Runt om i Sverige och världen används nu den målsökande gentekniska kniv som upptäcktes i Umeå för två och ett halvt år sedan. Kniven heter CRISPR/Cas9. Ett av alla labb där den används är mikrobiologiska institutionen i Uppsala. Vad som händer vid en genförändring kan liknas vid baket av en semla  men i provrör! Programmet sändes första gången den 27 februari 2015.

Det var bakteriologiprofessorn Emmanuelle Charpentier som upptäckte CRISPR/Cas9 när hon bara ville förstå hur en vanlig bakterie fungerade. Tillsammans med Jennifer Doudna i Kalifornien kunde hon sedan skapa den kniv som lätt tycks kunna genförändra vilka organismer som helst.

Den målsökande kniven skär i cellen på exakt rätt ställe, och forskarna kan sätta in den nya gen som önskas. Det har testats i försöksdjur som forskare ofta använder som bananflugor, zebrafiskar och möss. Den fungerar även bra i djurmodeller för mänskliga sjukdomar, främst lever- och blodsjukdomar som cystisk fibros.

I Uppsala hoppas studenten Viktor Törnblom kunna förändra en tarmparasit, Giardia, som ofta drabbar människor i fattiga länder. Doktoranden Lina Amlinger vill förstå ännu mer kring hur bakteriernas eget immunförsvar, CRISPR, fungerar. Forskaren Magnus Lundgren menar att tekniken med CRISPR/Cas9 nästan kan ha oändliga möjligheter. Men även om forskarna jublar över det nya mycket enklare sättet att göra genförändringar, så är inte allting perfekt ännu.

Medicinreporter Annika Östman har följt med in i labbet för att se hur vardagen ser ut med CRISPR/Cas9.

Programmet sändes första gången den 27 februari 2015

Annika Östman [email protected]