För 200 år sedan föddes Anders Jonas Ångström, fysiker och astronom under en tid då naturvetenskapens ställning började bli starkare. Hans arbete banade väg för den nya forskningsgrenen astrofysik. I det här programmet ger vi oss ut på en tur genom Uppsala för att leta efter Ångström.

Universitetshistorikern Carl Frängsmyr visar området kring Engelska parken, där Uppsala universitets största byggnader stod på den tid då Anders Jonas Ångström var professor. Det var här han gjorde sina viktiga mätningar av solens spektrum, som var grunden för spektralanalysen, eller optisk spektroskopi som det också kallas.

Numera håller fysikforskningen i Uppsala till i en byggnad som kallas Ångströmlaboratoriet, efter Anders Jonas Ångström och hans son Knut. Här finns bland annat Ångströms solatlas, med hans mätningar av solljusets våglängder där han etablerade den enhet som sedan uppkallades efter honom.

Sven Widmalm är professor i idé- och lärdomshistoria, och har skrivit en bok om fysiken i Uppsala på 1800-talet. Han förklarar principen bakom spektralanalysen, att gaser absorberar ljus av samma våglängder som de sänder ut när de upphettas.

På Ångströmlaboratoriet finns också Ångströms spektrometer i Teddy Thörnlunds fotoateljé. Staffan Yngve, professor emeritus i teoretisk fysik, berättar hur det var först med hjälp av den som det gick att urskilja de mörka linjerna i regnbågen som avslöjar vilka ämnen solen består av.

Det här påminner om en episod i boken Tintin och den mystiska stjärnan, där en forskare tittar på ett spektrum av en meteor och upptäcker en ny metall. Astronomen Karin Lind skrattar lite, men tycker ändå att seriens version påminner om hur det faktiskt går till. Karin Lind visar den solatlas hon använder och hur hon undersöker avlägsna stjärnors sammansättning.

Samtliga medverkande verksamma vid Uppsala universitet.

Reporter: Anna Davour [email protected]

Programledare: Per Gustafsson: [email protected]