Ska vi vara oroliga för att cyanobakterier ska göra oss sjuka? Kan vi få Alzheimers sjukdom av att få kallsupar under algblomningen? Cyanobakterierna har goda och dåliga sidor. När de tillverkar aminosyran BMAA kan det vara en giftfaktor som medverkar till neurologiska sjukdomar.

Haven och sjöarna är fortfarande ganska okända när det gäller vilka mikroorganismer som döljer sig under ytan. Det är virus, bakterier och planktonorganismer i en salig röra. Alla hjälper varandra på traven i sin minimala näringsväv. De tillverkar också substanser som kan vara riktigt giftiga för oss människor. Ett exempel är BMAA där giftet kommer från cyanobakterier.

För människan kan giftet innebära en hälsofara eftersom man har sett att det kan interagera med nervceller i hjärnan. Sådana fynd har gjorts på människor som avlidit i neurologiska sjukdomar som exempelvis ALS och alzheimers. BMAA upptäcktes i kottepalmens frukter på ön Guam där befolkningen använde frukterna till mjöl. Starkt koncentrerad gav den hjärnskador. Hur det fungerar har man inte förstått förrän nu.

Cyanobakterier äts av plankton och därefter av fisk, där man har hittat BMAA i musklerna - något som däremot inte har konstaterats hos människor. Samarbete mellan botanister och medicinare hoppas man ska leda till ökad förståelse hur det går till. I programmet medverkar professor Birgitta Bergman vid Stockholms universitet. Hon är specialist på cyanobakterier och beskriver cyanobakteriernas dubbla roller.