Det fanns en väg tillbaka för Glenda Schroeder som drabbades av en psykos som ung. Även Socialstyrelsens kommande riktlinjer för psykosvård lyfter möjligheten att bli frisk efter en psykos.

I Kanada är Glenda Schroeder jätteglad över att hennes mamma snabbt tog henne till sjukhus när hon fick en psykos i samband att hon tog kokain och metaamfetamin.

Psykiatriprofessorn Donald Addington konstaterar att det inte behövs mer forskning för att Sverige ska kunna införa effektivare vård, utan att man i stället kan planka av forskningsresultat med vårdlösningar från Danmark, Norge, Storbritannien, Australien, Kanada, USA och Italien.

David McDaid vid London School of Economics har utrett vilken vård är ekonomiskt lönsamt för dem med förstagångspsykos. Det visar sig att samhället kan tjäna pengar på om insatserna görs snabbt.

Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare på Sveriges kommuner och landsting, menar att psykiatrin har varit för dålig på att visa att det är kombinationsbehandlingar som behövs vid psykoser, precis på samma sätt som det är självklart med kombinationsbehandlingar vid cancer. Men inom psykiatrin menar hon att den medicinska behandlingen inte bara är läkemedel utan även psykosociala insatser.

På Socialstyrelsen jobbar man nu intensivt med nya nationella riktlinjer för psykosvård. Utredaren Sofia von Malortie konstaterar att de vetenskapliga bevisen nu har stärkts för att det går att bli frisk efter en psykos. Personer med förstagångspsykos kan börja plugga eller komma i arbete i högre utsträckning om de också får snabb och intensiv vård.  

I programmet hör du också Peter, revisor i Danmark som tillfrisknat efter en psykos.

Lyssna på fler avsnitt av Psykosen och vetenskapen en serie om hopp och svek: Del 1: Ung med psykos vilken vård väntar? Del 2: Intensiv satsning på unga med psykos i Danmark och Norge

Reportrar: Johan Bergendorff  [email protected]

Annika Östman [email protected]

Per Gustafsson [email protected]