Vinnarpodden

I denna följetångs första del går Alexander och Tobbe igenom den första grundprincipen av tretton ur Napoleon Hill’s bästsäljare ”Think and Grow rich” som är ’Begäret’. Boken anses för övrigt vara den kanske bästa boken inom management-litteraturen som någonsin skrivits och den klassas av många som en ’Bibel för framgång’. Detta då den tar upp tretton grundprinciper som alla framgångsrika personer har använt sig av under sina personliga resor mot toppen.

Därför inleds samtalet med en liten kort bakgrund om boken och dess författare för att därefter gå vidare till den första grundprincipen som är ”Det brinnande begäret” (från engelskans ”Desire”). Varför behöver man ha ett brinnande begär ifall man vill bli framgångsrik? Och vad skiljer det från en stark önskan eller förhoppning?
Behöver man kanske leva sig in i framgången som att man redan vore där?

Detta är bara några av frågorna de försöker besvara med hjälp av flertalet framgångsanekdoter som författaren använt sig av för att illustrera vikten av varje grundprincip.

I detta Vinnarpoddavsnitt pratar Alexander & Tobbe om varför alltfler svenskar har blivit bekvämare av sig de senaste decennierna och den negativa inverkan som lättjan har på en, såväl fysiskt som psykiskt. Det sägs ju att lättja är inkörsporten till en rad dåliga vanor som knappast utvecklar och stärker en som människa.

Men vad kan man själv göra åt sin bekvämlighet ifall man är bekväm av sig och ofta ryggar för ansträngningar av olika slag?
Och ifall man är det motsatta, vad kan man göra för att fånga bekvämligheten i sin linda innan den börjar ta alltför stor plats i ens liv?

I detta avsnitt gästas Alexander av en specialinbjuden gäst i form av Adrian (som ni kanske har hört innan) för att prata om resor, eller snarare varför man bör resa överhuvudtaget. Det finns många anledningar men de kanske viktigaste, förutom att få upptäcka nya platser, är att man puttas ut ur sin bekvämlighetszon ordentligt. Särskilt ifall man reser till länder där man inte pratar språket och inte kan göra sig förstådd.
För att bli en vinnare (dvs framgångsrik) bör du regelbundet utmana denna bekvämlighetszon.

Man får m a o ett unikt tillfälle att växa och lära sig mycket om både sig själv och andra. Det skänker även lite ödmjukhet när man får se och uppleva hur människor i andra länder lever sina liv. Man får nya perspektiv och lär sig väldigt mycket men just lärdomarna är något de hade tänkt beröra i uppföljaren till denna första del.

Alexander och Lennart går igenom några av de bra sakerna som faktiskt inträffade i 2022 års riksdagsval, trots regeringskaoset, den lama valrörelsen och alla smärre skandaler runtomkring. Det är lätt att bli defaitistisk när man inser att lapparna som läggs i en låda vart fjärde år inte gör så stor skillnad som man kanske hade hoppats på.
Allt det positiva går upp i rök och man går omkring med ett vemod och en hopplöshet som sprider sig som en löpeld.

Därför vill de väcka lite hopp hos tittarna och inspirera till handling på andra plan förutom det parlamentariska. För det är först när folk trotsar rädslan och defaitismen och gör gemensam sak som historien ändras och då kan det gå fort. Majoriteten av de omvälvande maktskiften som skett i historien har ju skett först när folk inte låtit sig kuvas utan istället gjort gemensam sak.

Alexander och Tobbe diskuterar lite kring varför Sverige styrs av ytterst mediokra personer som sällan besitter vare sig den kompetens eller de egenskaper som behövs för att styra ett land. Det har ju återkommande skrivits om den låga utbildnings- och bildningsnivån bland våra statsråd som ofta blivit tilldelade uppdrag de inte har någon som helst utbildning inom.

Hur förebygger man att sådana personer tilldelas såpass ansvarsfulla och viktiga positioner och istället får rätt folk på rätt plats?
Och hur gör vi för att få in mer drivna, erfarna och kompetenta personer inom politiken överlag? Personer med rättspatos som faktiskt vill och kan göra bra saker för landet och som inte låter sig korrumperas av en stundande politisk karriär med åtskilliga förmåner?

Detta avsnitt spelades inte in i syfte att skam- och skuldbelägga utan snarare i syfte att motivera och för att du som lyssnare ska kunna identifiera några av dina vanligaste brister som (antagligen) leder till oönskade resultat i livet. Därför går Alexander igenom tio tecken som kännetecknar de typiska 80%-männen (så kallade ”low value men”).
Dvs de män som konsumerar betydligt mer än de producerar, som ofta är en belastning för andra och som varken har några mål eller ambitioner i livet utan bara flyter med och hoppas på att någonting bra ska hända dem.

Dock föds man aldrig till en 80%-man utan det är någonting man väljer att bli genom sina livsval och sin inställning. Därför är det fina i kråksången att man kan göra resan från en typisk 80%-man till en 5%-man bara man vill och har ambitionen, tålamodet och självdisciplinen som. Det är inte lätt och går inte över en natt men den resan är ofta mödan värd då vetskapen om att man åtminstone gör sitt bästa för att bli bättre får en att sova gott om nätterna.

Inom den s k ”Manosfären” finns det gott om män som nyligen har blivit rödpillrade. Det vill säga, insett faktum och verkligheten när det gäller den västerländska dejtingscenen och kvinnors natur. Det må vara beklagligt och tråkigt att flertalet västerländska kvinnor idag har väldigt höga förväntningar, långa kravlistor på männen och inte kan bete sig som mer traditionella kvinnor. Att dessa invändningar finns är förståeligt på många sätt.

Att det har blivit så är dock lika mycket männens fel som kvinnornas. För hade fler män gjort betydligt mer för att bli sina bästa versioner och riktiga män, så hade inte en lika stor andel av dem (minst 80%) setts som oattraktiva av de flesta kvinnor. Ifall du som man bär på en stor ölkagge, inte sköter din hygien, umgås med giftiga människor och slösar bort dina slantar på kortsiktiga nöjen så kan du inte förvänta dig att kvinnorna kommer att finna dig attraktiv. Det vore rentav konstigt ifall de gjorde det.

Det må låta hårt men istället för att gnälla över kvinnors natur (och hur orättvist det är för att de inte kan gilla dig som du är) så kan du faktiskt höja dig själv och på sikt tillhöra toppskiktet av män.
Gör dig själv till ett hjälplöst offer eller försök bli din bästa version helt enkelt, valet är ditt!

När det talas om idrott i både offentliga och mindre offentliga sammanhang så är det lätt hänt att det blir resultaten och alla prestationer som står i fokus. Visst spelar bägge en stor och viktig roll för idrottens utveckling men man får inte förglömma allt det andra som gör idrotten till en såpass viktig och samhällsbärande kraft. Nämligen gemenskapen, funktionerna som alla medlemmar fyller (dvs, att man får känna sig betydelsefull) och alla dygderna som den bygger och upprätthåller över tid.

Man kan säga att idrotten är som en sorts vinnarskola för alla åldrar, oavsett vilken nivå man tävlar (eller inte tävlar) på.

I detta uppföljningsavsnitt med specialinbjudne gästen Adrian (som var tänkt att spelas in för två månader sedan) så berättar han hur den asketiska utmaningen Exodus-90 fortlöpte. Exodus-90 är för övrigt en mycket asketisk utmaning som många katoliker antar varje år, 90 dagar innan påsken i syfte att stärka kroppen, själen och bli mer närvarande.
Alexander är själv inte katolik men är intresserad av asketism och asketiska utmaningar då han själv hänger sig åt flertalet av dem, i syfte att stärka just kropp, knopp och själ.

I avsnittet får vi därför veta ifall Adrian fullföljde utmaningen, vad utfallet blev, vilka de upplevda för- och nackdelarna var och vad den gav på det stora hela. De pratar också lite om självförbättring och varför alla människor bör ägna sig åt den i någon form. Det handlar till syvende och sist om att respektera sig själv, andra och att ge omvärlden det bästa av sig själv.

Alexander och Tobbe samtalar om varför kläderna man bär har en större betydelse än man tror. De är inte bara en identitetsmarkör för många utan sänder även ut en del signaler på ett undermedvetet plan som många inte tänker på. ”Man ska inte döma en bok efter omslaget” heter det men hur gärna vi än vill undvika det så gör vårt undermedvetna det ändå. Vi dras till det som är vackert och tilltalande och vice versa. Kläderna är onekligen något som kan dra till eller stöta bort folk beroende på vad du bär.

En del av den degenerering som härjat i västvärlden det senaste halvseklet har onekligen drabbat modet och klädstilen. Från att ha varit, vacker/stilig och tilltalande har den istället blivit sunkig, intetsägande och ibland rent frånstötande. Ett faktum som är sorgligt och högst verkligt men som absolut går att råda bot på. Därför går de igenom hur man själv kan använda stiliga/snygga kläder till sin fördel och ge sig själv en skjuts framåt i livet. Kläder som dessutom inte behöver vara dyra eller exklusiva för att tilltala omgivningen.