Alzheimer Life podden

Vet ni att vi i genomsnitt bara får femton minuter för att ställa frågor till läkaren under ett besök? 

Inte konstigt kanske att så många då har frågor om några av världens mest komplexa diagnoser - de kognitiva.  

Lyssna när Ingmar Skoog (professor i psykiatri, Göteborgs Universitet), Henrik Zetterberg (professor i neurokemi Göteborgs Universitet och skapare av de nya blodtesterna för säkrare diagnos av alzheimer) berättar om det senaste inom forskningen. Lyssna när Silviasjuksköterska Petra Tegman (Betaniastiftelsen) berättar om den vård och stöd man har rätt till och när Fredrik och Caroline Sjöstrand delar med sig av en vardag med alzheimer. Fredrik drabbades endast 54 år gammal. Podden görs av: Beppo Ljudproduktion och intervjuar gör Johanna Hinteregger. Samtalet är en inspelning av Alzheimer Lifes frukost på Bio Capitol i Sthlm 7 oktober 2024. Podden och frukosten gjordes med stöd från Nutricia.

Stämningen är laddad i rummet när Ulrika, som var 44 år och hade tre små barn när hon drabbades av alzheimer, ställer frågan till ansvarig minister: Varför får inte jag den hjälp jag behöver? 

Lyssna på svaret och mycket mycket mer om hur det ser ut i Sverige om man drabbas av en kognitiv sjukdom och politiken bakom. 

Anna Tenje (m), äldre och socialförsäkringsminister. Hennes politikområde kostar mer än hela svenska försvaret, runt 90 miljarder. Trots det talas det inte med samma engagemang om dessa frågor trots att alla känner någon som drabbas och att vi alla kommer bli äldre till slut. Det vill Anna Tenje ändra på. Men hur?

Lyssna på den spännande podden där ministern frågas ut av dem det gäller, patienten själv och den som står bredvid, den anhöriga. 

Till lyssnare: tack för alla frågor till Anna Tenje!

Intervjuar gör Johanna Hinteregger och Ulrika Harmsen. Medverkande är Anna Tenje (m), äldre och socialförsäkringsminister. Produktionen görs på Beppo Ljudproduktion av stiftelsen Alzheimer Life. Hjälp oss att hjälpa fler. Swisha: 1234866208

Vissa möten är svårare än andra. När jag träffar Caroline, en ung alzheimerdrabbad kvinna i sina bästa år, med nyss utflugna barn och liten hund i knät slängs jag tillbaka till det mörker min mamma och jag var i första året med hennes diagnos. Möt Caroline i hennes sorg att drabbas och hur viktigt det är att ha en samtalsgrupp. Detta är del två i vår serie om att få tala om sin diagnos. Reporter: Johanna Hinteregger, Alzheimer Life.

"Vi måste få prata om det!" DEL 1. Att drabbas av alzheimer som ung. I samma lokal, vid samma tid och med samma personer möts fyra män för att tala om sin alzheimer. Det blir allt från rungade skratt till tårar.

Kommer Ulf kunna bli morfar? Kan Tommy fortsätta jobba länge till och hur länge kan Johan hitta till operan?

Medverkar gör: Ulf, Johan, Tommy, Mikael samt samtalsterapeut Hannele Moisio (bilden). Reporter är Johanna Hinteregger, Alzheimer Life.

Möt alzheimerdrabbade Christina och hennes man Stanley som i en nära intervju beskriver de snart fem år som Christina tagit den nya bromsmedicinen lecanemab. Christina mår bättre och hon är på samma nivå i sin kognitiva sjukdom, alzheimer, som hon var 2017. Detta är ett nära och på många sätt revolutionerande samtal med någon som har kanske längst erfarenhet av den nya bromsmedicinen mot alzheimer, lecanemab, i hela världen. Vad innebär detta skifte i alzheimervärlden? Intervjuar gör Johanna Hinteregger, Alzheimer Life. Besök www.alzheimerlife.se för mer information.

Margareta Winberg, en av socialdemokraternas ledande profiler, hemlighöll under många år att hennes man politikern Jörn Svensson drabbats av Alzheimer. Ingen utomstående fick reda på sjukdomen. Orden demens och alzheimer fick inte nämnas i deras hem.

Berättelsen om maken och vänsterpolitikern Jörn Svenssons sjukdom handlar om förnekelse, skuld, skam och medberoende.

”Jag bröt mot nästan allt jag står för bara för att skydda Jörn och hans högsta önskan att hålla det hemligt.”

Först nu, två år efter Jörns död, orkar Margareta Winberg berätta i vår podd Alzheimer Life om tiden som höll på att knäcka även henne. Och varför hon till slut väljer att prata om Jörns Alzheimer.

Vår hjärna väger bara några få procent av vår vikt men den behöver mest. Den kräver mer energi än något annat organ. Det är dags att tala om vad vi matar vår hjärna med. Lyssna på senaste podden som handlar om just det med Sveriges främsta experter på området. Forskning visar att runt 40 procent av risken att drabbas av en sjukdom som kan leda till demens beror på hur vi lever. Vad är viktigt om man ligger i riskzonen eller redan har fått en diagnos? Intervjuar gör Johanna Hinteregger, Alzheimer Life.

Den här podcasten göra med stöd från Nutricia.

Medverkande: Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik vid Karolinska Institutet, Centrum för Alzheimerforskning samt läkare och FoU chef för Tema Inflammation och Åldrande. Författare till boken Hjärnhälsa – på dina fem fingrar: Förebygg och minska risken för alzheimer och minnesproblem (2021). Hur effektivt är det att tänka på kosten för att må bättre?

Jessica Samuelsson, leg. dietist, Medicinsk Doktor på Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs Universitet. Vad säger våra matvanor om oss?

Kjell och Eva Ehn, patient med begynnande alzheimer och hans maka.

Sophia Du Rietz, lever med Daniel som redan som 55-åring drabbades av en mycket tidig alzheimer.

Även cirkusprinsessor får alzheimer. Henry Bronetts mor Carla kunde göra volter på hästryggen och skjuta prick med pistol. Hon lagade sina berömda blåbärspannkakor till hela cirkusen. Sedan drev hon en framgångsrik skönhetssalong i Stockholm. Men hon kunde också få utbrott som skrämde de som var nära. Speciellt sina barn. Ett raseri och en oberäknelighet som fick sonen att under hela livet ha svårt att känna tillit och som gjorde honom svår att leva med. Nu är mamma Carla sedan flera år sjuk i alzheimer. Henry Bronett berättar om den svåra men fina tiden och varför han fortsätter besöka henne trots en komplicerad relation. Och hur kunde Carlas sjukdom få bröderna att sluta fred? Medverkar: Henry Bronett, Johanna Hinteregger. Producent: Erland Karling och Beppo Ljudproduktion.

För första gången på flera decennier börjar det skönjas hopp för alla med alzheimer i tidiga stadier. De nya så kallade bromsmedicinerna kan fördröja insjuknandet med kanske uppemot ett år. Samtidigt är det på väg nya diagnosmetoder som kan avslöja alzheimer med bara ett blodprov.

De här upptäckterna skapar en perfekt storm för landets minnesmottagningar. Media skriver om det här mest varje dag och driver upp förväntningarna bland patienter och anhöriga. En del läkare är nu rädda för en tsunami av nya patienter som vill testa sig. Andra som redan har fått diagnosen kommer att kräva att få den nya bromsmedicinen.

Men hur kommer det bli i verkligheten?

Det här blev temat för Alzheimer Lifes frukost på Bio Capitol den 5 februari.

Lyssna på smarta samtal om allt det nya inom forskningen kring Alzheimer.

Forskaren Bengt Winblad andas mer hopp i forskningen än kanske någonsin tidigare. Läkaren Moa Wibom är rädd för att hon kommer att göra många patienter besvikna. Minnesutredaren Göran Hagman reder ut vad som är Alzheimer och vad som är vanlig åldersglömska. Patienten Anna Grönlund om hur hon byggt om sitt liv i väntan på räddningen. Leder samtalet gör Henrik Frenkel.

Frontallobsdemens är en sjukdom med olika scenarier, svår att diagnosticera och med sorglig utgång. Den är ovanlig, bara ungefär fem procent av alla med demenssjukdom har pannlobsdemens. Men det råder samtidigt ett stort mörkertal. Frontallobsdemens är den vanligaste formen av minnessjukdom för dem under 60 år. Berättelsen om drabbade Lee Holloway, en världskänd programmerare och grundare till Cloudflare, är spektakulär. Medverkande är Henrik Zetterberg, en av Sveriges främsta forskare inom kognitiva sjukdomar och biomarkörer för dessa (Göteborgs universitet) och intervjuar gör Johanna Hinteregger.