
Sign up to save your podcasts
Or


Vad är kooperativt lärande egentligen? Varför jobbar fler och fler lärare i Sverige med det? Är det värt att lära sig om eller är det en fluga som snart försvinner?
I det här avsnittet vill jag ge dig en snabb bild av vad kooperativt lärande är, varför det används, vad det kan leda till och hur det kan se ut i ett klassrum eller en verksamhet. Häng med!
Mer om enkla sätt att komma igång hittar du i avsnitt 5: Samtal i klassrummet, avsnitt 6: De viktiga första minuterna, avsnitt 10: Epa - enskilt, par, alla och avsnitt 52: Axelkompisar - Vad är det?
Grundbok i kooperativt lärande - vägen till det samarbetande klassrummet
Läs mer på www.kooperativt.com och på www.cooperative.coach
En utmaning jag hade när jag började jobba med kooperativt lärande var att jag hade många elever med starka viljor. Elever som ville göra på sitt sätt, som ville få sin vilja igenom och som hade svårt att kompromissa och ta in andras tankar. Jag kan inte bara förvänta mig att elever ska kunna lyssna in varandra och komma överens, och sen bli irriterad när det oundvikligen blir konflikter. Jag behöver ge dem verktyg och strategier, och se till att de får möjlighet att träna upp sin samarbetsförmåga över tid. I det här avsnittet ger jag konkreta tips för hur du kan göra.
När jag började arbeta med kooperativt lärande tog det en hel del tankeverksamhet och planering för att få till det, vilket i stressiga stunder kunde göra att jag föll tillbaka i gamla hjulspår och sköt samarbetet på framtiden. Det tar tid att lära sig nya saker, och i början kräver det mer av oss. Men målet är ju att detta nya så småningom ska bli en del av oss själva, att det ska införlivas i vår lärarroll och integreras med alla andra didaktiska verktyg vi har. Detta är en långsiktig process. I det här avsnittet vill jag fokusera på hur vi kan underlätta planeringen och få in samarbete som ett återkommande inslag i undervisningen.
Mer på samma tema hittar du i avsnitt 28: Jag faller tillbaka i gamla hjulspår, avsnitt 34: gör det till ditt eget, och avsnitt 38: Jag vill göra så mycket!
Det är viktigt att hälsa och bli hälsad på. Det är viktigt att få bli sedd och erkänd när man kliver in i klassrummet, i korridoren eller på skolgården. Att se varandra skapar må bra-känslor, att titta någon i ögonen, att höra sitt namn - det skapar närhet och bygger gemenskap.
Det räcker inte att vi säger att elever ska hälsa på varandra, eller att vi blir irriterade på att de hälsar negativt eller inte hälsar alls. Vi måste agera som goda förebilder och skapa goda förutsättningar för dem att lyckas, även kring så enkla saker som att hälsa. I detta avsnitt får du stöd kring hur du kan skapa goda hälsningsrutiner för dina elever. Häng med!
När vi förändrar undervisning så gör vi det av en anledning. Vi har ett mål, ett syfte. Vi vill se effekter. När jag började jobba med kooperativt lärande så påverkade det både mig och eleverna. Och jag får höra så många fina berättelser om hur ert arbete med kooperativt lärande påverkar eleverna, lärarna och skolan. I detta avsnitt vill jag dela några av de berättelserna.
Hur har kooperativt lärande påverkat dig? Berätta gärna i facebookgruppen Kooperativt lärande, skriv till mig på instagram cooperativecoach eller maila mig på [email protected]
Ibland krånglar vi till det i onödan och gör det svårt för oss själva. Vi tänker att vi behöver färdiga mallar, gärna snygga och färgglada, för varje aktivitet. Och ibland kan detta stärka lärandet, och vara skönt att använda. Men ibland kan det vara bra att skala av och förenkla, med fokus på lärandet - inte dokumentationen. Jag vill i detta avsnitt gå in lite djupare kring ett verktyg som kan användas på så många olika sätt, och som kräver noll eller väldigt lite förberedelse: det vita A4-pappret. Häng med!
Mer stöd hittar du i avsnitt 31.
Demokratiskt deltagande kräver träning. Att kunna uttrycka sig och göra sin röst hörd kräver träning i det lilla först. Elevinflytande och demokratisk delaktighet är mer än klassrådet; det behöver praktiseras varje dag, integrerat i undervisningen. Det är inte något utanför, något extra, utan något vardagligt och grundläggande. Jag kan varje dag, varje lektion, se till att elevernas röster hörs och att de känner att skolan är deras. I detta avsnitt ger jag tips på hur vi kan skapa en demokratisk undervisning och öka elevinflytandet - varje dag.
Praktiskt stöd för att öka elevernas talutrymme: Avsnitt 5 och 6
Mer kring frågorna vi ställer: Avsnitt 53
Läs mer i boken Meningsfullt lärande - demokrati och samtal i skolan.
Många saker påverkar elevers tänkande. I detta avsnitt fokuserar vi på en av dem - tanketiden. I skolan ska det ofta gå snabbt. Jag ställer en fråga, någon räcker upp handen, och innan alla har hunnit tänka efter har ett svar getts. En del elever kanske inte ens har hört att jag ställt en fråga. Detta påverkar lärandet och elevernas upplevelse av skolan. Jag som lärare kan med ganska enkla medel förändra detta. Jag kan stötta elevernas tänkande, och genom det påverka hur samtalen och lärandet blir. Hur kan då vi göra? Häng med!
Mer hittar du i avsnitt 5, 10, 50 och 53.
Läs mer i kapitel 6 i boken Meningsfullt lärande - demokrati och samtal i skolan.
Ibland tar vi lärare för givet att elever känner varandra bara för att de går i samma klass. Jag har själv gjort det, och senare upptäckt att detta inte var sant för alla elever. Elevers relationer till varandra i klassrummet påverkar inte bara deras mående utan också deras lärande; vi kan inte undervisa elever effektivt om de inte känner sig trygga med varandra. Det är därför viktigt att läraren arbetar relationsbyggande samtidigt som eleverna lär sig kunskaper. I detta avsnitt ger jag några tips på hur vi kan se till att eleverna har koll på varandra och kan lära bra tillsammans.
Forskning om hur lärares relationskompetens är lika viktig som ämneskunskapen nämner jag också i avsnitt 24 och 42.
Mer stöd kring att stärka relationer samtidigt som vi lär oss kunskaper hittar du bland annat i avsnitt 5, 6, 13, 16 och 27. Mer om axelkompisar hittar du i avsnitt 52.
Lärare ställer många frågor till eleverna under en skoldag. De frågor vi ställer påverkar hur eleverna tänker och samtalar. Genom de frågor vi ställer till eleverna signalerar vi vad vi förväntar oss av dem, och det formar både hur de tänker och hur de svarar. Ibland påverkar frågorna på ett sätt som vi inte menar, och vi behöver därför undersöka frågorna vi ställer och reflektera kring varför vi gör som vi gör. I detta avsnitt reflekterar jag kring detta, och ger stöd kring hur vi kan variera frågorna vi ställer. Häng med!
Mer kring samtal: avsnitt 5.
Boktips: Meningsfullt lärande - demokrati och samtal i skolan
From the publisher's feed

39 Listeners

82 Listeners

88 Listeners

4 Listeners

25 Listeners

149 Listeners

4 Listeners

49 Listeners

6 Listeners

9 Listeners

10 Listeners

9 Listeners

4 Listeners

5 Listeners

20 Listeners