Det handlar vävnadsprover och blodprover från svenska medborgare sparats ända sen 1800-talet. Det som vi donerat till forskningen när ett vävnadsprov tagits från en tarm eller från ett bröst eller ett födelsemärke, eller om du är född efter 1975 ditt blod. Totalt finns 579 olika biobanker som är registrerade vid Socialstyrelsen, enligt en kartläggning i fjol. Utbildningsminister Jan Björklund pratar om en outnyttjad guldgruva.

Följ med till Aleris Medilab i Täby, norr om Stockholm, för att se hur de biomedicinska analytikerna Alexandra Hultman, Susanne Navap och Gandi Arsan är med och skapar den här guldgruvan genom att registrera, lägga in i parrafin, snitta till glasskivor, färga och sen arkivera proverna. Det som alltså sen blir en biobank i ett arkivskåp, och kan användas av till exempel patologen, chefsläkaren och laboratoriechefen Britta Halvarsson.

På en nordisk biobankskonferens i Uppsala är känslorna upprörda när Datainspektionens tillsynschef Erik Janzon är på besök. Forskarna ifrågasätter starkt varför datainspektionen har stoppat en ny typ av biobank, Life Gene, som ska koppla samman prover med en mängd uppgifter om en halv miljon svenskars livsstil. Men de ansvariga för Life Gene har inte sagt exakt vad forskningen ska användas till. Det innebär att frågan nu utredas av regeringen, och man avvaktar också en dom i förvaltningsdomstolen.

Den åldrade barnläkaren och genetikern David Cox, som är senior vice president vid läkemedelsbolaget Pfizer, är frustrerad över att en så stor folkhälsosjukdom som diabetes fortfarande inte är löst. Men han menar att biobankerna där skulle kunna vara till stor hjälp.

Jan-Erik Litton, på  är den som samordnar biobankerna i Sverige, och jobbar tillsammans med övriga i Europa. Han menar att det här är biologernas motsvarighet till vad fysikerna har byggt upp i CERN.