Vetandets värld trevar bland myter och sanningar om höga delfiner, apor som dricker öl med sugrör och om hur sidensvansen ökade sin alkoholtolerans. Allt för att ta reda på varför djuren blir berusade.

När kattägaren Klara Abrahamsson tar fram kattmyntan vaknar katten Vilde till liv. Hon spinner, sliter och drar. Effekten av kattmynta beror på ett ämne som liknar det hormon katter avger vid brunst och beskrivs ofta som ett rus.

Det finns mängder av historier om hur djur blir berusade i naturen, av alkohol och andra droger. Förra året påstod brittiska dokumentärfilmare att de sett delfiner bli höga på blåsfisk. Något som avfärdas av biologen Sverre Sjölander som strunt. Han har däremot själv bevittnat ett annat berusat djur.

– Älgar kan bli rejält på kanelen, säger han.

Djurs berusning i naturen är inget vanligt fenomen och nästan ingen forskar på det. Men det finns några studier. Bland annat har man sett att fågeln sidensvans är specialiserad på att äta jästa bär och frukter. Genom evolutionen har de fått en större lever, för att slippa bli berusade.

– Det finns nog inget bra med alkohol. Det är snarare en biprodukt av det som de är specialiserade på att äta, säger Anders Brodin, professor i teoretisk ekologi.

Däremot har det gjorts många studier på djur som vi människor gjort berusade. Katter, burhöns och bananflugor väljer att droga sig om de får chansen. I alla fall om de mår dåligt. Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap, varnar för att tolka in för mycket mänskligt i djurens beteende. Men samtidigt menar han att vi och andra däggdjur känner liknande effekter av alkohol.

– De förmodligen samma förmåner och samma sidoeffekter av att dricka alkohol som vi, säger Peter Gärdenfors.

Sändes första gången i september 2014.

Reporter: Olof Peterson

Programledare: Johan Thorstenson [email protected]