Kent Persson i Göteborg var en av de första som fick prova cancerbehandlingen som får årets nobelpris i medicin. Men immunterapins snabba resultat förvånade till och med vårdpersonalen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kent Perssons hudcancer hade spritt sig till lungorna och han tvivlade på att han kunde överleva. Nu känner han sig delaktig i årets Nobelpris i medicin.

Vi besöker också ögonkirurgen som använder den fysikprisbelönade lasertekniken och återupplever ett besök i kemipristagarens eget laboratorium i Kalifornien.

Men i ett annat labb dansar en manlig fysikpristagare fullt påklädd bland lättklädda unga kvinnor i en video. Vi frågar honom varför.

Lena Nordlund är programledare.

Lena Nordlund
[email protected]

Kungliga tekniska högskolan har invigt sitt Live-In-Lab i Stockholm ett sorts forskningslabb där byggbranschen ihop med akademiska forskare ska undersöka framtidens energi- och tekniklösningar i verkliga livet. Axel Solhall är en av studenterna som har valt att flytta in och därmed bli övervakad av sensorer dygnet runt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fyra studenter har flyttat in i en sorts experimentlägenheter. Nu ska de och deras boende ska bli forskningsobjekt. Studenten Axel Solhall är en av dem.

Lägenheten är cirka 22 kvadratmeter och sensorer har bland annat koll på när och var han är i lägenheten. Studenterna har tillgång till sin egen data och kan se hur mycket vatten och el som förbrukas och när de vaknar på morgnarna.

Men Axel Solhall känner sig trots det inte övervakad.
– Det är mycket mätutrustning. Men det är inget som påverkar mig negativt just nu, säger han.

I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om de nya unika bilderna från en asteroid, som tagits när små farkoster utsända från jorden för första gången lyckats landa kontrollerat på en sådan himlakropp.

Se bilder från asteroiden på Vetenskapsradions Instagramkonto!

Vi hör också om skolelever som hjälper forskare genom att fotografera nyckelpigor och så hör vi om att att det förbjudna miljögiftet PCB ännu skadar späckhuggare i haven och om en enkel metod som verkar kunna förhindra att vi blir utbrända.

Lena Nordlund är programledare.

Sociala medier var viktigare än någonsin i årets valrörelse och partierna själva såg Facebook som mer betydelsefull än tevereklam. Det visar en snabbforskningsrapport som är den första i sitt slag för Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ett hundratal statsvetare och medieforskare har tillsammans gjort snabbforskningen för att undersöka årets valrörelse. En av dem är Kajsa Falasca, medie- och kommunikationsvetare på Mittuniversitetet.

– Vi ser en fragmentisering av partisystemet och fler partier som har jämnare stöd. Vi ser också en fragmentisering av medielandskapet med allt fler plattformar och kanaler. Det påverkar valrörelsen och hur partierna fungerar, säger hon.

Vilka exempel finns det på att det har påverkat?
– Partierna lägger större fokus på digitala och sociala medier och för första gången rankar partierna Facebook som en viktigare kanal än till exempel tv-reklam. Det är helt nytt för valet 2018.

Vilken inverkan får det på det demokratiska systemet?
– Innan valet fanns det en hel del oro för att digitala och sociala medierna skulle missbrukas med till exempel fake news och propaganda. Men det vi ser i de traditionella partiernas kanaler är att det pågår många samtal och att partierna är närvarande. Det har öppnat upp för ett väldigt stort politiskt samtal.

Vi hör också om att världens första större självgående fraktfartyg byggs i Norge och om hur obemannad skeppsfart kan ge minskade utsläpp.

Dessutom försöker vi reda ut hur mycket ansvar som är rimligt för en enskild människa att bära i klimatfrågan. Lyssna gärna på Klotets program "Vad kan jag göra för klimatet?" som nämns i avsnittet.

Lena Nordlund är programledare.

Lena Nordlund
[email protected]

Hur mycket är egentligen din inre klocka? Det kan du kanske snart ta reda på med hjälp av ett enkelt blodprov, enligt ny forskning. Blodprovet kan nämligen belysa sambandet mellan störd dygnsrytm och många sjukdomar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Inre klockor styr nästintill alla processer i kroppen för att vi ska fungera så optimalt som möjligt över dygnets alla timmar.

Men om våra inre klockor är ur fas kan det öka risken för flera olika sjukdomar.

Nu har amerikanska forskare tagit fram ett slags gentest, där man med hjälp av aktiviteten hos ett antal gener kan beräkna vilken tid patientens inre klocka är inställd på, med en felmarginal på under två timmar.

Genom att noggrant mäta hur våra inre klockor står hoppas forskarna kunna förstå mer om sjukdomars förhållande till dygnsrytmen och om hur medicin vid rätt klockslag kan ge mycket bättre effekt.

I veckans avsnitt går vi går också på Dramaten och ser en föreläsning om rädsla, hör om flygroboten som härmar bananflugors flygstil och om världens oväntade rikedom på svamp.

Programledare är Lena Nordlund.

Lena Nordlund
[email protected]

När museet i Rio de Janeiro brann ner i veckan gick stora delar av samlingarna förlorade och zoologen Paolo Buckup berättar att han sett de mest hårdhudade kolleger gråta. Själv sprang han ut och in ett 20-tal gånger i det brinnande museet för att rädda unika föremål.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Därinne fanns 20 miljoner ovärderliga objekt som utgjort en viktig pusselbit för Latinamerikas historia, bland annat redskap från utdöda urfolksgrupper, uppstoppade djur från utrotade djurarter, kraniet från Sydamerikas äldsta kvinna och konst, möbler och keramik.

I Veckomagasinet hör vi zoologen Paolo Buckup som flera gånger sprang in och ut ur det brinnande museet för att rädda föremålen.

Vi hälsar också på systermuseet i Stockholm och hör om hur mycket forskning som bygger på de samlingar som besökarna aldrig får se och om hur museerna hjälper varandra.

I Veckomagasinet hör vi också om varför geologer vill få marken att skaka vid kärnkraftverket i Forsmark, om hur tillståndskrångel för utländska forskare stör både deras karriärer, om Sveriges rykte som vetenskapsland och om det är möjligt att ge ambassadpersonal hörselskador med mikrovågsvapen.

Dessutom frågar vi en man av rätta virket om vad vi ska tänka om hålet i den internationella rymdstationen.

Lena Nordlund
[email protected]

Björn Gunér
[email protected]

Veckomagasinet står för den enda nationella forskningspolitiska utfrågningen som sänds i massmedia inför valet. Samtliga riksdagspartiers forskningspolitiska talespersoner deltar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Är satsningar på jättelika projekt för forskningsinfrastruktur, som ESS och SciLife Lab, rätt väg att gå för Sverige eller riskerar det att låsa resurserna för mycket och leda till att svenska forskare missar viktiga möjligheter?

Ska politikerna ägna sig åt tydlig styrning av forskningen eller ge forskarna och lärosätena fria tyglar att själva hitta vägen till genombrotten?

Och hur ska forskningen möta akuta samhällsutmaningar som klimatförändringarna?

I vår valspecial svarar ansvariga politiker i en direktsänd utfrågning.

Medverkande politiker är:

Fredrik Christensson (C)

Helene Hellmark Knutsson (S), forskningsminister

Betty Malmberg (M)

Niclas Malmberg (MP)

Aron Modig (KD)

Christer Nylander (L)

Linda Snecker (V)

Robert Stenkvist (SD)

Programledaren är Lena Nordlund och producent Björn Gunér.

Lyssna gärna på veckans två program om forskningspolitik från Vetandets värld som bakgrund för debatten:

Pengarna till forskningen, del 1/2: Hur ska satsningarna se ut?https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1140709?programid=412

Pengarna till forskningen, del 2/2: Hur vet vi att satsningarna fungerar?
https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1140893?programid=412

Lena Nordlund
[email protected]

Björn Gunér
[email protected]

En liten flicka för 90 000 år sedan hade en neandertalare till mor och en denisovamänniska till far.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det visar ett fossil av flickan som levde i den kända Denisovagrottan i Ryssland.

 – Det var så överraskande att jag trodde att de hade gjort något fel i labbet, säger professor Svante Pääbo vid Max Plankinstitutet, som ledde studien. 

Vi hör om vad fyndet innebär och om arbetet med att kartlägga hur våra utdöda släktingar beblandade sig med varandra och våra egna förfäder.

Lena Nordlund är programledare.

Utdöda apor, mammutar och dinosaurier dyker upp i oväntade sammanhang: apan i en kinesisk kejsargrav, mammuten i Stockholm och dinosaurien i alligatorer som sjunger i kör.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi besöker forskaren som studerar sjungande alligatorer för att förstå hur smarta dinosaurierna egentligen. Vi hör också om vad mammutars gener och ett nyupptäckt, men utrotat, apsläkte kan säga om varför djur dör ut.

Borde vi alla kunna begäras ha kunskap att rycka in vid allvarliga olyckor?

Såhär i sommartider funderar vi också på om det kan finnas miljöargument FÖR att lägga en fet biff på grillen i sommar?

Och så lite fotbolls-VM på det – stämmer det att jublande fotbollsfans fick jorden att skaka i Mexiko?

Vi äter allt mer snabbmat, och som tur är blir den allt klimatsmartare. Nu får falafeln sitt eget mästerskap i Malmö. I veckomagasinet blir också vår reporter påkörd av en virtuell självkörande buss och så bärgas spökgarn från havets botten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Stjärnkocken Titti Qvarnström i Malmö vurmar för falafeln, som hon menar är klart mer rätt 2018 än varmkorven. Och forskaren med hållbar mat som specialitet ger henne rätt.

Vi utforskar också hur självkörande fordon kan undvika att krocka med andra i trafiken och så hör vi om hur sjunkna fiskeredskap på havets botten kan fås att sluta fiska.

Att bada bastu är bra för hälsan på många sätt, enligt studier från... Finland såklart. Nu hålls världsbastukongressen i Haparanda. Fynd på Mars kan vara tecken på enkelt liv. Och elflygplan testas i Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi provar finsk sauna tillsammans med medicinske rådgivaren till Svenska bastuakademin och hör honom lovprisa hur bastun främjar hälsan.

Nya fynd av organiskt material och metan på Mars väcker hopp om att hitta enkelt liv där eller på andra himlakroppar.

Och så är vi med när ett litet eldrivet flygplan för första gången provflyger i Sverige, men är batteridrift verkligen något att hoppas på för att lösa flygets klimatpåverkan?