För två veckor sedan återfick Skoklosters slott ett astrolabium från 1500-talet som varit stulet sedan 14 år. Men vad det egentligen är som är så speciellt med det här instrumentet och vilken betydelse det haft för astronomins historia berättar astronomen Eric Stempels om i dagens Vetandets Värld.

 Det har kallats både ”rymddator” och ”1500-talets smartphone”. Astrolabiet hade många användningsområden inom sjöfart, krigföring och astronomi. Förutom att man kunnat navigera på sjön, beräkna avstånd och tid var astrolabiet också en symbol för rikedom och makt.  – Astrolabierna har funnits under den grekiska tiden, kanske inte lika raffinerade som de som tillverkades under 1600-talet. Men grundprincipen av ett astrolabium är att man kan använda sig av hur högt över horisonten solen är eller en stjärna är och kombinera det med uppgiften om var man är för att räkna ut tiden. Eller tvärtom om man vet vad tiden, räkna ut var man är på jorden. Så det är ett planetarium i fickformat, säger Eric Stempels, forskare vid Institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet.

 Kan man tillverka ett astrolabium själv?  – Det som är kruxet med astrolabier är att man måste ha en väldigt noggrann inritning på var horisonten går och hur högt saker kommer upp i himlen och det kräver att man har en väldigt bra mall som man kan kopiera ifrån eller en väldigt bra matematisk läggning för att räkna ut precis hur man ska gravera den. Noggrannhet är A och O för ett astrolabium så att man inte hamnar på fel dag eller på fel månad. 

 Astrolabiet var viktigt också för att bedriva astrologi, något som togs på största allvar under 1500-talet. Kända vetenskapsmän som Tycho Brahe och Johannes Kepler ägnade sig åt detta. Historikern Martin Kjellgren har forskat om astrologins betydelse i det tidigmoderna Sverige.  – Tycho Brahe var exempelvis fast övertygad om att astrologin var ett viktigt hjälpmedel för att förstå världen och kristenhetens öden i den apokalyptiska tid som enligt de flesta av samtidens lärde stod för dörren. Men han menade också att charlatanerna, de som fördjupade sig i personliga horoskop och liknande att de hotade astrologins hela trovärdighet.

 Medverkar gör även idéhistorikern Inga Elmqvist Söderlund som berättar om Tycho Brahes observatorium Uranieborg.