Arkivpodden

Under 1600-talet anklagades många kvinnor för att vara häxor och av de "vittnen" som angav kvinnorna var 90% barn. Barnen blev en maktfaktor och fick för första gången en röst i samhället. Här samtalar 11-årige Ivan Grut med 61-årige Jim Hedlund om hur angiverierna gick till och hur de osanna berättelserna spred sig med ödesdigra konsekvenser.

Musik: Diabolic Gaze – Luella Gren och The Dark Wizard – Christoffer Moe Ditlevsen

Andrëa Grängsjö och Erik Lenas diskuterar hur Riksarkivet använder AI för att hantera historiska texter i det här avsnittet av Arkivpodden. Fokus ligger på Handwritten Text Recognition (HTR), en teknik för att tolka handskriven text och omvandla den till digital text. HTR gör det möjligt att söka i och förstå gammal text utan att kunna läsa handskriften själv.

Riksarkivet har arbetat med HTR sedan 2019 och har genomfört flera projekt, inklusive crowdsourcing för att transkribera 1800-talstext och använda den för att träna AI-modeller. Ett viktigt projekt är HTR-publicering, där digital text blir sökbar och kopplad till originalbilderna, vilket öppnar nya möjligheter för forskning och allmänhetens tillgång till arkivmaterial.

Erik nämner även att äldre handskrift inte nödvändigtvis är svårare att tolka än modern, så länge man har tillgång till träningsdata. Riksarkivet planerar att använda AI för att förbättra sökbarheten och interaktionen med historiska texter genom utveckling av historiska språkmodeller. Dessa modeller kan hjälpa till att översätta och förstå texter från olika tidsperioder.

Datadriven forskning är en annan central punkt i avsnittet, där AI och stora mängder digitaliserad text möjliggör nya typer av forskningsfrågor och globala jämförelser. Arbetet med att tillgängliggöra arkiv tar aldrig slut, då det alltid finns nya horisonter och teknologiska framsteg att utforska.

Avsnittet avslutas med en reflektion över vikten av att ha intressanta forskningsfrågor och hur samarbeten med forskarsamhället är avgörande för att driva utvecklingen framåt.

I detta avsnitt av Arkivpodden från Riksarkivet diskuterar Erik Lenas och Andrëa Grängsjö användningen av artificiell intelligens inom arkivverksamhet.

Erik förklarar att Riksarkivet fungerar som en data-hub med enorma mängder data som är avgörande för AI-tillämpningar. Myndigheten har omkring 270 miljoner skannade bilder, vilket utgör fem procent av Riksarkivets totala arkiv.

Det finns två huvudsakliga användningsområden för AI på Riksarkivet: effektivisering av interna processer och tillgängliggörande av material för forskning.

Ett exempel som Erik berättar om är ett stort indexeringsprojekt, där AI används för att tolka och organisera fastighetsdokument. Vilket kraftigt förkortar söktiden och minskar slitage på originalhandlingarna.

I avsnittet får du också höra om framtida möjligheter med AI, som att utveckla chatbotar för att göra arkivinnehåll mer tillgängligt och sökbart på naturligt språk. Att prioritera vilka material som ska digitaliseras och indexeras är viktigt, en process som kräver samarbete med forskarsamhället.

Samtalet avslutas med reflektioner över AI:s nuvarande begränsningar och vikten av att tekniken redan nu kommer till nytta för både Riksarkivet och allmänheten. Avsnittet ger en inblick i hur AI kan revolutionera hanteringen och tillgängliggörandet av historiska arkiv.

I arkiven kan man hitta många mer eller mindre goda råd för hur man botar sjukdomar och åkommor. De är som regel nedtecknade i privatpersoners efterlämnade hushållsböcker och häften och kan ha traderats genom generationer. Jim Hedlund berättar i samtal med Martin Ahlström om exempel funna i Riksarkivet i Östersund.

Musik: ES_The Long Walk - Jamie Norwood

Kemiska analyser av smuts på Ukrainas konstitution från 1710 kastar nytt ljus över Sveriges och Ukrainas gemensamma historia. Dokument från Karl den tolftes fältkansli trampades ner i leran under kalabaliken i Bender – men nu rekonstrueras sammanhangen.

Historiker och arkivarie Jan Mispelaere i Riksarkivet i Stockholm berättar i samtal med Jim Hedlund, Riksarkivet i Östersund.

Musik: ES_Refined_Enlightenment-Howard Harper-Barnes

Fattigmanskaviar, Ugnstrull och efterrätt på palsternacka, kan det vara n ågot? Maria Larsson Östergren och Lotta Höglund berättar om recept som de hittat nedskrivna på flottiga lappar och i sirliga anteckningsböcker i Riksarkivet i Visby. Materialet har resulterat i den omtalade boken Bepröfvade recept. Jim Hedlund i Östersund leder samtalet med kollegorna i Visby.

Tioårige Ivan Grut gästar poddstudion och samtalar med Jim Hedlund om brott och straff genom tiderna. När kom de första lagarna? Vilka brott kunde man dömas för? Vilka straff man fick man? Och hur blev man polis? En podd för hela familjen.

Musik: ES_ Las Vegas Police . White bones

I maj 2023 beslöt Unesco, ett FN-organ med säte i Paris, att utse den svenska tryckfrihetsförordningen 1766 till världsminne. Tryckfrihetsförordningen var den första i sitt slag i världen och innebar både rätt att uttrycka sig fritt och att ta del av allmänna handlingar. Delar av detta världsminne finns bevarat hos Riksarkivet.

Poddavsnittet beskriver bakgrunden till tryckfrihetsförordningen och hur beslutet togs fram på riksdagen 1765-66. Du hör historikern Åsa Karlsson i samtal med arkivarien Kajsa Hermodsson.

Arkiv är stora och besvärliga att flytta, så de ordinarie arkivlokalerna måste vara tillräckligt säkra även i en krigssituation. Men vad gör man om en akut situationer uppstår? Eller om hotbilderna blir alltför allvarliga? I det här avsnittet tar vi upp evakuering, undanförsel och förstöring – tre alternativ när arkiven inte går att skydda på plats.

I avsnittet pratar vi om lagstiftning, erfarenheter från tidigare krig och vikten av planering, kompetens och övning. Det handlar också om hur digitalisering både kan vara en lösning och skapa nya problem.

Huset är nedbrunnet, blöta och smutsiga dokument ligger i stora högar ute på marken. Visst var det här den värsta dagen i Riksarkivets historia!

På slottet Tre kronor låg de flesta av den tidens myndigheter, med sina respektive arkiv. Efter den stora slottsbranden 1697 stod de där allihopa utan kontor där tjänstemännen kunde arbeta och med arkiven nödtorftigt inhysta i diverse tillfälliga lokaler. Katastrofen drabbade inte bara Riksarkivet, utan lamslog hela statsförvaltningen.

Det är över trehundra år sedan slottet brann, men det som hände väcker tankar även i nutid. Hur fungerar krisberedskapen när något riktigt allvarlig inträffar? Inte de där incidenterna som man kan förbereda sig på, utan en kris som rent bokstavligt slår allting i spillror. Hur får man verksamheten att fungera igen när allt måste byggas upp på nytt? Och vad händer på längre sikt?

Stora kriser hanteras inte bara i det akuta skedet, utan det kan ta månader och år att komma tillbaka till ett normalläge. För arkiv kan det vara särskilt allvarligt – om information gått förlorad, vad får det för följder?