I våras tog sig filmregissören James Cameron, som första människa på 52 år, ner till den djupaste platsen på jorden - Challangerdjupet i Marianergraven. Samtidigt pågår över hela världen en mängd forskningsprojekt för att utforska denna sista utpost på jorden: djuphaven.

– Man kan säga att i stort sett allting som vi ser nere på de här större djupen, det är det ingen som har sett tidigare, säger Tomas Lundälv, marinbiolog vid Göteborgs universitet.

Djuphaven har länge varit en främmande värld för människan och för vetenskapen. Redan ett fåtal hundra meter ner i djupet, där solljuset i princip försvinner och djuphavet börjar, börjar vår kunskap ebba ut. Man kan rentav påstå att vi vet mer om ytan på Mars och Venus än vad vi vet om havsbotten på vår egen planet.

Men det här är på väg att förändras. Över hela världen pågår just nu en mängd forskningsprojekt för att äntligen få grepp om denna outforskade del av vår planet, med hjälp av bemannade farkoster som James Camerons enmansubåt Deep Sea Challanger, men också obemannade farkoster av olika typer och de undervattensobservatorier som byggs runt om i världshaven. Man kan rent av tala om en kolonisation av världshaven, tycker Tomas Lundälv.

– Det måste man väl säga att det har hänt väldigt mycket på det här området under bara de sista tio åren eller så. Man har väl insett mer och mer att haven har en oerhört stor betydelse för allt liv på jorden i princip, och att vi börjar påverka haven på ett oroväckande sätt.

Hur vi påverkar haven hela vägen ner i de djupaste havsgravarna är en av anledningarna till att bege sig ner i djupen. Men där finns också ett till synes obegränsat antal nya organismer att upptäcka, bland annat märkliga fiskar med jättegap som lever på så kallad marin snö – döda organismer som faller ner i djupen från de grundare delarna. Djupt därnere har man till och med hittat helt nya livssystem, så kallade svarta rökare, som lever på energi som kommer från jordens inre.

Genom djuphavsforskningen hoppas man också hitta ledtrådar till hur livet en gång uppstod på jorden, och kanske rent av till om det finns liv på andra planeter. Nils Holm, professor i marin geokemi vid Stockholms universitets astrobiologiska centrum, vänder sig till djuphaven för att söka svar på frågan om det finns liv på Mars.

– Det finns rapporter som tyder på att det sipprar upp vätgas och metan på ytan på Mars. Och då undrar man, kan ursprunget vara mikrobiologiskt liv? Vi försöker hitta förklaringar till det genom att titta på bergarterna i havsbottnarna på jorden. Man får använda sig av de bästa analogerna som finns på jorden för att göra liknelser.

Medverkande i programmet är Tomas Lundälv, marinbiolog vid Sven Lovén centrum för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet, Nils Holm, professor i marin geokemi vid Stockholms universitet och James Cameron, filmskapare och äventyrare.