Patienter som fått sin ordinarie tarmflora utslagen efter upprepade antibiotikabehandlingar kan drabbas av svår diarré. Transplantation av avföring från en frisk människa, eller odlad tarmflora, kan då vara boten. Metoden används inom den svenska sjukvården. Den transplanterade tarmfloran kan då skapa ett nytt fungerande tarmekosystem i den diarrésjuka tarmen.

--Men forskningen visar att det också skulle kunna bli aktuellt med avföringstransplantation för att behandla diabetes.

Det säger Sven Pettersson som är professor i värd-mikrobinteraktion på Karolinska Institutet. Han pekar på amerikansk forskning som visar att diabetes typ 2-patienter framgångsrikt kan behandlas med avföring från friska människor, det har också visat sig fungera i djurförsök. Man har alltså minskat beroendet av insulin genom att tillföra ett bajstransplantat.

När barn föds får de sin tarmflora genom kontakt med mammans tarmflora vid själva förlossningen. Det gäller inte de som föds med kejsarsnitt, och de barnen får också en långsammare etablering av sin tarmflora, det säger mikrobiologen Anne McCartney som är leder en forskargrupp på University of Reading. Hon anser att man borde utreda att transplantera avföring från mamman till kejsarnsittsförlösta barn

Hur det skulle påverka barnets hälsa är oklart, men bara det faktum att tarmfloran då skulle etableras på ett mer naturligt sätt i barnet tycker hon är skäl nog att utreda frågan.

Sven Petterssons forskargrupp på Karolinska Institutet, KI, visade förra året att bakteriefria möss fick ett annat beteende än möss som föds i en normal bakteriell miljö. De bakteriefria mössen blev hyperaktiva och visade ett annat riskbeteende än vanliga möss. Till exempel skydde inte de bakterifria mössen dagsljus vilket är det normala. När de bakterfria mössen sen fick avföringstransplantation blev de mycket lugnare och uppvisade ett mer normalt musbeteende. Slutsatsen är att bakterierna i tarmen påverkar hjärnans funktion.

Gregor Reid som är professor i mikrobiologi på University of Western Ontario, säger att den här forskningen visar på betydelsen av att forska på om andra tillstånd och sjukdomar, till exempel bipolär sjukdom.

Det finns enorma mängder mikroorganismer i främst mag-tarmkanalen som är helt avgörande för människans funktion och välbefinnande. Bakterierna bryter ner maten och gör den mer lättillgänglig för värdorganismen, människan i det här fallet.

 Men kanske finns det mikroorgansmer på platser där vetenskapen idag säger att det är bakteriefritt. Det tror i alla fall professor Stephan Schuster verksam på Penn state Univeristy och på Nan Jang teknologiska universitet i Singapore. Han tror att det inne i vävnad kan finns livsformer som man inte tidigare har hittat.

Varför? Han använder uteslutningsmetoden, man har försökt göra rymdfarkoster helt sterila så att de inte ska släpa med sig jordiska livsformer ut i rymden, men det har man inte lyckats med, säger Schuster, och han tror att den nya tekniken kan komma att hitta okända livsformer i våra kroppar. Det skulle i så fall vara ett paradigmskifte, eftersom man har trott att det finns områden i kroppen där det bara finns mänsklig vävnad.

Ett hisnande perspektiv, säger Sven Pettersson, då måste läroböckerna skrivas om.

Här är artikeln Sven Petterson refererar till: Gastroenterology. 2012 Oct;143(4):913-916.e7. doi: 10.1053/j.gastro.2012.06.031. Epub 2012 Jun 20.

Reporter: Gustav Klarin

Programmet sändes första gången 2 oktober.