En sjuårig flicka med svårbotad leukemi var döende. Men den amerikanske professorn i immunterapi tog till ett djärvt grepp. Han behandlade barnet med ett förändrat HIV-virus och flickan räddades. Men hur gick det till, och hur går forskningen vidare från ett enskilt fall? Professor Carl June har varit på Stockholmsbesök och berättar om forskningen. I april ifjol började de behandla barn med leukemi, barn där ingen traditionell behandling med benmärgstransplantation och cellgiftbehandling hjälper.

Metoden var så ny att forskarna ännu inte har hunnit publicera sig i någon vetenskaplig tidskrift, men när alternativet var att Emily skulle dö tog man risken och prövade. Emily blev frisk på några månader.

Den enklaste förklaringen av metoden är att man tar blod från patienten, förändrar vissa celler (sk T-celler) genetiskt i laboratoriet genom att låta dem infekteras med ett förändrat men ofarligt HIV-virus. Blodet med de genmodifierade cellerna förs sen tillbaka till patienten, och de tar död på cancercellerna.

Det låter som ett mirakel, eller hur? Men allt var i förväg uttänkt, och prövat på försöksdjur, så man visste i teorin vad man gjorde. Samtidigt kunde man inte vara säker på hur en människa skulle reagera på metoden. Men man hade inget val, flickan var definitivt döende.

Behandlingen var långt ifrån enkel. Man stötte på problem med hög feber hos den lillla flickan, och i framtiden måste metoden anpassas så att man inte utsätter patienten för en sådan biverkan, som kan riskera patientens liv.