Ett temaprogram om ålen. Om dess märkliga levnadssätt, varför det finns så mycket färre ålar nu för tiden och vad som görs för att hjälpa den.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En gång var den europeiska ålen troligtvis vår allra vanligaste insjöfisk, i alla fall om man räknar i biomassa. Visst finns det fortfarande ål, men den har minskat så kraftigt att den numera är akut hotad, både i Sverige och internationellt.

Vi ägnar hela programmet åt ålen, denna mytiska fisk som föds i Sargassohavet, förs till Europa med havsströmmarna, vandrar upp i vattendrag i exempelvis Sverige, förvandlas tre gånger under sin livstid och, om den klarar alla utmaningar den möter, till slut simmar tillbaka till Sargassohavet för att leka och sedan dö.

Morgonens fältreporter Jenny Berntson Djurvall finns på Torsö i Vänern tillsammans med fiskaren Boris Åström. Den ål han får upp får åka lastbil nedströms för att sedan kunna släppas ut närmare havet. Det kallas trap and transport och är ett sätt att hjälpa ålen förbi de hinder som finns i vattendragen, och görs inom ramen för projektet Krafttag ål. På plats på Torsö är också ålforskaren Olle Calles från Karlstad universitet. Han ger insikt i hur ålen lever i sina olika livsstadier och varför den en gång i tiden var så framgångsrik.

Josefin Sundin på SLU Aqua ger oss de senaste ålsiffrorna – hur många ton blankål finns det i Sverige? Och berättar om de största hoten mot ålen – fiske, vattenkraft, miljögifter och parasiter, bland annat.

Johan Höjesjö, professor i fiskekologi vid Göteborgs universitet, forskar om hur ålens vandring kan underlättas. Vi följde med honom ut i Säveån där olika utformning av ålyngelledare testas.

Sverige har sedan 2009 en ålförvaltningsplan som vilar på fyra ben: minskat fiske, utsättning av ålyngel, minska dödligheten i turbiner och öka kontrollen av fisket. Nästa år ska en ny plan antas. Och inför det har forskare från helt andra delar av världen kopplats in i en internationell utvärdering. Anders Clarhäll, projektledare för utvärderingen, berättar att forskarna blev förvånade när de såg hur Sverige jobbar med ålen. Utifrån deras råd tror Anders på flera förändringar inför nästa plan.

Vi hör också om hur det kan komma sig att alla ålar är så genetiskt lika, oavsett om de lever sitt liv i Nordafrika eller i en älv i Nordnorge. Och så har vi frågat Naturmorgons lyssnare om särskilt minnesvärda ålmöten.

Programledare är Karin Gyllenklev.