Arkivpodden

Barnmördarkorset är en plats mellan Tranås och Ödeshög som blivit ökänd efter att en kvinna på 1800-talet mördat och hängt upp sina barn i ett träd där. Men vem var den här kvinnan? Har hon ens funnits? Vad är sant och vad är skröna?

I det här avsnittet av Arkivpodden går vi till botten med myten som kallas barnmördarkorset – en spökhistoria med flera barnamord i grunden. Den här myten, eller fenomenet, har det pratats om i både TV och på YouTube med miljontals tittare. Och då undrar man vad är sant egentligen?

För att få reda på det, behöver vi gå till arkivens källor!

Medverkande: Jim Hedlund, Björn Ivarsson Liljeblad, Claes Westling

Musik: Ghost Processional (digitally processed) Kevin MacLeod CC BY 3.0

När En kulturkanon för Sverige, den statliga kommitté som tog fram den officiella kulturkanon, bad folket tycka till om vad de tyckte skulle in i en kulturkanon blev resultatet… tja, ganska folkligt. Plötsligt står fluortanten, nötcrème, Volvo 240 och svennepizzan sida vid sida med Västgötalagen, Latin Kings och könsrock i ett slags kulturarvets folkfest – där det vardagliga, nostalgiska och kanske lite skeva får ta plats bredvid de mer väntade, högtidliga klassikerna.

Riksarkivet tog nyligen emot arkivleveransen av webbsidan från En kulturkanon för Sverige och i två avsnitt av Arkivpodden diskuteras Folkets kanon – den minst sagt brokiga, helt klart charmiga och ibland djupt avslöjande listan över vad allmänheten anser vara vår kulturs pärlor. Det blir ett samtal om smak, gränsen mellan högt och lågt i kulturen och varför det kanske är dags att sätta TV-serien Tre Kronors avsnitt #123 och Drakar & Demoner på museum. Vad säger dessa nomineringar egentligen om Sverige, vårt arv och vår kultur – och visst känns det som att just de här sakerna faktiskt betyder något?

Medverkande: Jens Kling, Håkan Malmberg och Joakim Andersson.

Klippning: Stefan Bommelin.

När En kulturkanon för Sverige, den statliga kommitté som tog fram den officiella kulturkanon, bad folket tycka till om vad de tyckte skulle in i en kulturkanon blev resultatet… tja, ganska folkligt. Plötsligt står fluortanten, nötcrème, Volvo 240 och svennepizzan sida vid sida med Västgötalagen, Latin Kings och könsrock i ett slags kulturarvets folkfest – där det vardagliga, nostalgiska och kanske lite skeva får ta plats bredvid de mer väntade, högtidliga klassikerna.

Riksarkivet tog nyligen emot arkivleveransen av webbsidan från En kulturkanon för Sverige och i två avsnitt av Arkivpodden diskuteras Folkets kanon – den minst sagt brokiga, helt klart charmiga och ibland djupt avslöjande listan över vad allmänheten anser vara vår kulturs pärlor. Det blir ett samtal om smak, gränsen mellan högt och lågt i kulturen och varför det kanske är dags att sätta TV-serien Tre Kronors avsnitt #123 och Drakar & Demoner på museum. Vad säger dessa nomineringar egentligen om Sverige, vårt arv och vår kultur – och visst känns det som att just de här sakerna faktiskt betyder något?

Medverkande: Jens Kling, Håkan Malmberg och Joakim Andersson.

Klippning: Stefan Bommelin.

500 svenskar trotsade rådande förbud och reste till Spanien för att delta i spanska inbördeskriget. Hör Peter Wik berätta om fyra män som lämnade Västernorrland 1937 för att slåss mot general Franco. Varför tog de detta val och hur gick det för dem? Vilka källor kan berätta om de svenska Spanienfrivilliga?

Jim Hedlund i Östersund samtalar med Peter Wik som är arkivarie i Riksarkivet i Härnösand.

Musik:

ES_Cuando Baja el Sol (Instrumental Version) - Alcones Negros

ES_Mananitas (Instrumental Version) - Alcones Negros

ES_Spanish Heat - Jonathan Bondesson

Dokumenten berättar – bokstavligen talat! Under 1980-talet inledde Riksarkivet ett så kallat oral history-projekt med målet att komplettera bristfälligt dokumenterade delar av Sveriges historia. Som en del i projektet genomfördes en intervjuserie med fascistledaren Per Engdahl. Arkivpodden har tillsammans med historikern Mikael Rahm lyssnat på intervjuerna och i det sista avsnittet får vi veta om Engdahl och den Nysvenska rörelsens utveckling efter andra världskriget. Hör Engdahl med egna ord berätta om den flyktinghjälp rörelsen bedrev efter kriget, Malmörörelsens bildande, den s k hakkorskampanjen, möten med kända personer och om antisemitismen inom den Nysvenska rörelsen.

OBS: I dessa avsnitt om Per Engdahl och hans ideologi samtalar vi om ämnen som är kontroversiella och det refereras till teorier som är extrema och stötande. Observera att det rör sig om redogörande för Per Engdahls ideologi, tankar och åsikter. Det är inget poddens deltagare ställer sig bakom på något sätt.

Medverkande:

Jens Kling

Håkan Malmberg

Mikael Rahm

Joakim Andersson

Inspelningsledning och klipp: Stefan Bommelin

Musik: Marten Moses - What Do You Hear, Brendon Moeller - Following On

Dokumenten berättar – bokstavligen talat! Under 1980-talet inledde Riksarkivet ett så kallat oral history-projekt med målet att komplettera bristfälligt dokumenterade delar av Sveriges historia. Som en del i projektet genomfördes en intervjuserie med fascistledaren Per Engdahl. Arkivpodden har tillsammans med historikern Mikael Rahm lyssnat på intervjuerna och i det andra av tre avsnitt får vi veta mer om Engdahl och rörelsens utveckling när andra världskriget närmar sig. Hör Engdahl med egna ord berätta om hur splittring och konflikter påverkar de nationalistiska rörelserna, hur förhållandet till fascist- och nazistpartierna utomlands såg ut, ett möte med Alfred Rosenberg och om begreppet Nysvenskhet. OBS: I avsnitten om Per Engdahl och hans ideologi samtalar vi om ämnen som är kontroversiella och det refereras till teorier som är extrema och stötande. Observera att det rör sig om redogörande för Per Engdahls ideologi, tankar och åsikter. Det är inget poddens deltagare ställer sig bakom på något sätt.

Medverkande:

Jens Kling

Håkan Malmberg

Mikael Rahm

Joakim Andersson

Inspelningsledning och klipp: Stefan Bommelin

Musik: Marten Moses - What Do You Hear, Brendon Moeller - Following On

Dokumenten berättar – bokstavligen talat! Under 1980-talet inledde Riksarkivet ett så kallat oral history-projekt med målet att komplettera bristfälligt dokumenterade delar av Sveriges historia. Som en del i projektet genomfördes en intervjuserie med fascistledaren Per Engdahl. Arkivpodden har tillsammans med historikern Mikael Rahm lyssnat på intervjuerna och i det första av tre avsnitt får vi lära känna personen Per Engdahl. Hör Engdahl med egna ord berätta om hur han formades politiskt i Uppsalas studentkretsar under 1920-talet, bildandet av Uppsala fascistiska kamporganisation och om korporatismen som politisk idé. OBS: I dessa avsnitt om Per Engdahl och hans ideologi samtalar vi om ämnen som är kontroversiella och det refereras till teorier som är extrema och stötande. Observera att det rör sig om redogörande för Per Engdahls ideologi, tankar och åsikter. Det är inget poddens deltagare ställer sig bakom på något sätt.

Medverkande:

Jens Kling

Håkan Malmberg

Mikael Rahm

Joakim Andersson

Inspelningsledning och klipp: Stefan Bommelin

Musik: Marten Moses - What Do You Hear, Brendon Moeller - Following On

Ett poddavsnitt om DDR Kulturzentrum. Vilka har vi att tacka för att Gisela May och östtysk bluegrass introducerades för den svenska publiken? Vad är en DDR-vecka? Och hur är det, är den rätta Beethoven-bilden egentligen marxistisk-leninistisk?

DDR kulturcentrum slog upp portarna i Stockholm i slutet av 1967, och fram till 1990 kunde besökarna här förkovra sig i konstutställningar, barnfilm, kosmonautbesök, språkutbildning, disco-dans och föredrag av en rad olika slag. Här erbjöds något för alla: Kulturcentrum, eller Kulturzentrum på originalspråk, kunde rent av även brevledes bistå med tips på tysk mat!

I Arkivpoddens senaste avsnitt kan du höra Joakim Andersson, Håkan Malmberg och Jens Kling från Riksarkivet berätta om vilka fynd som döljer sig i Kulturcentrums arkiv. Missa inte när trion berättar om Gisela Mays förehavanden i Sverige, om centrala teman i östtysk barnfilm och om när självaste kommissarie Beck uppträdde på Kulturcentrum.

Inspelningstekniker: Stefan Bommelin

Ett avsnitt om bilens tidiga historia i Sverige. Redan för mer än två hundra år sedan försökte man att ta fram ett fordon som skulle gå av sig själv utan dragdjur. Pionjärerna var många, trots att bilen av de allra flesta sågs som ett onyttigt fartvidunder som skrämde folk och fä. Hur togs bilen emot i Sverige vid sekelskiftet 1900? Och vilka källor hos Riksarkivet kan berätta om bilens historia?

Josefin Daddono samtalar med Jim Hedlund, bägge vid Riksarkivet i Östersund.

Musik: ES_The Upper Hand - Nico Dickens

Arkivhandlingar från bland annat polis, domstol och sjukvård berättar om män och kvinnor som köpte och sålde sex i 1800-talets Uppsala. I den här podden tar vi er med till platserna i staden där sexhandeln pågick och kontrollerades. Vi kommer också att stifta bekantskap med bordellmamman Emma Wengelin. Välkomna till Uppsalas "red light district" à la 1800-tal!

Kristina Nyberg, Riksarkivet i Uppsala, berättar i samtal med Jim Hedlund, Riksarkivet i Östersund.

Musik: Lena Orsa - The World Needs Peace