Striden om hur skogen ska skötas har återigen blossat upp. Den här striden är inte ny, den har böljat fram och tillbaka de senaste 250 åren. Nu kräver naturvården och allt fler skogsbrukare alternativ till kalavverkning och man pekar på det tyska skogsbruket där man sällan tar upp stora kalhyggen.

Striden om hur skogen ska skötas har återigen blossat upp. Den här striden är inte ny . Den har böljat fram och tillbaka de senaste 250 åren. Nu kräver naturvården och allt fler skogsbrukare alternativ till kalavverkning och man pekar på det tyska skogsbruket där man sällan har stora kalhyggen.

– Vi vill inte kalavverka skogen, det lönar sig bättre att succesivt gallra den. På så sätt får man den nya skogen utan kostnader. Kalavverkning är rent ekonomiskt sett ett dåligt alternativ i Baden-Württemberg, Ulrich Kohnie på Forstliche Versuchs- und Forschungsanstalt i Freiburg.

Men skogschefen på Sveaskog Herman Sundqvist menar att det inte går att jämföra Tyskland med Sverige. Det är stora skillnader när det gäller klimat och biologi. Han är klart skeptisk till en storskalig introduktion av kontinuitetsskogsbruk i Sverige.

– Jag är mest rädd för att vi ska glömma bort att dagens trakthyggeskogsbruk med kalavverkning var en konsekvens av ett storskaligt misslyckande med olika typer av kontinuitetsskogsbruk. Trakthyggesskogsbruket har varit en enorm succé ur ett ekonomiskt perspektiv, säger Herman Sundqvist.

Reporter: Tomas Lindberg.