
Sign up to save your podcasts
Or


Små saker kan göra stor skillnad. Små förändringar kan ge stora effekter över tid. Förändringsarbete handlar sällan om att göra om helt, eller att förändra något stort. Ibland gör det det, men ofta kan små saker leda till stora förändringar. Det här är något jag ofta pratar om, när jag håller utbildningar, i handledning med lärare, och i poddavsnitt. Och jag vill börja det här året med att dela några små saker som har gjort stor skillnad för mig. Kanske är det något av det som kan hjälpa dig en bit på vägen. Häng med!
Avsnitt som ger mer stöd:
4: Vikten av tack
6: De viktiga första minuterna
7: Tänk positivt
28: Jag faller tillbaka i gamla hjulspår
44: Jag heter Jennie, vad heter du?
59: Hej på dig!
Kooperativt lärande kan se ut på olika sätt. Det handlar inte om att eleverna ska samarbeta hela tiden, utan om att använda korta samarbetsmoment när det stärker lärandet. I detta avsnitt får du följa med in i några av mina lektioner för att se hur jag använder kooperativt lärande, med elevernas lärande i fokus. Häng med!
Den tysta läsningen, den enskilda läsningen, bänkboken. En så viktig del av läsundervisningen, men också så svår. Hur får vi eleverna att faktiskt läsa och inte bara sitta av tiden? Hur får vi eleverna att läsa klart boken och inte byta hela tiden? Hur gör vi lässtunden till en mysig stund att se fram emot och inte ett måste som eleverna suckar om? Det ska vi prata om i det här avsnittet. Häng med!
Fler poddavsnitt om läsning:
12: Den magiska högläsningen
25: Var en läsande förebild
33: Hur håller vi igång läsningen över sommaren?
46: Väck läshjärnan!
48: Jag kan läsa, och jag vill läsa!
49: Kolla vad jag har läst!
51: Inte en bokrecension till!
83: Elever som läsande människor
85: Minska sommarens lästapp
107: Bästa läsplatsen
Livat på Lingonvägen: Lärarhandledning
Nycklar till en god undervisning: LÄS!
Vad tänker du när du hör ordet grupparbete? Vilka känslor och minnen väcks i dig? Kanske minnen av att själv få göra allt, eller av att inte få vara med. Kanske bilder av elever som hamnar i konflikt, ojämnt deltagande och frustration. Samarbete är svårt. Men det finns strategier som gör att samarbeten kan fungera effektivt. I detta avsnitt berättar jag om vad som skiljer kooperativt lärande från traditionellt grupparbete. Häng med!
Några poddavsnitt kopplat till de kooperativa grundprincperna:
Avsnitt 17: Samarbetsfärdigheter
Avsnitt 18: Samarbetsfärdigheter: T/Y-kort
Avsnitt 94: Vi hann inte reflektera idag heller!
Avsnitt 71: Jag kan bättre själv!
Avsnitt 81: Enskilt, med vem då?
Avsnitt 102: Jag behöver dig! - positivt ömsesidigt beroende
En strategi inom kooperativt lärande är roller. Jag använder roller för att stärka elevernas lärande och samarbete. Roller är både ett individuellt ansvar och ett gemensamt ansvar, där målet är att dessa förmågor - som att fördela ordet, ta hand om materialet och uppmuntra varandra - ska bli en naturlig del av elevernas handlingsrepertoar. I detta avsnitt får du stöd kring hur du kan använda roller i undervisningen. Häng med!
Du kan läsa mer om roller i “Grundbok i kooperativt lärande”, i “Kooperativt lärande i praktiken - handbok för lärare i grundskolan”, och i “Kooperativt lärande i praktiken - grupputveckling och ledarskap”. Till de böckerna finns också rollkort att skriva ut som du kan använda i undervisningen.
Var läser du? Var kan man läsa? Vad är den bästa läsplatsen?
En del av vår läsidentitet är våra läsvanor - hur, när och var vi läser. Vår läsidentitet formas genom hela livet. Vi lärare kan påverka våra elevers läsidentitet positivt och hjälpa dem att forma goda läsvanor. I detta avsnitt ger jag tips på hur man kan vidga elevernas bild av var man kan läsa och hjälpa dem att hitta sina favoritläsplatser.
Här finns ett dokument med stöd för att arbeta med läsplatser.
“Talängslan ökar lavinartat i skolan” läste jag i en artikel i Vi lärare för ett tag sedan.
För en elev som tidigt utvecklar talängslan blir det svårt att komma ur det. Det är läskigt att prata inför andra, speciellt om jag som lärare kräver att en elev ska gå från att sitta stilla, lyssna och jobba själv, till att ställa sig inför alla och hålla ett tal. Då har vi gjort steget så stort. Vi säger tyst, prata inte, stör inte, jobba själv, och sen blir vi förvånade när de inte vill prata inför hela klassen. Jag tror inte att vi kommer tillrätta med talängslan genom att fokusera på talängslan och att stötta elever individuellt att våga prata inför klassen. Jag tror att vi istället behöver se över elevernas talutrymme i den dagliga undervisningen. Häng med!
Praktiska tips:
Avsnitt 5: Samtal i klassrummet
Avsnitt 6: De viktiga första minuterna
Avsnitt 50: Svara, jag drog ju din glasspinne!
Boktips: Kooperativt lärande i praktiken - handbok för lärare i grundskolan
Jag har alltid varit tveksam till belöningssystem i skolan. Först hade jag svårt att sätta ord på varför. Petra Krantz Lindgrens texter har hjälpt mig förstå och sätta ord på min tveksamhet. I detta avsnitt vill jag prata om några av utmaningarna med belöningssystem, och varför jag rekommenderar att inte använda det i skolan.
Petras hemsida: https://petrakrantzlindgren.se/
En av hennes texter om belöningssystem i skolan: https://petrakrantzlindgren.se/2013/11/25/beloningssystem-i-skolan-utgor-grogrund-for-mobbning/
En till text: https://petrakrantzlindgren.se/2013/03/25/darfor-ar-jag-kritisk-mot-beloningssystem-for-barn/
Hur kan man göra istället?
Avsnitt 4: Vikten av tack
Avsnitt 7: Tänka positivt
Avsnitt 17: Samarbetsfärdigheter
Avsnitt 18: Samarbetsfärdigheter: T-kort/Y-kort
Avsnitt 82: Kingrutan: Förbjuden!
Det är mycket elever ska klara av i skolan. Det räcker inte med att vi har förväntningar på hur de ska göra, vi behöver också tydliggöra, konkretisera och synliggöra förväntningarna och ge exempel, så att eleverna får större chans att lyckas. Vi kan tydliggöra och konkretisera på olika sätt. Vi kan ge muntliga instruktioner, skriva upp exempelfraser, visa bilder - men också visa med kroppen. Vi kan modellera. Hur vi gör det vill jag ge tips kring i detta avsnitt!
När elever ska lösa matematiska problem är inte fokus på att snabbt få rätt, utan på att tänka, resonera, undersöka, testa olika lösningar och tänka kreativt. Därför görs problemlösning bäst tillsammans med andra, där eleverna får chans att utforska problemet i samarbete. I det här avsnittet vill jag dela lite tips på kooperativa strukturer som passar bra för problemlösning i matematik. Häng med!
Jag pratar mer om matematik i avsnitt 24: Jag hatar matte! och avsnitt 26: Jag hatar fortfarande matte!
From the publisher's feed

39 Listeners

82 Listeners

88 Listeners

4 Listeners

25 Listeners

149 Listeners

4 Listeners

49 Listeners

6 Listeners

9 Listeners

10 Listeners

9 Listeners

4 Listeners

5 Listeners

20 Listeners