Sextio år av rymdresande har fått ett sopmoln att växa till runt jorden. Utbrända raketsteg, trasiga satelliter och kvarglömda skruvmejslar har börjat krocka med satelliter och hota rymdstationer. Vem ska lösa problemet?

Under snart sextio år av rymdresande har mänskligheten lämnat miljontals rester efter oss i omloppsbana runt jorden: Utbrända raketsteg, söndersprängda satelliter, färgflagor, muttrar och kvarglömda skruvmejslar. Det handlar om mänskliga tekniksoporna som på senare år blivit så många att de börjat skapa ett allvarligt problem: De har börjat krocka med fungerande rymdteknik, äventyra liv på rymdstationer och slå ut satelliter som sköter samhällsbärande funktioner här nere på jorden, som kommunikation, navigation och banktransaktioner till exempel.

Vems ansvar är rymdskrotet? Hur ska problemen det skapar lösas? Och vem ska betala för det? Frilansjournalisten Kristoffer Gunnart uppdatera sig i dagens Vetandets värld, kring en forskningsfråga, som inte bara börjat klättra på den politiska agendan, utan också är ämnet för nya filmen Gravity, som går upp på svenska biografer i helgen.

I programmet medverkar Christer Andersson, rymdskrotsforskare på FOI, astronauten Christer Fuglesang och Magnus Friberg, internationell samordnare på radarprojektet Eiscat.

Kristoffer Gunnartz [email protected]