Bin kan lära sig saker och dela med sig av kunskap. De kan dela erfarenheter om bra matplatser och fatta beslut om boplats. Detta trots att bins hjärna är ungefär lika stor som ett knappnålshuvud.

Bikupan är ett väl organiserat samhälle som bygger på fördelning av arbete, förmåga att lära sig saker och kommunikation. Hur den kommunikationen går till har intresserat forskare länge.

Professor Koos Biesmeijer från Naturalis Biodiversitycenter i Holland berättar i programmet om hur bina kommunicerar med dans i en alldeles mörk kupa. Dansen används också vid livsavgörande beslut när bina svärmar och skaffar sig en ny bostad. Då har de en slags automatiserad process för att fatta ett gemensamt beslut som nästan alltid leder till att bina väljer bästa möjliga bostad.

Biodlaren och bitillsyningsmannen Lennart Grahn låter reportern Therese Forsberg följa med på besök i en kupa utanför Piteå. Han berättar om utkastarna som vaktar i entrén så att inga obehöriga tar sig in och stjäl av honungen.

Programmet är en repris från juni 2016.

Therese Forsberg [email protected]

I programmet nämns att 300 kilo honung produceras i ett bisamhälle under en sommar. Siffran gäller total produktion. Den mesta honungen som produceras konsumeras av bina själva. De använder den till bland annat uppvärmning. En normal skörd ligger på 25 kilo per år. Källa: "Buzz about bees"  av Jurgen Tautz.