behandling såg allt bra ut. Men efter drygt ett år upptäcktes att cancern hade spridit sig också till hjärnan.

Ny behandling av lungcancer

Nu får hon ett nytt läkemedel, som kan ha bra effekt på vissa och på andra ingen alls. Det handlar om ett helt nytt sätt att behandla avancerad icke-småcellig lungcancer.

Under 40 års tid har forskarvärlden och läkemedelsbolagen uppfattat mutationen med den cancerdrivande genen K-ras vid icke-småcellig lungcancer som omöjlig att behandla. Orsaken var att proteinet var så stabilt och runt att inget kunde fästa på det.

Knäckte koden som alla trodde var omöjlig

Men professorn i genetisk kemi Kevan Shokat vid California University i San Francisco i USA lyckades med det som alla andra hade uppfattat som omöjligt. Han och hans team fick en lönndörr att öppna sig och hittade därmed en ficka som var 0.000002 millimeter stor. Där kunde en läkemedelsmolekyl låsas fast och därmed stoppa celldelningen och minska tumörerna.

Glad lungläkare i Uppsala

Kristina Lamberg, lungläkare vid lung- och allergikliniken vid Uppsala universitet, och dessutom Karin Westmans läkare, är oerhört glad över att nu ha ytterligare en behandlingsmöjlighet - den här gången med ett målsökande läkemedel mot en mutation i en vanlig typ av lungcancer. Alltså en ny behandling förutom cytostatika, immunterapi, strålning och operation.

Medverkar gör Karin Westman, 73-årig glaskonstnär som fått nytt läkemedel mot icke-småcellig lungcancer, hennes läkare, Kristina Lamberg, vid lung- och allergikliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala samt Kevan Shokat, professor i genetisk kemi vid California University i San Francisco i Usa.

Programmet sändes första gången 27 april i år.

Programledare och producent Annika Östman
[email protected]

Intensiv träning på en minut gav bättre arbetsminne för personer över 65år. 71-åriga Gerd Andersson i Umeå tyckte det var kul att få testa en för henne helt ny träningsform.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det handlar om att cykla intensivt i intervaller. Just de väldigt intensiva perioderna är sex sekunder långa. De ska upprepas 10 gånger med vila emellan. Sex sekunder på tio gånger blir 60 sekunder, alltså en minut. Men med uppvärmning och den intensiva träningen, samt vila så blir det allt som allt ett pass på 20 minuter. Det kallas högintensiv intervallträning.  

Numera 71-åriga Gerd Andersson hade aldrig tidigare gått på gym, men var en allmänt aktiv person.

Jättekul även för en äldre nybörjare

- Jag tyckte det var jättekul att ta i. Det kändes också som att jag efteråt fick bättre korttidsminne, säger Gerd Andersson.  

Nästan 70 personer i Umeå lottades till två grupper - en med vanlig träning i 40 minuter två gånger i veckan, och en grupp med högintensiv intervallträning också två gånger i veckan. 

Forskarna ville testa vilken metod som passade bäst för otränade pensionärer. 

Bara sex sekunder intensiv träning

- Sex sekunders intensiv intervallträning kan vara en bra metod för vissa personer, det säger Erik Rosendahl, professor i fysioterapi vid Umeå universitet som lett studien.  

Båda grupperna fick bättre kondition, men i gruppen med högintensivintervallträning kunde forskarna också se att arbetsminnet förbättrades. Men kognition på det stora hela förbättrades inte.  

-    Det berodde antagligen på att träningsperioden var så pass kort som tre månader, det säger Carl - Johan Boraxbekk, professor i neurologi vid Köpenhamns universitet, som också lett studien. 

Tommy Lundberg på Karolinska institutet, som inte deltagit i studien, menar att det är viktigt att både få en bättre kondition och öka muskelstyrkan så att man orkar gå i trappor och klara sig bättre i hemmet. 

Medverkar gör Gerd Andersson i Umeå, som testat högintensiv intervallträning HIIT, samt forskarna bakom studien professor i fysioterapi vid Umeå universitet Erik Rosendahl och professor i neurologi vid Köpenhamns universitet Carl-Johan Boraxbekk. Dessutom Tommy Lundberg som är lektor vid Karolinska institutet med inriktning på träning.

Programmet sändes första gången 30 mars i år.

 Programledare och producent: Annika Östman
[email protected]

  

29 -årige Fabian Bernhardson i Örebro har haft klusterhuvudvärk i tio år. Han är en av uppemot tio tusen personer i Sverige som har klusterhuvudvärk. En huvudvärk med en extremt kraftfull smärta.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klusterhuvudvärk är ett ganska okänt tillstånd men där det nu forskas intensivt. Tidigare kallades den för Hortons huvudvärk.

För Fabian börjar klusterhuvudvärken under vinterhalvåret kl 10 på förmiddagarna och håller oftast på en timme. En smärta som gör att han vill försvinna ut ur sin kropp. Många kallar den för självmordshuvudvärk. Nu har han haft uppehåll en längre period, och har hittat sina egna metoder att hantera smärtan.

Inget läkemedel än för klusterhuvudvärken

Än så länge finns det ingen specifik behandling eller läkemedel mot klusterhuvudvärk. Forskarna jobbar intensivt för att förstå ärftliga orsaker, men också varför de stora flertalet får sina attacker på natten.

Följ med till Andrea Carmine Belins labb på Karolinska institutet, där det görs sömnstudier och tester på hudceller och blodprover - allt för att förstå klusterhuvudvärk bättre.

Medverkar gör seniorforskaren Andre Carmine Belin, forskningsspecialist Caroline Ran, doktorand Felica Jennysdotter Olofsgård - alla tre på institutionen för neurovetenskap på Karolinska institutet samt 29-åriga Fabian Bernhardson i Örebro, som länge drabbats av klusterhuvudvärk.

Programmet sändes första gången 18 november 2022

Programledare och producent Annika Östman
[email protected]

Personer som bedöms ha risk att återfalla i brott erbjuds behandlingar inom kriminalvården. Men det är bara 25 procent som påbörjar behandling.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Antalet intagna på anstalter i Sverige har ökat kraftigt de senaste tre åren. Tidigare var det 4 500 interner som nu har ökat till drygt 5 500. Det innebär utmaningar för verksamheter och behandlingar. Men Kriminalvården försöker ge de som vill behandlingar.

Tre behandlingar mot våldsbrott

För att bli aktuell för en behandling, så undersöker först Kriminalvården vilka intagna man bedömer har störst risk att återfalla i brott. Av de med medelhög eller hög risk att återfalla så erbjuds alla behandlingar. För de med våldsbrott är det i dagsläget tre typer av behandlingar som finns. Det handlar om Vålds preventivt program - VPP, Puls och Entre. Alla tre utgår från kognitiv beteendeterapi, KBT.

VR-glasögon för att göra diskussionerna bättre

I flera av behandlingsprogrammen så används rollspel för att göra situationer mer konkreta, så att diskussioner om hur man kan agera utan våld startar hos de intagna. För att göra de diskussionerna ännu mer realistiska testar nu också Kriminalvården att använda VR-glasögon, som ett slags heltäckande glasögon som förstärker illusionen att man befinner sig i en verklig situation.

Hör Martin Larde´n, chef för kriminalvårdens behandlingsverksamhet, Elvar Jonsson behandlare och programledare inom kriminalvården. En morddömd 31-åring som sitter på Hällbyanstalten utanför Eskilstuna som vi kallar Alexander. Dessutom Matias Arriola som nu lämnat kriminaliteten.

Programmet sändes första gången 16 september 2022.

Producent och programledare Annika Östman
[email protected]